Sveaskog ska avverka nyckelbiotoper – godkänns av FSC

Skogen har 26 rödlistade arter och 40 naturvårdsintressanta arter men ska avverkas iallafall. Foto: Jonas Nordenström

Det FSC-certifierade skogsbolaget Sveaskog planerar fortfarande att avverka skog med höga naturvärden utanför Sorsele vid berget Njuöniesvarrie, trots flera års protester. Sammanlagt 110 hektar naturskog är avverkningsanmäld med över 40 naturvårdsintressanta arter, 26 rödlistade arter och två nyckelbiotoper. Två FSC-klagomål har skickats till företaget DNVLG som certifierar Sveaskog, men de svarar att Sveaskogs planerade avverkning inte bryter mot FSC-standarden.

Flera miljöorganisationer har engagerat sig mot de planerade avverkningarna vid berget Njuöniesvarrie utanför Sorsele. Naturskyddsföreningen i Sorsele har inventerat skogen som ska avverkas och har informerat Sveaskog och Skogsstyrelsen om skyddsvärdet under flera år. Sveaskog vidhåller att skogen inte är skyddsvärd och menar att den inte håller nyckelbiotopsklass. Under lång tid har Sveaskog även undanhållit underlaget som avverkningsbeslutet vilar på. Trots att Naturskyddsföreningen har bett om att få se det.

Skogsstyrelsen har inte agerat för skogen. Naturskyddsföreningen har mailat dem upprepade gånger om skogens skyddsvärde utan att få svar. Länsstyrelsen sätter inte heller ned foten eller agerar för skydd av skogen. De två nyckelbiotoperna som Skogsstyrelsen tidigare har registrerat ligger inom de områden som nu är avverkningsanmälda. Trots att Skogsstyrelsen har informerat Sveaskog om nyckelbiotoperna syns de inte i kartportalen Skogens Pärlor.

Biologen Erland Lindblad som engagerat sig för skogen kommenterar:

– Till och med växtplatsen för den starkt hotade svampen urskogsporing (EN) ska avverkas. Artdatabanken skriver att alla kända platser där urskogsporing finns måste undantas från skogsbruk. Att statliga Sveaskog ostraffat tillåts skövla sådana här skogar med höga naturvärden är värsta sortens ynklighet. Skogsstyrelsen och länsstyrelsen står tyst vid sidan om och bara tittar på. Ingen tar sitt ansvar och allt faller mellan stolarna.

Skogen på berget Njuöniesvarrie . Foto: Jonas Nordenström

Förutom den starkt hotade urskogsporingen är flera av de övriga arterna i skogen rödlistade just på grund av att de hotas av skogsbruk, till exempel de sällsynta svamparna taigaskinn (VU), fläckporing (VU) och gräddporing (VU). De behöver gammal skog och döende ved. Kalavverkning påverkar dem negativt, enligt Artdatabanken. Det finns även hotade mossor, växter och lavar och det häckar fåglar som lavskrika, tretåig hackspett (NT), spillkråka (NT) och tjädrar i området. Arter som är fridlysta enligt artskyddsförordningen och ska vara skyddade enligt EUs fågeldirektiv. I direkt anslutning till den avverkningsanmälda skogen växer även den fridlysta orkidén norna (NT) som har ett strikt skydd enligt artskyddsförordningen.

2018 skickade Naturskyddsföreningen i Sorsele ett formellt FSC-klagomål gällande fem avverkningsanmälningar på sammanlagt 88 hektar till certifieringsföretaget DNVLG. De ska se till att Sveaskog följer FSC standarden vilket Naturskyddsföreningen inte anser att de gör. Men DNVLG svarar att avverkningsplaneringen samt naturvärdesbedömningen är i linje med FSC-standardens krav: ”Klagomålet avvisas, ingen avvikelse mot Sveaskog”.

2019 skickar föreningen Skydda Skogen tillsammans med Naturskyddsföreningen i Sorsele återigen in ett till FSC-klagomål till certifieringsföretaget DNVLG med kopia till den internationella kontrollinstansen ASI. ASI har till uppgift att kontrollera att certifieringsföretag som DNVLG är opartiska med de skogsbolaget de jobbar för. I FSC-ärendet skriver föreningarna:

– Vi är säkra på att DNVGL har fel i sin bedömning. Betänk att en rapport från Skogsstyrelsen säger att medeltalet för rödlistade arter och signalarter är 19,2 i nyckelbiotoper. I denna skog som Sveaskog har avverkningsanmält finns dubbelt så många arter.

DNVLG svarar att det tidigare beslutet från året innan kvarstår och att klagomålet avvisas.

Birdlife Sverige har också engagerat sig. De har överklagat avverkningsanmälningarna i Miljööverdomstolen (MÖD) med anledning av att den rödlistade tretåiga hackspetten förekommer i skogarna. Denna hackspett behöver naturskog med gamla och döende träd för sin överlevnad. Något som är ovanligt idag men som finns i den avverkningsanmälda skogen vid Njuöniesvarrie. Men Birdlife får inte prövningstillstånd i MÖD och ingen motivering lämnas om varför.

Karta över den avverkningsanmälda skogen med fynd av rödlistade arter inprickade. Karta av Jonas Nordenström

I början av 2019 skickades ett upprop till Sveaskog, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och Sorsele kommun, på initiativ av föreningen Skydda Skogen. Det var undertecknat med många underskrifter för att stoppa avverkningarna:

– Vi vill att ett samarbete sker mellan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, kommunen och Sveaskog för skydd av skogen. Vi vill att Sveaskog, som är folkets eget skogsbolag, börjar lyssna på folket. Sveaskog kan leda vägen för ett verkligt hållbart skogsbruk där de kvarvarande naturskogarna som finns i Sverige som den i Njuöniesvarrie får vara intakta.

Även en namninsamling startades samtidigt av Skiftet. Men myndigheterna, kommunpolitiker och skogsbolag har inte lyssnat på protesterna.

Ett överklagande till ASI håller nu på att skrivas och ska skickas. Det är bråttom eftersom oron finns att Sveaskog ska avverka skogen vilken dag som helst.

Stora områden med naturskog har redan avverkats kring Sorsele. Avverkningsanmälningarna vid Njuöniesvarrie ligger bredvid varandra och de kommer tillsammans att bilda ett jättehygge.  Men enligt en tillfrågad skogskonsulent på Skogsstyrelsen finns det inget som reglerar storleken på hyggen. Något som även påverkar Sorsele negativt då det finns få skogar kvar att vistas i och de turister som kommer till Sorsele vill uppleva gammelskog, inte kalhyggen. Flera turistföretag i Sorsele är därför mot avverkningarna och skrev under uppropet.

Om FSC-certifieringen
FSC är en certifiering som ska garantera ett hållbart skogsbruk. Skogsbolag som är FSC-certifierade ska exempelvis inte avverka nyckelbiotoper. Men det är inte FSC som kontrollerar eller certifierar skogsbolagen. Istället är systemet uppbyggt på certifieringsföretag som granskar skogsbolag som vill bli certifierade, t ex DNVLG. Certifieringsföretagen betalas av skogsbolagen. För att undvika intressekonflikt finns kontroller av certifierarna via den internationella, oberoende kontrollinstansen, kallad ASI. Det finns även regler för hur länge en certifierare kan jobba med samma företag.  Läs mer om det i artikelserien om FSC.