Skarvätande berguvar misslyckades med häckning – kan ha störts av skyddsjakt

Berguv. Arkivfoto: Niclas Ahlberg

Det går inte bra för berguvarna i Sverige och särskilt inte i Stockholms län där de minskat med hela 30 procent sedan år 2000. I år misslyckades berguvarna med en häckning på en plats som tidigare varit framgångsrik för dem. Orsaken är troligen skyddsjakt på storskarv, en art som är viktig föda för berguvsparet.

Det är Stockholms Ornitologiska Förening som slår larm om att en berguvshäckning som varit framgångsrik i tio års tid i år misslyckades och att den troligaste orsaken är störning från skyddsjakt på storskarvar. Förstörelsen av skarvarnas ägg ska ha skett bara 150 meter från boet, trots att länsstyrelsen inledningsvis bestämt att ett säkerhetsavstånd på 300 meter ska upprättas.

Skarvkolonin ligger söder om Ljusterö i Stockholms skärgård och Länsstyrelsen i Stockholm gav 18 mars 2020 tillstånd till att ”oljera” 5 000 ägg i kolonin. Metoden innebär att äggen doppas eller besprutas med olja så att porer i ägget täpps till. Det leder till att fostret eller den utvecklade fågelungen kvävs.

Storskarvar. Foto: Zsombor Károlyi

Det aktuella berguvsparet har i minst tio års tid häckat i eller intill storskarvskolonin. Den 9 april oljerades ungefär 2 250 ägg i kolonin. Detta polisanmäldes som artskyddsbrott av Stockholms Ornitologiska Förening.

– Vi polisanmälde oljeringen när länsstyrelsens beslut från den 18 mars gällde och i beslutet står att oljering inte får utföras inom 300 meter från berguvboet. Trots det utfördes oljeringen på cirka 150 meters avstånd, berättar Sören Linden.

– Självklart är det olämpligt att störa berguv vid alla häckplatser, speciellt under äggläggningstiden. Här känner dom flesta inblandade till exakt var uvarna häckar dom flesta år och uvarna har häckat bland skarvarna minst två gånger, säger Alar Broberg som jobbat i 35 års tid med att inventera och ringmärka berguvar.

Länsstyrelsen ändrade säkerhetsavstånd
Stockholms Ornitologiska Förening är också kritisk till att länsstyrelsen ändrat sig och nu anser att skyddsjakt ska få ske närmare än 300 meter från kolonin. Det är bara om berguv, fiskgjuse eller havsörn häckar på samma ö som storskarvarna som länsstyrelsen anser att oljering inte får ske.

– Det som jag tycker är det mest anmärkningsvärda i hela historien är dels att den ansvariga för skyddsjakten utförde oljeringen i strid mot gällande beslut och därefter skicka in en rapport om detta till länsstyrelsen. Men det kanske än mer anmärkningsvärda är att länsstyrelsen ändrar sin åsikt om skyddszonen och uppmanar Förvaltningsrätten att besluta om skyddsjakt på cirka halva avståndet, berättar Sören Linden.

Malin Langenfors är handläggare på Länsstyrelsen i Stockholm. På frågan om varför skyddszonen ändrades svarar hon så här:
– Skyddsavståndet på 300 meter används generellt när det gäller vapenjakt. I samband med överklagandet gjorde vi bedömningen att det var tillräckligt skyddsavstånd mellan öarna varför oljering kunde genomföras så länge berguv inte häckade på aktuell ö.

Stockholms Ornitologiska Förening är också kritisk till att oljering tillåts upp till 20 dygn efter äggläggning vilket innebär att det kan vara nästan helt utvecklade fågelungar. Vad säger du om det?
– Vi har bedömt och beviljat den metod (inklusive tidpunkt) som sökande har ansökt om. Vi delade sökandes uppfattning att marginalen i förhållande till tiden det tar innan äggen kläcks var tillräcklig. Aktuellt beslut har stått sig i överinstans, förklarar Malin Langenfors.

Berguvar äter skarvar
Alar Broberg berättar att det finns en naturlig anledning till att berguvarna häckar nära skarvkolonin.
– Det aktuella paret käkar en jädrans massa skarv. Det är det klart dominerande bytet som hittas vid ringmärkningsbesök.

Alar berättar också att det finns fler berguvspar i skärgården som äter skarvar. Det är även sedan tidigare känt att havsörnar tar allt fler skarvar och i Finland är det en av orsakerna till att skarvantalet stabiliserats.

Finns det något sätt att underlätta för berguvar att häcka i närheten av skarvkolonier och skulle det kunna vara ett sätt att begränsa antalet skarvar?
– Det är tyvärr väldigt svårt att underlätta för uvarna. De bestämmer helt själva var dom vill vara och många revir återanvänds under otrolig lång tid. Jag har revir som funnits hela tiden jag har hållit på, i över 35 år. Har uvarna bestämt sig för ett område kan man hjälpa dem med en holk, men det används mest i urbana miljöer, berättar Alar Broberg.

LÄS ÄVEN:
Antalet skarvar i Finland stabiliserat – havsörn påverkar
Hård kritik mot planerat massdödande av fåglar
Havsörnar tar allt fler skarvar
Naturpodden: På besök hos den dansande havstjädern