Sälsäkra torskburar ska minska konflikten mellan fiskare och sälar

Gråsäl inspekterar en torskbur. Foto: Jasmine Stavenow/SLU

Gråsäl inspekterar en torskbur. Foto: Jasmine Stavenow/SLU

Enligt en grupp forskare på SLU kan konflikten mellan sälar och fiskare minska med nyutvecklade sälsäkra fiskeredskap.

– Det är viktigt att konstruera burarna så att inte sälen blir så intresserad av fisken och att den inte kan skada buren. Om ingångarna dessutom förses med en liten nätstrut kan fångsten ökas. För även om färre fiskar simmar in i buren om där finns en strut i ingången, så hindrar struten effektivt fisk från att simma ut igen, säger Peter Ljungberg, forskningsassistent på institutionen för akvatiska resurser på SLU (SLU Aqua).

En av de som jobbat inom programmet Sälar och Fiske vid SLU Aqua:s kustlaboratorium är Sara Königson. Hon har i över 15 år arbetat med både redskapsutveckling och säl- och fiskekonflikten. Sara Königson menar att ”det svenska kustfisket står på randen till kollaps genom att de ökande sälbestånden längs hela svenska kusten skapar en konflikt med fisket”. Hav- och vattenmyndigheten gjorde 2014 en analys av hur stora kostnader sälen orsakar kustfisket och kom fram till att de ekonomiska förlusterna för kustfisket är 33 miljoner kronor per år. 

LÄS ÄVEN: • Sälar äter upp forskares sändarförsedda fiskar

Beståndet av gråsälar, den överlägset vanligaste sälarten i Östersjön, har varierat kraftigt de senaste 100 åren, enligt Artdatabanken. 1906 beräknades det finnas 88 000 – 100 000 individer i Östersjön, men därefter inleddes en hård jakt samtidigt som miljögifter skördade många offer. 64 år senare fanns det bara 3000-4000 gråsälar kvar i Östersjön. Sedan 1970-talet har antalet gråsälar ökat i Östersjön och 2012 uppskattades det finnas strax över 40 000 individer i Östersjön.

Gråsäl. Foto: Robin Eriksson http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-robin-eriksson/

Gråsäl. Foto: Robin Eriksson 

Är då dessa sälar ett betydande hot mot fiskbestånden i Östersjön?

– Ett hot är kanske att ta i men att de påverkar är klart, säger Gustaf Almqvist, forskare vid Stockholms Universitets Östersjöcentrum, som jobbar med fiskeripolitik och hur olika aspekter av ekosystemet kan inkluderas i fiskeförvaltningen.

Han fortsätter:
– Gråsälen har ökat kraftigt i Östersjön under de senaste decennierna och det diskuteras hur man kan begränsa ökningen genom bland annat jakt. Nya uppskattningar visar att säl äter i storleksordningen lika mycket eller mer abborre och gädda som de kvantiteter fritidsfisket fångar längs våra kuster. Men sälen äter mest sill/strömming och de bestånden är ju stabila överlag. Men det är tydligt att initiativ som utvecklingen av sälsäkra redskap behövs om vi skall kunna ha ett småskaligt yrkesfiske som bedrivs med passiva redskap och samtidigt ha ett livskraftigt sälbestånd längs våra kuster.

LÄS ÄVEN: • Vilsen sälunge orsakade utryckning i Gävle

Sara Königson menar att säl- och fiskekonflikten har pågått i decennier och att sälsäkra redskap är en del av lösningen, men att ”sälpopulationen och konflikten ökar så fort i nuläget att det inte är möjligt att få till en lösning på den tiden”. 

– Det svenska kustfisket, som är det fiske vi enligt konventioner, så som Helcom och GFP (Gemensamma fiskeripolitiken), ska värna om eftersom det är ett hållbart fiske i många avseenden, minskar varje år. Att säga att fiskets nedgång enbart beror på sälen är fel, men sälkonflikten som ökar med de ökande sälpopulationerna är en av de största orsakerna till kustfiskets nedgång.

Det är mycket riktigt vad Helcom (Östersjöländernas organisation för bevarandet av Östersjön) anser.

– Kustfisket är en viktig del av Östersjöns totala biologiska mångfald och har en strukturell roll i det kustnära matkedjan. Dessutom är det kustnära fisket av stor betydelse för samhället ur socioekonomisk och kulturell synvinkel, skriver de i sin Baltic Sea Action Plan

Enligt Helcom och Sara Königson bedrivs alltså det kustnära fisket i Sverige på ett hållbart sätt och Gustaf Almqvist håller i stort sett med:

– Jag skulle vilja svara ja på den frågan även om det finns problem med bifångst av fågel och marina däggdjur i både nät- och i långrevs-fisken. Detta är också en fördel med torskburarna som man utvecklat inom SLU Aquas Säl och fiske-grupp, i och med att de fångar mindre bifångst.

Varför är det viktigt att skilja på kustnära fiske och fiske längre ut i Östersjön?
– Det beror ju lite på hur man definierar det men överlag finns det stora skillnader. Större båtar är ju oftast mer mobila och fisket med trål är ju mer effektivt jämfört med om man fiskar kustnära med passiva redskap. Det kan därför vara svårt för det småskaliga fisket att kunna vara konkurrenskraftigt. Avgörande för att de skall kunna bli det är att det måste finnas tillräckligt med fisk i de områden där de fiskar, vilket till större del bör tas hänsyn till när man reglerar fisket i Östersjön.

Källor: SLU och HaV


Natursidan.se har beviljats stöd av Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds och Marie Mattssons projekt ”Forskning om natur för alla”. Det här är en artikel inom detta projekt. Läs alla våra artiklar i serien via den här länken.