Satellitbilder över världens avverkade skogar 2000-2018

Skärmdump av satellitbilder som visar avverkning av skog (rött) mellan åren 2000 och 2018. Lägg gärna märke till hur det ser ut över Sverige och Finland. Källa: Global Forest Change

Världens skogar pekas ständigt ut som en av de viktigaste lösningarna på den globala klimatkrisen. Trots det ser avverkningen de senaste åtta åren ut enligt världskartan här ovan. Den är baserad på satellitbilder och är skapad av ett internationellt team av forskare.

Hur har världens skogar förändrats under 2000-talet? Bilden blir väldigt tydlig från rymden. När satelliter används för att visa hur skogar huggits ned mellan åren 2000 och 2018 är det flera områden som sticker ut. Det har skett stora avverkningar i Indonesien, delar av Brasilien, Kina, USA och Kanada, i mitten av Afrika och i nästan hela Sverige och Finland.

LÄS ÄVEN: • 40 forskare: Skogarnas betydelse för klimatet har förbisetts

Denna skogsavverkning sker samtidigt som forskare och FN varnar oss för att vi har max ett årtionde på oss att vända utvecklingen för klimatförändringarna. En kamp där skogar i högsta grad har en viktig roll.

– Skogar hjälper till att stabilisera klimatet, skriver Internationella naturvårdsunionen IUCN. För att maximera klimatnyttan med skogarna måste vi behålla fler skogar intakta, hantera dem mer hållbart och återskapa så mycket som möjligt av landskapet.

I höstas gick 40 forskare ut med ett gemensamt uttalande om att vi måste skydda och bevara de kvarvarande naturskogarna som finns på planeten för att undgå farlig klimatförändring. ”Världens skogar måste fortsätta att ge de tjänster som är kritiska för planetens välbefinnande”.
– Vårt budskap är enkelt: Vår planets framtida klimat är beroende av hur det går för världens skogar, skrev de i sitt uttalande.

LÄS ÄVEN: • Bevarade skogar skyddar växter från klimatförändringar

Tar 30 år för nyplanterade träd att kompensera för kalhuggning
Skogsavverkningen orsakar varje år utsläpp motsvarande 5-10 gigaton koldioxidekvivalenter och i Sverige står ungefär 200 000 kalhuggna hektar årligen för cirka 18 miljoner ton koldioxid per år. Även om det åtminstone i Sverige ofta planteras träd där skogen avverkats så tar det enligt forskare 30 år innan de nya träden lagrat lika mycket koldioxid som släpptes ut vid kalhuggningen. Dessutom lagrar artrika och gamla skogar mer än dubbelt så mycket koldioxid som trädplantage.

LÄS ÄVEN: • Träd fortsätter lagra mer och mer kol ju äldre de blir

Om vi skulle stoppa förstörelsen av naturens egna system och hjälpa till att återskapa dem så skulle det enligt IUCN kunna bidra med en tredjedel av den minskning av klimatförändringarna som forskare säger behövs till år 2030.

Källor: ”High-Resolution Global Maps of 21st-Century Forest Cover Change” och Global Forest Change