Gå till innehållet

Sveaskogs beteende mot samebyar leder till FSC-klagomål

Fsc

Kontinuitetsskogen vid Siebdniesjavrrie i Maskaure sameby är rik på hänglavar och håller naturvärden av nyckelbiotopsklass. Foto: Björn Mildh

Maskaure sameby har tröttnat på Sveaskogs metoder och skickar nu ett klagomål till FSC där de tar upp flera exempel på brott mot FSC-stadgarna. Sveaskog slår ifrån sig kritiken.

Leif Lundberg i Maskaure sameby låter uppgiven när han beskriver situationen.

– Jag har varit med på samråden med skogsbolagen sedan mitten av 70-talet. Men de accepterar inte ett “nej”. Det är snart bara kalhyggen kvar här och snart klarar sig inte skogsrennäringen längre.

Sveaskog vill avverka stora skogsområden i Maskaure sameby. Men dessa naturskogar behövs för att renarna ska klara sig. De lever av hänglavar och har inget att äta på kalhyggen.

– Hänglavarna kommer försvinna för evigt här om de avverkar, berättar Leif Lundberg. De finns inte i tallplantager. Det tar 60 år för dem att ens etablera sig igen. Sedan tar det 60 år till innan den faller ner på marken så det blir tillgängligt åt renarna. De når ju inte lavar på flera meters höjd. Men innan dessa 120 år har gått har skogarna redan avverkats igen.

Gammal tall i Siebdniesjavrrie i Maskaure sameby. Foto: Björn Mildh

Därför har samebyarna år efter år sagt nej till Sveaskogs förslag om avverkningar. De anser sig inte kunna förlora mer naturskogar. Då klarar sig inte längre renarna. Men det FSC-certifierade bolaget Sveaskog återkommer med nya förslag på avverkningar och krav på samrådsmöten. Något som FSC:s verksamhetschef Lena Dahl 2019 påstod inte längre ska behövas i den nya FSC-standarden:
– Det kommer ge urfolk rättighet att säga nej till skogsbruksåtgärder på deras mark. Det är ganska radikalt och vi är bland de första i världen med detta som bindande krav. Här i Sverige har vi tidigare haft samråd med samerna, men nu har de rätt att säga ja eller nej till en viss åtgärd.

Från Sveaskogs pressavdelning kommer följande svar på frågan om varför de fortsätter ta upp att dessa skogar ska avverkas på möte efter möte:
– Bakgrunden till att vi söker kontakt med samebyar är att det vid avverkningsplanering inom en samebys område ska göras anpassningar till rennäringen. Att vi kontaktar dem flera gånger är just för att få deras synpunkter. Inget är ännu beslutat kring dessa områden utan vi är i början av samrådsprocessen. Både samplaneringsmöten med samebyn och naturvärdesbedömning kommer att genomföras innan skogsbruksåtgärder eventuellt genomförs.

Men Leif Lundberg i Maskaure sameby berättar att Sveaskog inte accepterar ett nej.

– De anser att de ska kunna hugga all skog oberoende av vad vi säger.

Hur motiverar Sveaskog detta på era samrådsmöten?
– De motiverar ingenting. Det är vi som måste motivera allt. Vi förklarar att hänglavsbärande skog är viktig för rennäringen, men de bryr sig inte om det.

Fuktstråk med grannaturskog och frodig markvegetation (ögonpyrola och klotpyrola). Rörligt grundvatten. Djup granskog, som ger viktig och nödvändig svalka för renarna i sommarhettan. Foto: Björn Mildh

Leif Lundberg berättar att det statliga bolaget återkommer med ungefär samma områden år efter år, men med lite olika uppdelningar. Först föreslog de att avverka allt på en gång, sedan att det skulle delas upp i omgångar.
– Men resultatet blir ju detsamma. Det blir ju lika förbannat ett stort kalhygge.

En annan dispyt gäller vad det är för skogar som ska avverkas. Enligt FSC-standarden får inte ett FSC-certifierat bolag som Sveaskog avverka nyckelbiotoper eller “utpräglat olikåldriga och skiktade naturskogar med riklig förekomst av gamla/grova träd och rikligt med grövre död ved i olika nedbrytningsstadier”.

Sveaskog hävdar att de inför en “föryngringsavverkning alltid genomför en naturvärdesbedömning utifrån ett landskapsperspektiv och avsätter eller urskiljer områden med höga naturvärden eller av mycket stor vikt för den biologiska mångfalden i hela skogslandskapet”.

Det verkar ganska vanligt att synen på en skog varierar. Det ni kallar produktionsskogar kallas av samebyar och naturorganisationer för kontinuitetsskogar. Hur kan det komma sig att bedömningarna skiljer sig så mycket åt?
– Vår syn på detta är tydlig, svarar Sveaskogs presstjänst. Vi avverkar inte skog med höga naturvärden utan urskiljer och avsätter alla skogar med höga naturvärden. Vi går igenom bestånd vid planering och gör en omfattande naturvärdesinventering för att avskilja sådana områden. Hittills har vi på det sättet avsatt 460 000 hektar som naturvårdsskogar.

Maskaure sameby håller inte med.

– Det här är de sista gammelskogarna vi har kvar. Allt annat är redan avverkat och ersatt med tallplantager eller contortatall. Hänglavar är en bristvara på grund av överavverkningarna som är gjorda inom Maskaure sameby.
Sveaskog bryr sig inte om naturvärden det enda dom vill är att avverka naturskogar och göra tallplantager.
Dom har inte en enda gång visat några naturvärdesbedömningar.

Den nya FSC-standarden skulle innebära förbättringar för urfolks rättigheter – har ni märkt av det på något sätt?
– Det är ingen skillnad. Bolagen äger ju FSC och betalar lönen för certifierarna som ska bedöma deras arbeten. Det hörs på certifierarnas inställning vem det är som betalar deras lön. De biter inte den hand som föder dem. Det är bara svammel om att det skulle vara opartiskt.

Maskaure sameby skickar nu ett klagomål till FSC eftersom de anser att Sveaskog inte respekterar samebyns nej och för “anmärkningsvärda brister i Sveaskogs naturvärdesbedömningar”.

Leif Lundberg är uppgiven. Han har kämpat för skogarna i årtionden, men de blir mindre och mindre.

– Med dagens skogsbruk kommer, med statens goda minne, de få bort skogsrenskötseln. Den kommer inte längre kunna överleva. När de tagit bort den så tar de även bort fjällrenskötseln när skogarna som renarna behöver försvinner. De säger att de ska skydda urfolkens kultur, men det är bara svammel. Från samebyarnas sida ser vi framför allt till renen och renens mat, men det är ju många andra näringar som försvinner när skogarna försvinner. Det är rena rovdriften de håller på med.

Skulle det gå att komma överens om att skogarna får skötas med försiktigare metoder som plockhuggning?
– Det skulle kunna fungera med plockhuggning om de också använder mindre maskiner. Det blir stora markskador när de kör med sina stora maskiner. Sveaskog säger dock till oss att de inte har råd med andra avverkningsmetoder.

Sveaskogs resultat för 2020 blev en vinst på över 1,1 miljarder kronor (i en tidigare version av den här artikeln uppgavs fel vinst).

Mer att läsa