Skogsbruk, inte varg, avgör biologisk mångfald i Sverige

15 ekologer från Sverige och Norge skriver idag på DN Debatt om att vargar i Sverige inte ger någon kaskadeffekten som gynnar den biologiska mångfalden. De anser att den rapport som väckte en del uppmärksamhet tidigare i år och som vi skrev om här, inte går att applicera på svenska förhållanden. Inte ens om vi hade 4000 vargar i landet skulle det ge några större effekter. Istället är det det svenska jord- och skogsbruket som måste ändras för att den biologiska mångfalden i landet ska öka.

Varg i Dalarna. Foto: Marie Gillander

Varg i Dalarna. Foto: Marie Gillander

Forskarna hävdar att kaskadeffekter från rovdjur framför allt märks i stora och relativt opåverkade nationalparker där varken skogsbruk, jordbruk eller jakt bedrivs. I Sverige har människan stor påverkan på ekosystemet med sin markanvändning och det har en betydligt större effekt än att rovdjuren tar bytesdjur som äter träd och växter.

Enligt forskarna betar Sveriges hjortpopulation (älg, kronhjort, dovhjort och rådjur) ungefär 0,8 miljoner ton buskar och träd varje år, främst tall och björk. Skogsbruket gallrar och avverkar minst 50 gånger mer. 
– Stora och viktiga förluster av biodiversitet i Sverige beror inte på att vi har för få träd utan är i stor utsträckning kopplad till att 70 procent av Sveriges forna ängs- och hagmarker har försvunnit och huvudsakligen planterats med skog, oftast gran. Det är därför uppenbart att människans markanvändning utan konkurrens har störst påverkan på våra nordliga skogar och ekosystem, skriver forskarna i debattartiklen.

– Sverige har redan i dag en anmärkningsvärt låg andel lövträd i landskapet jämfört med våra grannländer (se karta), trots att Norge och Finland har färre stora rovdjur. För oss som ekologer ser vi därför att den stora framtidsfrågan för utformningen och funktionen av de skandinaviska ekosystemen ligger i hur vi väljer att bedriva den storskaliga markanvändningen (jord- och skogsbruk).

Att Sverige har en väldigt låg andel lövträd och dessutom få gamla lövträdsskogar är också anledningen till det akuta hotet för den vitryggiga hackspetten som vi skrev om igår.

Källa: DN Debatt