Prisbelönt skogsbiolog: Skrämmande att tro allt är frid och fröjd i Sveriges skogar

Sebastian Kirppu. Foto: Erik Hansson

Plantager istället för artrika skogar, utländska protester mot skogsbruket och arter som riskerar att utrotas. Det är en beskrivning som passar in på Brasilien just nu, men enligt den prisbelönta skogsbiologen Sebastian Kirppu borde det gälla i än högre grad för den svenska skogen där skövlingen av artrika naturskogar pågått i 60-70 år.

Jämförelsen är inte heller den enda kopplingen mellan Brasiliens skogsbruk och Sverige. Det avverkas mycket regnskog i Brasilien. Sedan 1970 har nästan 20 procent av de enorma skogsområdena avverkats. Oftast för att ombildas till plantager eller betesmark åt köttproduktion. På plantagerna odlas mycket soja och det är något som svenskar äter en hel del av. Troligen mer än vi tror. För vi får inte bara i oss soja genom renodlade sojaprodukter eller brasilianskt nötkött som äter sojafoder, utan också genom svenskt kött. Enligt Margareta Renström, senior rådgivare marknadsförändring på Världsnaturfonden, importerades det 2017 ungefär 200 000 ton soja som djurfoder i Sverige.

LÄS ÄVEN: • 20 naturföreningar: Regeringen är tyst medan gammelskogen faller

Avverkningen i Amazonas har med andra ord flera kopplingar till den svenska konsumtionen.

Hur ser det då ut i de svenska skogarna, jämfört med Brasiliens regnskogar?
– Vi har ingen avskogning så som i Amazonas. Vi har istället ökat arealen skogsmark, det vill säga mark det växer träd på, under de sista 100 åren. Det beror på att vi har planterat igen en väldig massa areal ängs- och hagmark samt åkermark som inte längre används. Det har blivit granvirkesåkrar av dem istället och några har självklart växt igen naturligt med lövskogar, berättar skogsbiologen Sebastian Kirppu.

I Sverige avverkar vi inte skogar för att odla soja eller göra betesmarker. Istället odlas oftast växtförädlad gran eller tall på kalhyggena men även främmande trädarter som till exempel contortatall. Uppemot 85-90% av den svenska skogen har påverkats så mycket av skogsbruk att den inte längre har kvar några naturliga strukturer i form av gamla träd, död ved eller biologisk mångfald som är knuten till skogens naturliga ekosystem, enligt Sebastian Kirppu. Det syns bland annat om vi tittar på arterna i skogen.

LÄS ÄVEN: • 1200 naturfotografer från 25 länder: Skydda svenska skogar med höga naturvärden

Vitryggig hackspett är egentligen utrotad på grund av skogsbruk
– Vi har i Sverige omkring 30 000 olika arter som har skogen som hemvist. Av dessa har hälften bedömts enligt kriterierna för rödlistan vilket gett att vi har
omkring 2000 olika skogslevande arter av djur, växter, fåglar, mossor, lavar, svampar, insekter och så vidare på vår nationella rödlista. Det är ju inte omöjligt att det finns fler med tanke på att det bara är hälften av landets alla skogslevande arter som bedömts.

Sebastian Kirppu använder en lupp för att leta efter små arter på en fallen fura. Foto: Erik Hansson

Det finns en risk att dessa arter kommer att bli nationellt utdöda, men Sebastian Kirppu menar att det stora problemet är att de redan dött ut från många platser i det svenska skogslandskapet. De finns bara kvar i de små oaserna av äldre naturskog som skyddats som naturreservat eller nationalpark eller små områden som pekats ut som nyckelbiotop och möjligen avsatts på frivillig väg av skogsägare.

LÄS ÄVEN: • Staffan Widstrand: Vem har godkänt det här skogsbruket?

– Vi har faktiskt också arter som dött ut på grund av skogsbruk. Till exempel så är Värmlandslaven utrotad på grund av att dess livsmiljöer kalhöggs eller påverkades av kalhyggen så mycket att livsmiljön inte längre kunde ge de betingelser som laven krävde för att överleva. Jag skulle vilja säga att vitryggig hackspett är en utrotad art på grund av skogsbruk. Skulle inte ideell naturvård i form av Naturskyddsföreningens ”Projekt Vitrygg” startat ett avelsprojekt på Nordens Ark med vitryggar som sedan släpps ut i naturen skulle arten vara utrotad i landet. Idag har vi cirka 5 häckande par i Sverige.

