Sparvuggla, en av de arter som finns i skogen som ska avverkas. Foto: Zsombor Károlyi
Det statliga skogsbolaget Sveaskog vill avverka ett stort område värdefull äldre skog i ekoparken Halle-Hunneberg vid Vänersborg. Skydda Skogen kräver ett avverkningsstopp tills Sveaskog har inventerat skyddsvärda arter och uppdaterat sin ekoparksplan.
I Sveaskogs ekoparker är minst hälften av marken avsatt för naturvård. I den andra hälften av arealen får skogsbruk bedrivas, och det görs genom kalhyggesbruk. I Halle-Hunnebergs ekopark som är på 5 300 hektar, har Sveaskog bestämt att den gamla skogen med höga naturvärden ska avverkas samtidigt som ungskog ska sparas. Elin Götmark från Skydda Skogen har besökt ekoparken Halle-Hunneberg och säger:
– Sveaskogs prioriteringarna är väldigt märkliga på Halle-Hunneberg. Sveaskog har satt av mycket ungskog för naturvård samtidigt som de avverkar mycket av den kvarvarande spillran äldre skog.
LÄS ÄVEN: • Skövling av skyddsvärda skogar, del 9: Sveaskog kalavverkar i sina ekoparker
Enligt ett pressmeddelande från Skydda Skogen så säger Sveaskog ”i ekoparkerna är det alltid naturvården som är huvudmålet”. Men Skydda Skogen har granskat ekoparksplanen och funnit att den inte tar hänsyn till skyddade arter som exempelvis tjäder, sparvuggla, talltita, och grön sköldmossa. Skydda Skogen ställer frågan om ekoparksplanen bara är greenwashing?
Sveaskogs skogsbruk och ekoparksplan strider mot miljömålen och artskyddslagstiftningen och även mot Sveaskogs egna målsättningar, enligt pressmeddelandet.
Grön sköldmossa. Foto: Bernd Haynold via Wikipedia
När unga skogar avsätts istället för äldre skog gynnar det mer bolagets ekonomi än skogarnas ekologi. Föreningen vill att Sveaskog på ett öppet och trovärdigt sätt redovisar hur ekoparksplanen togs fram. Vilka inventeringar och naturvårdsprioriteringar bygger den på?
Michael Nilsson, styrelseledamot i Skydda Skogen säger:
– Vi begär dessutom att Sveaskog inventerar skyddsvärda och skyddade arter. Under våren ska fågelinventeringar göras i samarbete med Birdlife/SOF. Vad är logiken i att avverka innan dess?
I en skrivelse till Sveaskogs styrelse begär Skydda Skogen att Sveaskog uppdaterar ekoparksplanen så att naturvård verkligen blir huvudmålet.
Här är Sveaskogs broschyr om ekoparken Halle-Hunneberg.
Källa: Skydda Skogen
Jag är emot denna typ av avverkning o emot de metoder som används vid avverkningarna.
Vad är det för fel på Svea Skog? Staten kan inte skövla bort våra egna värden? Det kan inte vara ok att vara så maktfullkomlig att de får förstöra Sveriges befolknings skog. Skogen borde vara allas att få äga och röra sig i, i synnerhet våra vilda djur som snart inte får plats någonstans.
SLUTA Sveaskog att förstöra!!!
Vilket område gäller avverkningen? Om det är området på Hunneberg som kallas Öjemossarna som skall avverkas så är detta en nationell skandal. Där finns kanske det närmaste man kan komma en riktig urskog i södra Sverige.
Anders.
Googla ”Skogsdataportalen” så kan du se alla avverkningsanmälan som gjorts i området. F.ö väntar jag också med spänning på vilket område Kristina menar och som hon beskriver med orden ”stort” och ”mycket av den kvarvarande spillran”.
PS. Det finns ingen avverkningsanmälan inom området Öjemossarna. DS
Kristina,
du/Skydda Skogen skriver ”Men Skydda Skogen har granskat ekoparksplanen och funnit att den inte tar hänsyn till skyddade arter som exempelvis tjäder, sparvuggla, talltita, och grön sköldmossa.”
Enligt Artdatabanken definieras år 2015
– tjädern som: Livskraftig med hela Sverige som utbredningsområde (som den gjordes 2000, 2005 och 2010)
– sparvugglan som: Livskraftig med hela Sverige som utbredningsområde (som den gjordes 2000, 2005 och 2010)
– talltitan som: Livskraftig med hela Sverige som utbredningsområde (som den gjordes 2000, 2005 och 2010)
– grön sköldmossan som: Livskraftig med hela Sverige som utbredningsområde (som den gjordes 2005 och 2010 (nära hotad 2000))
Har du/Skydda Skogen en egen definition på ”skyddade arter”?
