Gå till innehållet

Sveaskog planerar stor kalavverkning i sameby – “våra renar överlever inte”

Bild från området som Sveaskog planerar att avverka. Foto: Sebastian Kirppu

Sveaskog planerar att kalavverka 700 hektar i Luokta-Mávas sameby, södra Norrbotten. Området, som är renarnas vinterbetesmarker, är redan hårt avverkat och nu hotas även de sista “öarna” av naturskog.

– Om de tar skogen denna vinter, så överlever inte våra renar ens till våren, säger Lars Anders Baer, ordförande i Luokta-Mávas sameby.

De lavrika skogarna i Sverige har minskat med 71 procent på 60 år och det ställer till stora bekymmer för rennäringen. En av orsakerna är det intensiva skogsbruket och att skogarna i renbetesområden avverkas.

– Vi har alltid brukat skogen. Men Sveaskog förbrukar den. De vet att vi inte klarar oss utan dessa marker, myndigheterna vet att vi har rätt att skydda våra förfäders land. Men våra liv verkar inte väga så tungt bredvid pengar. Sveaskog talar om dessa skogar som objekt. För oss handlar inte detta om objekt. Det är renens marker, vårt hem, säger Lars Anders Baer.

Han menar också att Sveaskog verkar ha ett helt annat perspektiv på något som i grunden är ganska enkelt:
– Vi kan vända och vrida på detta och kalla det komplext – men till syvende och sist: ingen av oss kan klara oss utan frisk natur och rent vatten. Det är skrämmande att vi och Sveaskog har så olika perspektiv på liv.

Mängder av känsliga arter i de skyddsvärda skogarna
Skogarna som Sveaskog vill avverka innehåller en lång rad rödlistade arter. Lina Burnelius, klimat- och landanvändingsexpert på Skydda Skogen, visar dokumentation från fyra av 27 områden och de innehåller alla minst 15 signalarter och över tio rödlistade arter. Områdena beskrivs med ord som “gammeltallar, död ved i alla dess former och trädkontinuitet sedan urminnes tider” eller “tallnaturskog av nyckelbiotopsklass med 19 signalarter”.

– Sveaskog eldar på klimatförändringarna och dödar livet i skogen, säger Lina Burnelius som besökt de aktuella skogarna de senaste veckorna. När vi hittar exempelvis gräddporing vet vi att det finns tallved som det tagit skogen ca 500 år att skapa. Det finns inte ord som räcker till för att förklara det myller av liv och storleken på de kolförråd som dessa skogar innehåller. De måste skyddas, inte kalavverkas. Att kalavverka naturskog och samtidigt tro att vi kan värna klimatet är en omöjlighet. Om Luokta-Mávas urfolksrätt respekteras har Sverige dock en chans att leva upp till Parisavtalet.

Samernas intresse ska tillmätas särskild vikt
Marie B Hagsgård, expert på urfolks och nationella minoriteters rättigheter och medlem i Europarådets expertkommitté för Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, menar att det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas enligt grundlagen.

– Skogsstyrelsen är skyldig att genom sin tillsyn av skogsvårdslagen främja samernas möjlighet att behålla och utveckla renskötseln. När olika intressen står mot varandra som exempelvis skogsbruk och renskötsel så har Högsta domstolen påpekat att i rättstillämpning som innebär att olika faktorer ska vägas mot varandra, ska samernas intresse att kunna behålla sin kultur inklusive renskötsel, tillmätas särskild vikt, säger Marie B Hagsgård.

Även Fältbiologerna ansluter sig till det snabbt växande motståndet mot Sveaskogs planerade avverkningar:
– Samers mänskliga rättigheter som urfolk måste respekteras. Ingen exploatering får ske i Sápmi utan samiskt godkännande. Detta gäller både skogsindustrin, gruvbolagen och annan exploatering. Som statligt bolag måste Sveaskog självklart ta sitt ansvar för att både skydda urfolks rättigheter och allas vår rätt till en hållbar framtid på en levande planet. Skogen behöver få stå kvar för klimatets, den biologiska mångfaldens och lokalbefolkningens skull – inte offras på tillväxtens altare, säger Leo Rudberg, vice ordförande för Fältbiologerna.

Så sent som i augusti 2020 fick Sveaskog en så kallad ”allvarlig avvikelse” av en revisionsbyrå för en planerad avverkning i ett skogsområde med höga naturvärden som också är ett viktigt renbetesområde för Maskaure sameby.

Källa: Pressmeddelande från Skydda skogen

Mer att läsa