Åkrar av skogar
Det stora antalet rödlistade skogsarter beror på den omvandling av naturskogar till virkesåkrar som gjorts i Sverige framför allt de senaste 60-70 åren med ett industrialiserat och
mekaniserat effektivt kalhyggesskogsbruk.

LÄS ÄVEN: • Naturorganisationer: Falsk bild av Sveriges skogsbruk som hållbart

– Visserligen har det gagnat pappersindustrin och sågverksindustrin samt gett jobb till en massa människor men det har skett på bekostnad av naturen och miljön. Samtidigt är det så att idag är inte skogsbruket så viktigt som det var för ca 50 år sedan ur varken arbetsskapar- eller samhällsekonomiskt perspektiv. Fler människor har jobb inom till exempel turismnäringen än inom jord- och skogsbruk i vårt land. Men skogsbruket får trots detta diktera hur hela Sveriges skogslandskap ska se ut. Det är en stor orättvisa då vi är 10 miljoner invånare i Sverige men bara ca 300 000 är skogsägare. Ska verkligen en minoritet få bestämma hur naturen och skogslandskapet för 9,7 miljoner andra medborgare ska vara?

70 FSC-certifierade företag från Europa kritiserade nyligen svenskt skogsbruk i ett gemensamt brev, men det fanns även en tid när det svenska skogsbruket ledde till internationella bojkotter. I början på 1990-talet drev Greenpeace en bojkottskampanj och fick stora förlag och tidningskoncerner i Europa att sluta köpa papper från svenska skogsbolag och pappersbolag. Det blev startskottet för ett miljövänligare skogsbruk, ekologiska landskapsplaner och FSC. Men allt blev inte frid och fröjd efter bojkotten.

LÄS ÄVEN: • Förkrossande majoritet av svenskar vill skydda skogar med höga naturvärden

– När allt detta hade marknadsförts tillräckligt mycket så att marknaden och konsumenter samt politiker var övertygade ”believers” i ”the swedish forestry model” då kunde svenskt skogsbruk återgå till vardagen, det vill säga fortsatt skövling. Föreningen Skydda skogen har också försökt sig på att få till en bojkott av svenska skogsvaror men det är svårt att få marknaden att nappa eftersom de är övertygade om att allt står rätt till i Sverige.

Vad tror du att det beror på att det inte är större protester mot hur de svenska skogarna hanteras?
– Det beror på att politiker och allmänhet tror att allt är bra i Sveriges skogar. ”Vi har aldrig haft så mycket skog som nu” har ju alla i landet hört sägas i debattartiklar, inslag i radio och tv och läst på reklamannonser i stan. De många lögnerna från skogsnäringens sida har effektivt slagit ut kritiskt tänkande från allmänheten, politiker och marknaden. Ju större lögnen är och ju oftare den upprepas desto mer sann blir den – det är en teknik som många despoter använts sig av genom historien. Och den funkar fortfarande. Det finns klockrena exempel på det, inte bara från skogsnäringen.

LÄS ÄVEN: • Sebastian Kirppu för skogens talan

Men bilden av Sverige som ett land där det tas stor hänsyn i skogsbruket och där vi har massvis av skogar som duger att visa upp i reklamfilmer stämmer inte, menar Sebastian Kirppu.

– Det är så sjukt lite gammelskog/naturskog kvar i vårt land och mindre och mindre blir det för varje år trots att vi har skogsvårdslag, miljölagstiftning, miljöcertifieringar och både nationella och internationella miljömål. Det är skrämmande hur vi i Sverige förstör och skövlar men går fria för att vi har en skogsnäring som har makt och pengar nog att ljuga ihop marknadsföringskampanjer som får allmänhet, politiker och marknaden att tro att allt är frid och fröjd i Sveriges skogar.

Erik (4519 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!