Så används Artportalen och så kommer den utvecklas

Artportalen.se:s förstasida, som numera även rymmer Dagens natur-nyheter.

Artportalen.se genomförde i december en stor undersökning bland sina användare och fick in hela 2600 svar. Baserat på dessa kommer det ske en del förändringar den kommande tiden.

Anna Tano Graflind på Artdatabanken berättar att de blev förvånade över det stora gensvaret enkäten gav. På en vecka hade över 2600 personer svarat på frågorna om hur Artportalen används och vad som kan bli bättre. 

LÄS ÄVEN: • Hjälp svensk naturvård – lär dig rapportera på Artportalen

– Det visar på det stora intresse som finns för Artportalen och arter i allmänhet. Citizen Science (medborgarforskning) är hett inom många områden och just vad gäller biologisk mångfald vågar vi sticka ut hakan och säga att vi ligger i framkant globalt sett. Ingen annanstans, oss veterligen, har man lyckats skapa ett system där privatpersoner och ideellt engagerade såväl som professionella naturvårdare och forskare samverkar på det här sättet. De över 60 miljonerna fynduppgifterna talar sitt tydliga språk om Artportalens framgång, berättar Anna Tano Graflind.

Över lag är folk väldigt nöjda med Artportalen. Snittbetyget i undersökningen blev 7,6 av 10 och antalet observationer som rapporterats varje år fortsätter att öka. Framför allt är det privatpersoner som använder webbplatsen (85 procent), men även professionella naturvårdare och personal på länsstyrelserna och Skogsstyrelsen använder artportalen.se för att leta efter artfynd, även om de i första hand använder den speciallösning som gör att de kan se fynduppgifterna i sina egna handläggningsverktyg.

Folk kan varmt rekommendera Artportalen till sina vänner.

– Något som också gläder oss mycket är att användarna anger att det viktigaste syftet till att rapportera är att bidra till svensk naturvård och skyddet av den biologiska mångfalden.

Undersökningen visar också att många använder Artportalen ofta. 76 procent gör minst en sökning i veckan det senaste halvåret och 46 procent rapporterar också varje vecka.

– Många tycker det är roligt att följa vilka arter som rapporteras för att själv åka dit och titta på dem, ofta vill man jämföra sig hur man ligger till i topplistorna eller bara tävla med sig själv. Möjligheterna är många och det blir lätt en vana att använda Artportalen, säger Anna Tano Graflind.

33 procent uppger att de skulle rapportera mer med en mobilanpassad version. Hur går arbetet med det?
– Det stämmer att det finns ett tryck på att det ska komma appar som gör att man kan rapportera direkt ute i fält och det ligger självklart i vårt intresse. För att mobilappar ska kunna byggas mot Artportalen behöver dock först ett så kallat API (Application Programme Interface) finnas som möjliggör att appen kan ”prata” med Artportalen. Under förra året gjordes ett grundläggande arbete för att få de tekniska förutsättningarna på plats som krävs för att kunna erbjuda ett funktionellt API. Nästa steg är att få de sista bitarna på plats, till exempel arbetsrutiner, villkor, avtal, hjälpdokumentation och säkra resurser för förvaltningen av API:erna men också att starta upp några pilotprojekt för att på ett bra sätt se hur API:erna fungerar. Det kan låta långt bort tills apparna blir verklighet, men när vi väl släpper API:erna kommer det förmodligen inte dröja länge innan de finns. Vi har märkt ett stort intresse för att bygga mot våra API:er.

Var femte användare rapporterar ingenting
Undersökningen vänder sig framför allt till folk som redan använder sig av Artportalen och av dem rapporterar nästan var femte ingenting. Även vad det beror på har undersökningen kunnat utvisa. Nästan 30 procent av de som inte rapporterat alls de senaste sex månaderna verkar helt enkelt inte ha någon lust att själv rapportera. 

I Artportalen kan man få fram mycket spännande. Här är till exempel alla ugglor som rapporterats i Blekinge under en månad vintern 2017/2018.

35 procent av de som inte rapporterat säger dock att de skulle göra det om Artportalen var enklare att använda. Ytterligare 21 procent skulle rapportera mer om det gick att göra det via mobila enheter. 

– Det finns med andra ord flera svar. En del är nog helt enkelt nöjda med att vara ute i naturen och leta arter utan att vilja rapportera medan andra inte orkar sätta sig in i hur Artportalen fungerar. Det är där vår utmaning finns, att göra systemet mer lättillgängligt och enkelt, men också att visa på varför man bör rapportera, säger Anna Tano Graflind.

Hur ska ni få fler att rapportera in till Artportalen?
– För oss är det viktigt att behålla de rapportörer vi har men också att få in fler, vilket är en stor anledning till att vi gjorde den här enkäten. Vi har hört att en del upplever att tröskeln är hög att ta sig över för den som är nybörjare samtidigt som vi också hört det rakt motsatta. I och med enkäten har vi fått mer konkreta siffror att gå på. Att det är 27 % som anger att de skulle rapportera mer om det var enklare visar tydligt att åtgärder behöver göras för att lättare kunna locka nya användare. I utvecklingen av nya Artportalen ville vi skapa ett effektivare system för de som rapporterar mycket eftersom vi sett uppenbara tidstjuvar i det gamla rapportsystemet, vilket är en förklaring till att tröskeln finns där för nybörjare. Att skapa ett system som passar erfarna användare lika bra som ovana är en viktig utmaning som vi har att arbeta med.

För att få fler att hitta till Artportalen.se har ArtDatabanken SLU bland annat startat artikelflödet Dagens natur som tar upp nyheter om arter, ofta baserade på inrapporteringar i Artportalen. De som väl hittar dit ska lockas till att stanna med en lägre tröskel, appar och nya hjälpsidor som ska ge svar på användarnas frågor.

– Som tur är lever vi i en tid där intresset för och kunskapen om naturen, arter, biologisk mångfald och inte minst medborgarforskning bara ökar och som gör att vi har ett bra utgångsläge att lyckas med att få in fler rapportörer. Först och främst behöver vi öka kännedomen om Artportalen så att fler hittar dit och sedan få dem att förstå varför man ska rapportera i Artportalen – att det gör stora nytta för naturvården men också att det är kul för ens egen skull.

Är det något annan funktionalitet på gång till Artportalen som ni kan berätta om?
– En sak som kommer under året och som efterfrågas av såväl naturvård som forskare och som vi tror att även vanliga rapportörer kommer tycka är en bra funktion är det vi kallar checklisterapportering. Det handlar om att man kan rapportera mot en artlista, en så kallad checklista. Ett bra exempel som tydliggör hur det fungerar är rapportering vid inventeringar. Låt oss säga att man ska rapportera alla fjärilar inom ett område, då är det minst lika viktigt att få in även icke-fynden, det vill säga att det framgår vilka fjärilar man inte hittade likväl som de man hittade. Listan kommer självklart kunna skräddarsys så att den blir helt anpassad efter det man är intresserad av. Forskarna är mycket intresserade av sådana här icke-fynd eller nollfynd som man också kan kalla dem. Genom att ha tillgång till även de fynden blir dataseten långt mer användbara i forskningen.

Anna Tano Graflind utlovar även fler nyheter, men det är lite tidigt att berätta om dem ”då prioriteringsarbetet inte är helt klart än”.

– Till sist vill vi passa på att rikta ett tack till alla som svarade på enkäten och som använder Artportalen, ni gör en stor insats för vår biologiska mångfald, avslutar hon.