Skogsforskning gavs utrymme i riksdagen: ”Vart tog skogen vägen?”

De fem föredragshållarna till höger och riksdagsledamöterna Maria Gardfjell (MP) och Rebecka Le Moine (MP) till vänster. Foto: Erik Hansson

Skogen hade under några timmar den 18 februari 2020 huvudrollen i riksdagen. Representanter från alla partier i riksdagen fick bland annat höra om de enorma utsläpp som skogsindustrin står för, hur mycket skogar med höga naturvärden som avverkas årligen, hur det går för de rödlistade arterna i skogen, hur det sprids desinformation om äganderätten och hur 77 procent av de europeiska konsumenterna anser att den europeiska skogsindustrin opererar ohållbart.

På skogsseminariet i riksdagen höll fyra skogsforskare och en representant för Skogsstyrelsen korta föredrag om olika ämnen, inför en välfylld sal. Bland åhörarna var folk från allmänheten, riksdagsledamöter och höjdare från skogsindustrin.

Konsumenter visar vägen
Sten B. Nilsson inledde föredragen. Han är före detta professor vid Skogshögskolan, SLU, och internationellt verksam analytiker och utredare av skogsnäringsfrågor. Han menar att hållbarheten i skogsbruket är en myt. Hållbarheten ska vara grundläggande, men i dagsläget kommer naturen på efterkälken. Detta trots att World Economic Forum anser att de fem största hoten mot världen härstammar från natur och miljö.

Han påpekade också att skogsindustrin kommer tvingas i en mer hållbar riktning eftersom slutkonsumenterna blir allt mer medvetna. I en ny undersökning som han citerade ökar andelen personer som tar hänsyn till hållbarhet och miljöaspekter i sitt eget beteende. Idag är summan 43 procent i Europa och USA och hela 51 procent i Kina. Dessutom anser 77 procent av europeiska konsumenter att europeiska skogsresureser inte är hållbart skötta.
– Det är de här som i slutändan kommer bestämma vad hållbarheten är. Det är inte vad vi bestämmer i Sveriges riksdag, sa Sten B. Nilsson.

Siffertrixande
Per Angelstam från SLU berättade om ekoloogiskt och socialt hållbart skogslandskap. Om hur det trixas med siffrorna för att visa att stora delar av skogarna är skyddade och lyfte en studie om äganderätten som visar att det förekommer mycket desinformation i den debatten.
– Det går att med resurser och med kraftig retorik upprepa något väldigt många gånger tills det blir sant. En sådan pinsam kreativ bokföring är att säga att vi har skyddat 30 procent skog i Sverige. Det är både sant och inte sant, sa Per Angelstam och visade sedan hur det går att räkna ”skyddad skog” på flera olika sätt.

Stora områden med höga naturvärden har avverkats
Alice Högström från Skogsstyrelsen svarade på frågan om det avverkas registrerade och icke-registrerade nyckelbiotoper i Sverige, det vill säga skogar med höga naturvärden som är viktiga för hotade arter. Svaret var tydligt. 55 000 hektar nyckelbiotoper har avverkats enbart i nordvästra Sverige och enbart mellan åren 2000 och 2018. Hon påpekade att det medför negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden och att det är en av anledningarna till att Skogsstyrelsen bedömde att miljömålet levande skogar inte uppnås.

Artur Larssons graf om skogsbruket i Sverige. Bild från SVT Forums sändning

Alltför lite viktig skog är skyddad
Artur Larsson från Artdatabanken tog över och berättade om rödlistan, skogslevande arter och bevarandestatusen för skogsbiotoper. För det första poängterades att rödlistan handlar om arter som riskerar att dö ut av olika anledningar. Även vanliga arter kan rödlistas om de minskat tillräckligt kraftigt. Faktum är att 75 procent av dem är rödlistade just för att de minskar, tio procent för att de är extremt ovanliga, tio procent är rödlistade på grund av kunskapsbrist och fem procent är redan nationellt utdöda.

Det är enbart i de fjällnära skogarna som Sverige uppfyllt de internationellt uppsatta målen om att skydda 17 procent av ekosystemen. I målen står det dessutom att det ska vara representativa ekosystem som skyddas och i övriga landet är det på många håll långt ifrån 17 procents skydd.

Skogen ur en klimatsynvinkel
Sist ut var Stig-Olof Holm från Umeå Universitet som berättade om klimat, klimatanpassning och biologisk mångfald. Han påminde åhörarna om att vi har ungefär tio år på oss att komma ner till halverade utsläpp och 30 år innan vi ska ha negativa utsläpp.

Stig-Olof Holms huvudboskap. Bild från SVT Forums sändning

På denna korta tid hinner inte de plantor som växer upp på nya kalhyggen lagra tillräckligt med kol för att det ska motsvara utsläppen från avverkningen. Träden som avverkas blir framför allt kortvariga produkter som pappersmassa eller biobränsle och atmosfären gör ingen skillnad på var koldioxiden kommer från. Sveriges skogsindustrier står för utsläpp på ungefär 82 miljoner ton koldioxid per år. Det kan jämföras med övriga utsläpp i Sverige som landar på 53 miljoner ton.

Stig-Olof Holm poängterade också vikten av att säkra våra skogar inför ett förändrat klimat. Han gav en lång rad exempel på hur det kan göras och vad det får för effekter. I korta ordalag handlar det om att sluta med monokulturer i massiva plantager av en enda art och satsa mer på blandskogar på alla platser där det fungerar. Då minskas till exempel risken för stora skogsbränder, dessutom skapar lövskog större ljusreflektion av solens strålar (albedo-effekten) jämfört med barrskog. Skogar med mer lövinslag minskar därmed uppvärmningen förutom att öka den biologiska mångfalden och göra skogarna mindre känsliga för massiv förekomst av svampar och trägnagande insekter. Dessutom märktes det i stormen Gudrun hur dåligt granplantager klarar stormar. I skyddade skogar med blandskog föll ungefär åtta procent av träden, i granplantagerna var det 30 procent som blåste omkull.

I dagsläget lagras ungefär 29 procent av utsläppen i världens skogar (23 procent i haven och 44 procent når atmosfären) och det är i de boreala skogarna på våra breddgrader som det lagras som mest kol – 703 gigaton jämfört med de tropiska skogarnas 375 gigaton. Skogarna här i norr kan med andra ord vara en viktig del av lösningen på klimatkrisen eller bidra till en allt värre situation.

Skogsseminariumet i riksdagen arrangerades av Miljöpartiet. Dagens moderator var Charlotte Permell, WWF. Hela seminariumet kan ses på SVT Forum.