Gå till innehållet

Stadsträd av stor betydelse för kollagring och ren luft

Vikten av träd och grönområden i städer slås fast i studie efter studie. Foto: Erik Hansson

Ett nytt treårigt projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet har räknat på stadsträds betydelse för kollagring och luftföroreningar. Enbart träden i nio av Sveriges städer beräknas lagra kol som motsvarar utsläppen från över 200 000 bilar årligen.

Projektet i-Tree Sverige har studerat över 16 000 träd i nio städer i Sverige, från Luleå i norr till Malmö i söder. Träden representerar en sammanlagd trädpopulation på över 12 miljoner träd och anses därför ge en bra bild av trädens funktioner i dessa städer.

Beräkningar har gjorts på hur mycket kol träden lagrar, hur de påverkar luftföroreningar och hur mycket regnvatten de hanterar. Enbart Luleås björkar lagrar exempelvis kol motsvarande 1 600 personbilar och skogsekarna i Hässleholm hanterar runt 100 000 kubikmeter regnvatten – vilket minskar risken för översvämningar. Träden besparar också samhället miljardbelopp i kostnader för sjukvård och arbetsnedsättning genom att minska luftföroreningarna.

Träd är platseffektiva och värdefulla
Anledningen till att träden har så stor betydelse är enligt forskarna bakom studien att de ger flera ekosystemstjänster samtidigt. De tar dessutom relativt lite plats i anspråk. I framtiden beräknas träden vara ännu viktigare för att till exempel tackla extremväderförhållanden.

– Välmående träd som får lov att växa till sin fulla kapacitet binder kol, fångar upp luftföroreningar, fördröjer regnvattnets kurs mot belastade avloppssystem och blir viktiga noder och stråk i det biologiska systemet. Under heta sommardagar kan träd med stora kronor få oss att uppleva höga temperaturer betydligt lägre – ibland upp till 18 graders skillnad om man jämför en innergård utan större träd med skuggan från exempelvis en skogsdunge, skriver forskarna i sin rapport.

Stora träd och varierade trädbestånd är effektivast
Extra många ekosystemtjänster står äldre, större träd för och träd som ingår i ett större bestånd med rik variation i både artsammansättning och ålder. Exempelvis en dunge med många olika trädarter där träden är i varierad ålder.

– Tar man hänsyn till alla de beräkningar som genomförts i-Tree Sverige framgår det hur träden i våra svenska städer och städer bidrar till ett stort kapital i både ekosystemtjänster och ekonomisk samhällsnytta. Samtidigt överskrids de ekonomiska belopp som anges i denna rapport flerfaldigt eftersom det tillkommer ytterligare kvaliteter som träden ger oss och som varken går att ersätta eller omvandla till kronor och ören. Detta handlar mycket om trädens estetiska uttryck och hur tillgången till träd i vår vardagliga närhet bidrar till rekreativa upplevelser. Beräkningarna och resultaten från i-Tree Eco är därför en av många pusselbitar i ett större sammanhang, men de bidrar till en konkret och tydlig bild av trädens mer tekniska ekosystemtjänster och därmed samhällsnytta i våra urbana landskap, skriver forskarna i sin slutsats.

Källa: SLU och “i-Tree Sverige : för strategiskt arbete med träds ekosystemtjänster

Mer att läsa