Svensk forskare har upptäckt ny primat i Angola

Angolisk dvärggalago. Foto: Elena Bersacola

Angolisk dvärggalago. Foto: Elena Bersacola

Ett internationellt forskarlag har hittat och beskrivit en ny primat. Det rör sig om en angolisk dvärggalago, vilket är en nattaktiv liten primat som utmärker sig med sina stora ögon, sina stora öron och sitt höga läte. Dessvärre lever den i en skog som avverkas i snabb takt. Vi har intervjuat upptäckaren Magdalena Svensson.

Den angoliska dvärggalagon är blott den femte nya primaten som beskrivs på Afrikas fastland sedan 2000 och även om det är en en väldigt liten glago så var det storleken som Magdalena Svensson och hennes kollegor reagerade på. Jämfört med sina släktingar är den angoliska dvärggalagon stor, faktiskt tre gånger så stor som de flesta andra dvärggalagor. Med hjälp av ljudinspelningar, fotografier, information om beteenden och jämförelser med andra dvärggalagor på museer kunde de till slut komma fram till att det var en ny art. Den angoliska dvärggalagon skiljer sig från andra arter med sitt höga läte, sin pälsfärg och kroppsstorlek. 

Den angoliska dvärggalagon är aktiv om natten och därför inte så enkel att upptäcka eller studera. Foto: Elena Bersacola

Den angoliska dvärggalagon är aktiv om natten och därför inte så enkel att upptäcka eller studera. Foto: Elena Bersacola

Hur kommer det sig då att en svensk forskare letar efter primater i Angolas outforskade skogar? Magdalena Svensson berättar att hon pluggade bevarandebiologi på Nottingham Trent Universitet i England, fortsatte med en Master på Oxford Brookes Universitet och då valde en inriktning på primater.
– Jag har sedan jag tog examen 2008 varit aktiv forskare i en grupp på Oxford Brookes Universitet, där jag också har jobbar sedan 2010, som heter Nocturnal Primate Research Group (NPRG). Mitt huvudsakliga forskarintresse är ekologi och bevarande utav nattliga apor, i Afrika och Sydamerika.

Tillsammans med två andra forskare från NPRG åkte Magdalena Svensson till Angola för att se vad det fanns för apor i området. Väldigt lite forskning har bedrivits i Angola eftersom kriget inte upphörde förrän 2002 och landet även haft problem med minor.

– Vi visste att det troligen fanns en speciell dvärggalago i nordvästra Angola eftersom våra kollegor hade hittat några kranium på det naturhistoriska museet i Chicago som inte stämde med hur de borde sett ut. De hade formen utav en dvärggalago med en nos som är böjd uppåt, men med ett kranium som var mycket större än vad dvärggalagor normalt är. Detta stämde när vi kom till Angola och hittade en stor galago, med uppåtböjd nos, men med läten som en dvärggalago. Vi slog ihop forskarlagen och genom våra fältstudier och våra kollegors museumstudier har vi nu beskrivit den nya arten angolisk dvärggalago (Galagoides kumbirensis).

Det har inte forskats så mycket på primater i Angola – tror du att ni kommer hitta fler nya arter i området?
– Absolut. Området i Angola där vi hittade arten är ett område där flera naturtyper möts och den biologisk mångfalden är stor just här. Mycket endemiska fågelarter hittas till exempel här. Man tror att ju mer forskning som utförs i detta området desto fler nya arter kommer att hittas och då inte bara primater.

Hur många individer av dävrggalagon uppskattar ni att där finns?
– Vi vet faktiskt inte. Vi har genom att titta på typografi och de naturtyper de verkar föredra lyckats uppskatta att de troligen finns över ett område som är 20 000 km2 stort, men vi vill åka tillbaka till Angola och forska mer. Vi vill lära oss mer om hur många det finns av denna art, mer om deras ekologi, beteenden och vad för hot som finns mot dem.

Det verkar som att skogsskövlingen i området är det största hotet?
– Så vitt vi vet är det för tillfället det största hotet. Skogsskövling är ett av de största hoten mot alla primater i dagens läge. Vi studerade även bushmeat-marknader i Angola, och nattliga primater var aldrig sålda, vilket tyder på att de inte jagas för köttets skull. Men små ekorrar såldes som bushmeat, så vi kan inte veta säkert. Mer forskning behövs inom detta område.

Det kan vara bråttom med den nya forskningen. Magdalena Svensson berättar att skogarna i området försvinner med rasande fart och att hon hoppas att hon och hennes kollegor kan återvända så fort som möjligt, innan arterna och skogarna försvinner från Angola.


Natursidan.se har beviljats stöd av Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds och Marie Mattssons projekt ”Forskning om natur för alla”. Det här är en artikel inom detta projekt. Läs alla våra artiklar i serien via den här länken.