Snabb uppvärmning slår hårt mot Arktis arter

Lappsparvar har på vissa håll flyttat sin nordliga häckningsgräns 65 mil norrut och i Skandinavien har gränsen flyttats över 2 mil norrut mellan 1970 och år 2000 för flera arter. Foto: Daniel Pettersson

Det ser mörkt ut för den biologiska mångfalden i Arktis, där norra Sverige ingår. Det framgår av en ny stor rapport från Arktiska rådet. 80 procent av områdets vadarfåglar beräknas till exempel förlora stora delar av sina häckningsområden de närmaste 50 åren.

Arktis värms upp dubbelt så fort som resten av världen. Det leder till en lång rad snabba effekter som påverkar landlevande arter i området och slår i många fall hårt mot arterna som anpassat sig till ett liv i kyla. För andra arter är värmen en möjlighet att sprida sig till nya områden. Det gäller bland annat många växter som sprider sig allt längre norrut och allt längre upp på kalfjället i takt med att värmen stiger. Men också virus och bakterier som tidigare inte klarade sig i kylan.

Svårt för arter anpassade till kyla
Det innebär nya hot för arktiska arter som anpassat sig till ett kallare klimat. Dessutom stör den snabbt ändrade blomningen många arters livscykler som kan hamna i obalans med deras viktigaste föda.

– Klimatförändringarna är den överlägset största faktorn för att Arktiska ekosystem påverkas. De orsakar flera, oförutsedda och kraftiga förändringar som förväntas intensifieras, skriver forskarna bakom den omfattande rapporten ”State of the Arctic Terrestrial Biodiversity” som analyserat hur den biologiska mångfalden i Arktis kommer påverkas i framtiden.

Här är några av slutsatserna i rapporten:

• Flera olika klimatscenarion kommer fram till att upp till 80 procent av vadarfåglarna som häckar i Arktis kan förlora stora delar av sitt häckningsområde de närmaste 50 åren.

• Minskat snötäcke kan påverka lämlar negativt. Någon säker trend kan inte utläsas ännu, men forskarna tror att den ojämna cykeln för gnagare ligger bakom att fjällvråken minskat med över 50 procent i Skandinavien sedan 1970-talet och att fjällugglorna numera får väldigt få ungar under dåliga gnagarår.

• Färre ripor drabbar jaktfalken som har svårt att lyckas med häckningen i många områden.

• Flera populationer av vildrenar har rekordfå individer. Milda vintrar med istäcke mot marken skadar vissa växter och gör det svårt för renarna att hitta föda. Dessutom drabbas de av nya virus som klarar av det varmare klimatet.

• Kraftiga regnoväder kombinerat med högre värme har orsakat massiv förekomst av knott, vilket lett till att pilgrimsfalksungar dött.

• Viktiga pollinerande flugor har minskat med 80 procent mellan 1996 och 2014 eftersom värmen gör att de inte längre flyger samtidigt som deras viktigaste föda blommar.

Arktis snötäcke har minskat kraftigt de senaste årtiondena. Källa: Mudryk et al. 2020

Källor: Arktiska rådet och The Guardian