Stora möjligheter att kombinera solcellsparker med ängar

Mindre bastardsvärmare. Foto: Erik Hansson

2020 byggdes en av Sveriges största solcellsparker. Förutom att förse 4 500 lägenheter med el varje år hade den också ett annat mål: att gynna pollinatörer. Enligt Erik Öckinger på Sveriges lantbruksuniversitet har upplägget stor potential.

Projektet, som består av 40 000 solpaneler och ska ge 4 500 lägenheter el inleddes 2020 när parken byggdes. Samtidigt gjordes en inventering av området och markerna runt omkring. I betesmarker, vägkanter, en kraftledningsgata och vall inventerades efter pollinatörer. På grund av sjukdom missades en del av säsongen, men det hittades trots det 18 arter dagfjärilar och 14 arter humlor. Bland annat den rödlistade fjärilen mindre bastardsvärmare, men också arter som vallhumla, backhumla och mindre guldvinge.

– Tanken är att dessa transekter ligger fast under kommande år, så att vi kan upprepa inventeringarna och se eventuella förändringar, säger Jonas Weissglas, marknadschef på Energiengagemang som dragit igång projektet.

Kombinerad äng och solcellspark
Markerna runt solpanelerna kommer nämligen att skötas som en äng. Växter som röd- och vitklöver, humlelusern, svartkämpar, alsikeklöver och kummin såddes in, utvalda för att gynna pollinatörer och för att inte bli så höga att de skuggar panelerna.

Jonas Weissglas berättar att de inspirerats av liknande projekt i USA som Natursidan skrivit om tidigare (läs mer här). I år är planen att göra både en växt- och en insektsinventering i solcellsparken, samt göra en likadan inventering av miljön runt omkring som i fjol.


HSB:s solcellspark i Strängnäs. Foto: Energiengagemang

SLU involverade och ser potential
Erik Öckinger, som studerar biologisk mångfald i människopåverkade miljöer vid SLU Artdatabanken, var involverad i projektet från början och gav bland annat en del råd om hur solcellsparken skulle kunna utformas och skötas för att gynna pollinerande insekter, genom till exempel insådd av ängsväxter och en mer ”ängslik” skötsel.

– Nu när parken är etablerad kommer jag att följa upp om man lyckas nå målet att gynna pollinerande insekter och biologisk mångfald i stort, säger Erik Öckinger. Jag kommer förhoppningsvis årligen inventera växter och pollinerande insekter inom parken för att följa utvecklingen över tid, och även inventera insekter i de närmaste omgivningarna för att se om solcellsparken bidrar till fler insekter i det omgivande landskapet.

Vad tror du om möjligheterna att kombinera solcellsparker med ängsmarker?
– Jag tror att det finns ganska stora möjligheter, eftersom man ändå måste sköta marken inom sollcellsparken för att hålla den öppen, till exempel genom att slå/röja vegetation varje år. Då tror jag att man med ganska små medel kan anpassa skötseln för att gynna ängsvegetation. Sen beror det förstås också på förutsättningarna, som vilken typ av mark det handlar om. Om solcellsparken anläggs på före detta åkermark, som är mycket näringsrik, kan det vara svårt eller ta mycket lång tid att etablera ängsvegetation. Även om man försöker så in ängsväxter kommer de att konkurreras ut av mer snabbväxande arter. Men om man slår vegetationen kanske 2 ggr per år och ta bort det slagna höet kommer man på sikt att magra ut marken. Men man kan också börja med att schakta bort den översta näringsrika matjorden för att få ett bättre utgångsläge. Om solcellsparken anläggs på magrare mark har man bättre chanser att skapa en ängsvegetation. Men även här gäller att ha tålamod med skötseln och låta vegetationen utvecklas över tiden. Man kan också så in ängsväxter för att snabba på vegetationens utveckling.

Alsikeklöver – en av arterna som såtts i området. Foto: EnergiEngagemang

Vad finns det för andra möjligheter till att gynna biologisk mångfald i samband med solcellsparker?
– Eftersom det handlar om ganska stora ytor som behöver skötas för att hållas öppna, men inte kan användas till så mycket annat tror jag att det finns stora möjligheter att sköta denna typ av ytor för att gynna biologisk mångfald. Detsamma gäller till exempel vägrenar, ytor längs järnvägar, kraftledningsgator med mera. Eftersom det är miljöer som måste hållas öppna är det främst ängs- eller andra gräsmarksarter som kan gynnas. Men det skulle vara intressant att se om det kunde gå att kombinera med dammar eller våtmarker.

LÄS ÄVEN:
• Solcellsparker kombineras med blomsterängar för pollinatörer