Rättelse. Grön sköldmossa finns inte i Norrland. Beklagar.
Rödlistebedömningarna har inte i första hand att göra med om en art är skyddad eller inte. Det är helt enkelt en bedömning av huruvida en art riskerar att dö ut i Sverige eller inte. Ingen av de nämnda arterna löper någon sådan risk och anses följaktligen vara livskraftiga. Dock kan det ha viss koppling till de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken om man påverkar rödlistade arter negativt, men det är lite vid sidan av den här diskussionen. Att en art inte är rödlistad behöver i sig inte betyda att arterna inte har ett skyddsvärde.
Tjäder och sparvuggla är fridlysta enligt 4§ i Artskyddsförordningen. De är även upptagna i EU:s Fågeldirektiv och har ”ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden behöver utses”.
Grön sköldmossa är fridlyst enligt 8§ i Artskyddsförordningen. Den är även upptagen i EU:s Art- och habitatdirektiv och har ”ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses”. Arten är dessutom utpekad av Skogsstyrelsen som en signalart med högt signalvärde i aktuellt område. Dess förekomst (helst i kombination med andra signalarter) ska således ligga till grund för utpekande av nyckelbiotop.
Däremot är det korrekt att talltita inte är en skyddad art.
Staffan,
Fridlysta fåglar:
ALLA vilda svenska fåglar är fridlysta.(källa: NVV) Tjädern (och sparvugglan) finns mycket riktigt även på det Fågeldirektiv som skrevs 1979 när ”EU” bara bestod av nio länder och antagligen för att den då bara fanns i spridda bestånd i tre av dem. Idag består EU av 28 länder och tjädern får jagas i flera av dem, inklusive Sverige.(men den är en bra symbolart för de som vill spela på allmänhetens känslor…)
Signalarter:
Så här skriver Skogsstyrelsen i sin handbok för inventering av nyckelbiotoper: ”Förekomst av en eller flera signalarter är ofta tecken på ett avvikande skogsområde som kan vara en nyckelbiotop. Signalarterna används som stöd och hjälpmedel vid inventeringen av nyckelbiotoper och kan i vissa miljöer vara helt avgörande för bedömningen. I många fall går det dock inte att utpeka en nyckelbiotop enbart på grundval av att man råkat finna en signalart där. Det finns samtidigt objekt där man vid inventeringen varken finner signalarter eller rödlistade arter, men som ändå är nyckelbiotoper. Den avgörande frågan som måste besvaras är om platsen kan förväntas hysa rödlistade arter (definition av begreppet nyckelbiotop).”
Vi diskuterar nyanser här men när jag ser hur organisationer, som Skydda Skogen, väljer att vinkla fakta samtidigt som de kraftigt motsätter sig justeringar i för länge sedan föråldrade direktiv, så reagerar jag. Inte för att jag inte vill skogen något illa, utan för att jag ser en risk för ytterliggare polarisering i frågor som redan är infekterade. (Louise’ och Eva’s reaktioner på inlägget borde få någon att tänka efter om ytterliggare polarisering är vägen att gå. I sociala medier ser det ännu värre ut.)
Det ska givetvis vara: Inte för att jag vill skogen något illa,
Du har helt rätt i att fåglar är generellt fridlysta. Mitt fokus låg på EU-direktiven när jag skrev kommentaren och jag glömde då av detta. Tack för korrigeringen!
Poängen är att arterna i fråga omfattas av skyddsbestämmelser. Arternas skyddsvärde har jag inte tagit ställning till.
Vi kan tycka vad vi vill om EU-direktiven; de ingår i svensk lag och hänsyn måste tas till dem. Att arterna är ovanliga söderut i Europa gör det inte mindre viktigt att värna förekomsterna här.
Vad det gäller signalarter är vi helt överens om att det bör finnas mer än någon enstaka för utpekande av nyckelbiotop. Är inte insatt i det aktuella fallet men ser det som troligt att det finns fler signalarter på platsen. Det är trots allt bara några exempel som nämns i artikeln.
Vidare bör vi ha i åtanke att området i fråga kallas för Ekopark. Där är det rimligt att ställa högre krav på hänsyn än i skogsbruket i övrigt.