Succé för anlagd snokhög

Snok. Foto: Anders Larsson

Det är inte alltid naturvårdsinsatser får en omedelbar effekt. Men i Växjö har Smålands herpetologiska förening tillsammans med kommunen gjort en synnerligen lyckad satsning som gynnat snokar och många andra arter.

– Det är såklart extra kul att se att en sådan förhållandevis liten åtgärd kan ge en sådan stor effekt, säger Anders Larsson på Smålands Herpetologiska Förening.

Projektet inleddes för tre år sedan på initiativ av Smålands herpetologiska förening. I Bokhultets naturreservatet hade det redan gjorts en del åtgärder för att gynna groddjur, men föreningen ville göra något som även gynnar de reptiler som finns i området. Efter att de hittat en studie om äggläggningsplatser för snok som gjorts med lyckat resultat i Nederländerna av den herpetologiska organisationen RAVON ville de prova på metoden i naturområdet i Växjö. Kommunen var positiv och för tre år sedan var det premiär för snokhögen, som helt enkelt påminner om en gödselstack.

Snokhögen söks igenom efter ägg. Foto: Anders Larsson

Relativt tidigt på hösten, när det är liten risk att störa djuren i högen, grävs det försiktigt igenom högen för att räkna hur många kläckta ägg som hittas. Första året hittades nio kläckta snokägg, så redan då visste de att områdets snokar sökt sig till högen. Men sedan tog det fart ordentligt. De hittade hela 138 ägg andra året och i år fick de en ”smärre chock”. De grävde fram äggskal efter äggskal ”med en känsla av att det aldrig skulle ta slut”. Men efter en hel del räknande kunde de konstatera att årets skörd rörde sig om hela 1048 kläckta snokägg, en ökning med 650 procent på ett år!

Vad tror du att det beror på?
– Det är en stor indikation på hur otroligt viktiga gödselstackar både varit, och är för snoken. Det stärker även tesen om att snokens minskande i landet är knutet till färre lämpliga äggläggningsplatser till följd av förändringarna i jordbruket, säger Anders Larsson.

Informationstavla för förbipasserande. Foto: Anders Larsson

Han tror även att det kan ha att göra med att miljön i naturreservatet är väldigt gynnsam för snok, mycket tack vare det arbete som Växjö kommun utfört tidigare.
– Eftersom naturen behöver vara i samspel så kan tidigare naturvårdsarbeten som gynnar andra arter, skapa förutsättningarna för att framtida arbeten ska få bra resultat.

Om folk som läser detta också vill gynna snokar i sin omgivning – har du några tips om hur ni gjorde?
– Om man bortser från exempelvis att gräva dammar och skapa våtmarker och istället fokuserar på just att anlägga en äggläggningsplats så är en viktig aspekt just var någonstans man skapar gödselstacken. Först och främst behöver man tillstånd från markägare och länsstyrelse då gödsel inte får läggas var som helst. Anledningen är för att gödselns växtnäring påverkar närliggande miljö. Man bör därför vara försiktig så att inte vattendrag och sårbar flora påverkas negativt av åtgärden. Samtidigt bör högen ligga tillräckligt nära snokens livsmiljö och vara solbelyst.

Även skogsödlor och många andra arter gynnas av snokhögen. Foto: Anders Larsson

Själva konstruktionen av högen är inte speciellt komplicerad. Sikta lager av hö, löv och grenar med hästgödsel. På så sätt blir gödselstacken inte för varm, samtidigt som det skapar håligheter som gör att ormarna lättare kan krypa in djupt för att lägga äggen.

Förutom snokar – vilka andra arter gynnas av en sådan här åtgärd?
– Vi hittade väldigt många olika insektslarver som lagts i högen. Det är dock inte enbart en plats för djur att lägga sin avkomma utan vi hittade även flera vuxna kopparödlor och skogsödlor som använde den som gömställe. Högen skulle säkert kunna användas av många djur för övervintring, säger Anders Larsson.

LÄS ÄVEN:
• Från lastbilstester till biparadis
Nytt projekt vill sprida fjärilsrestauranger i skolor
• Hur mycket natur kan skapas i en kommun om alla hjälps åt?
• Guide till insatser för biologisk mångfald
Allt färre hussvalor – du kan hjälpa till
Biexpertens råd om bihotell