![](https://www.natursidan.se/wp-content/uploads/2020/11/Natursidan-Gotaplatsens-foto-Kowa-Prominar.jpg")
En vy över den nya skogsbilvägen med grävmaskinen i förgrunden. Foto: Jon Andersson
Ett väglöst fjällnära skogslandskap på 3 557 hektar med gammal skog med höga naturvärden nära Dikanäs, Vilhelmina kommun, hotas av avverkningar. Skogsstyrelsen har låtit markägaren bygga en flera kilometer lång väg in i skogen för att komma åt virket.
– Det är skandal att Skogsstyrelsen hjälper skogsbruket att hugga i fjällnära skogar med höga naturvärden vilket står i konflikt med skogsvårdslagen, säger Isak Vahlström, inventerare och skogsbiolog.
Den färska rapporten ”Forestry on the edge” handlar om de väglösa skogarna kring Dikanäs. I rapporten riktas skarp kritik mot Skogsstyrelsen och regeringen. Anledningen är att myndigheterna tillåter skogsbruk i ett av Europas mest värdefulla naturarv, de fjällnära skogarna. Dessa skogar bedöms hysa unika naturvärden i ett europeiskt perspektiv och många är fortfarande helt oskyddade. I somras och under hösten utförde föreningen Skydda Skogen en inventering i en del av den fjällnära skogen vid Dikanäs. Svampkonsulenten Helena Björnström var med under inventeringen och säger i ett pressmeddelande:
– Vi kunde konstatera att dessa fjällnära skogar har mycket höga naturvärden samtidigt som de otroligt nog saknar långsiktigt skydd. Det är obegripligt att Skogsstyrelsen har tillåtit markägaren att dra in en väg i orörd vildmark för att möjliggöra avverkning. Väldigt mycket av det som har gått förlorat där plantageskogsbruket farit fram finns kvar i dessa stora skogslandskap. Vår artlista är ett kvitto på fjällskogarnas höga biologiska värden.
En av de små vattensamlingarna som finns i området. Foto: Jon Andersson
Ett litet vattenfall med klart och färskt vatten som kan drickas direkt från bäcken. Foto: Jon Andersson
Fjällnära skog kallas det bälte av skog som ligger mellan fjällkedjan och den fjällnära gränsen. I 18 § i skogsvårdslagen står det om fjällnära skog att ”tillstånd till avverkning får inte ges om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården”. Trots detta så får markägaren förbereda inför avverkningar genom att dra en väg in i skogen vid Dikanäs. Under inventeringen rapporterades 3 243 fynd av rödlistade arter och signalarter. Runt den nyanlagda skogsbilvägen som dragits genom gammal fjällgranskog hittades 32 rödlistade arter, varav de flesta är starkt missgynnade av kalhyggesbruk, enligt pressmeddelandet.
– Det är en stor skandal att Skogsstyrelsen hjälper skogsbruket att hugga i fjällnära skogar med höga naturvärden vilket står i konflikt med Skogsvårdslagen. Samma myndighet ska se till att avverkning i skogar med höga naturvärden undviks. Skogsstyrelsen och regeringen måste ta sitt ansvar för att bevara de fjällnära skogarna som är ett av Europas mest värdefulla naturarv, säger skogsbiologen Isak Vahlström, som varit med och inventerat skogen.
En skogsvandrare som promenerar i nysnön genom gamla tallskogar. Foto: Jon Andersson
Ett obrutet och väglöst skogslandskap. Foto: Jon Andersson
Inventeringsrapporten ”Forestry At The Edge” visar att kampen om de sista kvarvarande gammelskogarna, som både innehåller virke och höga naturvärden, hårdnar. Den lättillgängliga skogen som finns i kust och inland har börjat ta slut och nu vänds blickarna mot de fjällnära skogarna. Skogsstyrelsen är en tillsynsmyndighet som har i uppgift att se till att skogsbruket följer skogsvårdslagen. Men eftersom trycket på Skogsstyrelsen ökar så fattas beslut som inte alltid följer lagen, enligt pressmeddelandet.
Ett annat exempel på fjällnära skog som är hotad är gammelskogen vid sjön Messlingen i Härjedalen.
LÄS ÄVEN: • Miljöorganisationerna: Avverka inte fjällnära gammelskog vid Messlingen!
En bit av skogsbilvägen som är dragen genom granurskog. Foto: Jon Andersson
Den gamla och förvridna veden hos en gammal död gran. Foto: Jon Andersson
Källor: Rapporten Forestry at the edge, Pressmeddelande
Vi ojjar oss över regnskogen men våra skogar är lika mycket värda. Snart har vi bara skogsåkrar kvar. Lämna den lilla rest av urskog som fortfarande finns.
Skogsstyrelsen har handlagt vägen enligt det regelverk och praxis som fanns 2015 när ärendet var aktuellt. Vi tummar inte på lagen. För det som ska slutavverkas i fjällnära skog krävs en tillståndsansökan som granskas av oss. Nyckelbiotopsbegreppet bygger på en helhetsbedömning av naturvärden i form av främst strukturer (död ved med mera). Förekomst av rödlistade arter betyder inte automatiskt att det handlar om en nyckelbiotop. Regeringen har aviserat en nationell inventering och under året sjösätter vi en utvecklad inventeringsmetod för nordvästra Sverige.
Trots att det råder stor otydlighet runt det exakta datumet när Skogsstyrelsen började använda sin nya tolkningen av paragraf 18 i SvL – i samband med avverkningsärenden i fjällnära skogar – så tycks det som att ni redan under maj månad 2015 hade börjat arbeta enligt ny praxis. Om detta berättar t ex Maria Strand i ett inslag för P4 Jämtland den 15 maj 2015, kl 14:20: ”http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=6166256”. Om du läser rapporten, och dessutom kommer fram till bilagorna, så ser du ”svart på vitt” att ni godkände anmälan om vägbygge den 10:e december 2015, alltså efter det att ni skulle använt ny praxis. Angående nyckelbiotopsbedömningen så är det helt rätt att ni lägger stort fokus på strukturer. Men samtidigt används ju strukturerna som proxy för de arter man försöker skydda. Det finns ju vad jag vet än så länge inga skyddsvärda ”strukturer”, men däremot mängder med arter som behöver skydd. Och av dessa fanns det tyvärr massor runt den väg ni stakat ut. Det blir ju lite komiskt också när du nämner mängderna död ved. Om du orkat läsa rapporten hade du sett att vi även gjort en ganska rigorös mätning av mängderna död ved, precis där ni stakat ut vägen. På vissa platser är densiteten upp mot 50-60 lågor per hektar och då är inte den stående döda veden inräknad. Hur man kan missa detta är ganska svårt att förstå, men ni kanske har något svar även på detta? Om man summerar så skulle man enligt den gamla metodiken knappast ha missat att området till stora delar är nyckelbiotop, men i den nya metodiken som du nämner (där man bitvis gör det lite svårare att få till en nyckelbiotopsklassning) kanske det skulle varit ok med vägbygge. Den nya metodiken har ni ju snart på plats och med denna kanske det finns möjlighet avverka lite mer fjällskog. Men innan den är klar så får ni nog se till att använda den gamla!