Skogsmesarna som drabbats hårt av skogsbruket kan enkelt hjälpas

Talltita – så här ser du skillnad på entita och talltita. Foto: Niclas Ahlberg

Talltita och entita har varit vanliga arter i de svenska skogarna, men har minskat med hela två tredjedelar de senaste 30 åren. I år hamnade båda arterna på den nationella rödlistan. Minskningen beror troligen på att Sveriges skogar blir allt mer likartade, men det finns enkla insatser att göra för skogsägare som vill hjälpa de båda skogsmesarna.

– Det pågår en biologisk utarmning av vårt skogslandskap. Skogen har under lång tid förändrats mot ökad likriktning och mindre variation. Detta påverkar fågelfaunan negativt, skriver BirdLife Sverige i ett pressmeddelande.

Det storskaliga skogsbruket har skapat vinnare och förlorare i skogen. Bland vinnare hittar vi arter som är generalister – som inte ställer så stora krav på skogens kvalitet. Men specialisterna har det svårare. Det gäller till exempel skogsmesarna talltita och entita som minskat med så mycket som två tredjedelar de senaste 30 åren. Minskningen har fortsatt även under senare år.

– Det är en alarmerande utveckling, eftersom dessa arter är mycket goda indikatorer på ett hållbart skogsbruk med tillräcklig naturvårdshänsyn. Går det dåligt för dessa arter är det ett kvitto på att utvecklingen i skogen går åt fel håll. Vi menar att det är hög tid att vända denna utveckling, skriver BirdLife Sverige.

Christer Johansson, skogsansvarig BirdLife Sveriges styrelse, förklarar vad talltitans kraftiga minskning beror på:
– Det handlar framför allt om sämre häckningsresultat på grund av förlusten av skiktade skogar. Därmed får arten svårare att undvika predation av bon och ungar. Den verkar också förlora i mellanartskonkurrensen med tofsmes som tar de bästa häckningsplatserna, när habitaten för arterna totalt sett blir sämre. Även vinteröverlevnaden för arten verkar missgynnas av mer likåldriga skogar.

När de lämpliga livsmiljöerna i skogarna blir allt sällsyntare blir specialisterna mer känsliga för konkurrens från andra fågelarter. Men talltitans tillbakagång kan inte skyllas på tofsmesen. Det är en konsekvens av skogsbruket.

Entita – så här ser du skillnad på entita och talltita. Marie Mattsson http://mariemattsson.se/

Entitan är inte lika välstuderad vad Christer Johansson känner till, men han menar att det finns anledning att tro att habitatförlusterna även för denna art ökat.
– Ogallrade lövslyområden ”städas” mer än tidigare. Uttag av biobränslen i tätortsnära skogar kan också vara en anledning till minskningen. Arten är i stor utsträckning beroende av lövrika brynzoner mot till exempel jordbruksmark, eller vattendrag. Om dessa tas bort eller växer igen med gran missgynnas entita. Mellanartskonkurrens med blåmes kan också vara en faktor.

I en artikel riktad till skogsägare ger BirdLife Sverige en lång rad tips på hur de kan gynna de båda skogsmesarna. Lösningarna presenteras i tre trappsteg där det lägsta steget är att lämna kvar 20 meter av träden intill vattendrag, myrmarker och liknande (så kallade kantzoner), samt att minska underröjningen av buskar, låga träd och sly. Ännu bättre är att lämna 30 meters kantzoner och helt undvika underröjning och låta skogen föryngra sig naturligt istället för att sätta trädplantor. Den bästa metoden är dock att använda sig av hyggesfritt skogsbruk, som inte skapar de kalhyggen som är så vanliga i dagens skogar.

Hur skulle läget vara för de bägge arterna om Sverige använt sig av hyggesfritt skogsbruk istället under de senaste 30 åren?
– Med all sannolikhet betydligt bättre, säger Christer Johansson. Hyggesfritt skogsbruk skapar skiktade skogar som gynnar dessa arter. Behovet av döda träd som ger boplatser är dock viktigt att behålla oavsett om skogsbruket bedrivs som hyggesfritt eller som kalhyggesbruk.

”En vanlig syn, en gallrad likåldrig och enskiktad tallskog där all underväxt har avlägsnats troligen i flera omgångar. Denna skog erbjuder mycket lite skydd mot predatorer och möjligheten till boplatser är starkt begränsad.” Text och foto: Christer Johansson

Vad beror det på att inte hyggesfritt skogsbruk används mer?
– Förmodligen eftersom skogsbruksmetoderna är ganska nya och oprövade. De studier som har gjorts visar dock att hyggesfria metoder, eller kontinuitetsskogsbruk, på lång sikt kan vara minst lika lönsamt som hyggesbruket. I synnerhet gäller det skogar som redan har någon form av skiktning. Det är också möjligt att ställa om till hyggesfritt, ju yngre skogen är desto snabbare går det. Ser man långsiktigt så visar studier att blandskogar med flera trädslag är det bästa för klimatet, mot skadeinsekter och brand. Blandskog som sköts hyggesfritt med kombinerad blädning och luckhuggning skapar med stor sannolikhet de mest motståndskraftiga och biologisk rika skogarna för framtiden. Vi ser en kraftig efterfrågan från kommunerna kring hyggesfritt vilket är glädjande. Ju fler exempel vi får på hyggesfritt skogsbruk, desto fler skogsägare kan komma att följa efter.

”En olikåldrig, flerskiktad skog. Här finns även en variation av tätheten i höjdled, vilken skapar ytterligare fler födo- och boplatsmöjligheter. Dessutom har denna skog tätare partier omväxlande med mer öppna partier, som kan attrahera fler arter.” Text och foto: Christer Johansson

Ett ytterligare argument för hyggesfritt skogsbruk kan kanske vara att gynna de båda rödlistade skogsmesarna talltita och entita. BirdLife Sverige har nu skickat ut materialet brett till skogsägarföreningarna och skogsbolag.
– Vi hoppas på ett visst intresse, avslutar Christer Johansson.

LÄS ÄVEN:
• Det går sämre för Sveriges fåglar – 8 skogsarter till nu rödlistade
• Oroväckande rapport om skogens fåglar i Sverige
Modernt skogsbruk ger allt fler hotade fågelarter i Finland