Reseberättelse från Rumänien och Donaudeltat

Skedstork. Foto: Daniel Pettersson

Skedstork som käkar fisk. Foto: Daniel Pettersson

Vi spenderade en vecka i östra Rumänien och Donaudeltat. Ett fantastiskt fågelrikt område och Europas största floddelta med väldigt få turister. Här ser man dagligen fåglar som biätare, natthägrar, aftonfalkar, blåkråkor, härfåglar, styltlöpare, härfåglar, bronsibisar och rallhägrar.

På Sveriges bästa fågellokaler träffar man de flesta dagar på året andra fågelskådare. I Europas mer folkrika länder är besökstrycket betydligt högre vid fågelsjöarna och att få uppleva naturen själv är ett privilegium. Så är inte fallet i Rumänien. Antalet turister och fågelskådare vi såg under en vecka under högsäsongen 10-17 maj var nästan pinsamt lågt. Fördelen med det är att man kan vara helt själv i fågelområden som knappt har sin motsvarighet någon annanstans i Europa. Det är en lyxig känsla av ostördhet. Nackdelen är att naturen inte riktigt fått den status och den omtanke den förtjänar i ett fattigt land med stora klyftor mellan de rika och de fattiga.

Utsikt över landskapet från en höjd i Nufaru. Foto: Daniel Pettersson http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-daniel-pettersson/

Utsikt över landskapet från en höjd i Nufaru. Foto: Daniel Pettersson

Precis det är också bland de första intrycken som slår oss under den fyra timmar långa bilfärden österut från Bukarest till vår första bas Tulcea. Här finns massor av vacker natur, väldigt få människor utanför städerna och ett levnadssätt på landsbygden som vi inte haft i Sverige på väldigt många år. Istället för Sveriges enorma, effektiviserade åkermarker rymmer stora delar av Rumänien mindre åkerlappar och odlingar. Det är inte konstigt att många arter som trivs i öppna landskap med spridda dungar hittas här i Rumänien, men minskat kraftigt i Sverige. Blåkråkor, härfåglar, sommargylling och biätare är fyra spektakulära arter i Sverige, som vi i Rumänien såg eller hörde dagligen.

Härfågel. Foto Fredrik Nilsson www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-fredrik-nilsson/

Härfåglar sågs eller hördes dagligen. De var dock inte helt enkla att fotografera. Foto: Fredrik Nilsson 

På inrådan från Fredrik Nilsson på Fotogrytan, som varit i området många gånger tidigare och arrangerade resan, valde vi att hålla oss i de östliga delarna av landet. Vill man maximera antalet arter och om tid finns rekommenderas en tur upp till trakterna kring nationalparken Piatra Craiolui (se karta här under) och Zarnestiklyftan där arter som murkrypare, klippsparv, alpseglare och klippsvala kan hittas. Där finns även möjlighet att sitta i brunbjörngömsle.

Macinbergen. Foto: Daniel Pettersson http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-daniel-pettersson/

Macinbergen. Här sågs bland annat stentrast och nunnestenskvätta. Foto: Daniel Pettersson 

Vi fokuserade på våtmarksområden och den rumänska landsbygden, men hann även med en dag i Macinbergen (se karta här under). I de öppna fälten med dungar bredvid de branta bergen kom svarta storkar, dvärgörn, brun glada, balkanhök, örnvråk och bivråkar svepandes i termiken och en bra bit upp längs berget hittades både nunnestenskvätta och den skygga stentrasten. Här spenderade vi morgonen i Saker Tours drickgömslen och kunde studera badande höksångare, turturduvor och törnsångare. Det blåste ganska mycket och hade regnat nyligen så fåglarnas lust att besöka vattenkällor var begränsad. I den vackra omgivningen såg vi dock en stor mängd fåglar och fick bland annat resans enda skymt av en balkanmes.

Blåkråkor. Foto: Fredrik Nilsson http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-fredrik-nilsson/

Blåkråkor – en ständig färgfläck i den rumänska faunan. Foto: Fredrik Nilsson 

Vi hade vår bas i staden Tulcea, som har ungefär 50 000 invånare. Härifrån var det nära ut i deltat och nära till många av de platser vi ville hinna med på fastlandet. Själva staden var inte mycket att se, men på behagligt avstånd från centrum hittade vi kolonier av blåkråkor och biätare i sandbankar, resans två enda minervaugglor, balkanspett och balkanhök.

Biätare. Foto: Daniel Pettersson http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-daniel-pettersson/

Biätarnas flygstil lär man sig snabbt känna igen och därefter ses de lite här och var i landet. Foto: Daniel Pettersson

Söderut längs Rumäniens östra kust finns det gott om fina våtmarksområden. Öster om den lilla byn Sinue, längs en grusväg som lite artigt kan kallas usel, finns spännande sjöar och jordbruksmarker där det ofta rapporteras fina observationer. Vår chaufför var tyvärr för rädd om sin bil för att ta med oss längs den gropiga vägen. Vi fick istället nöja oss med en tur till Istria (även Histria) och Vadu som också gav en hel del både vad gäller vacker natur och fågelrika områden. Med facit i hand borde vi troligen lagt några timmar till i det här området. Här fanns mycket att se och det var lockande att stanna en gång i kvarten för att spana av ett intressant eller vackert område.


Efter tre dagar på fastlandet var det äntligen dags att ta båten in i Donaudeltat. Längs den breda huvudkanalen tog vi oss till vår nya bas – den mysiga, långsträckta byn Crisan 1,5 timmar bort. I huvudkanalen ses framför allt skäggtärnor, fisktärnor, kaspiska trutar och en del överflygande hägrar och det är inte mycket till naturupplevelse att färdas längs den. Här passerar det ibland också skepp som är större än några av landets byar.

I de mindre kanalerna som lämnar huvudkanalen finns godbitarna. Så fort man svängt runt hörnet in i de smalare passagerna infinner sig en helt annan stämning och man får goda chanser att vara nästan helt ensam med naturen. Antalet turister vi träffade på inne i deltat var väldigt blygsamt.

Deltat är enormt. Enbart den starkt skyddade delen består av över 2700 kvadratkilometer natur (dubbelt så stort som Öland) och glädjande nog är delar av områdena helt avstängda för människor. Här får fåglar, fiskar, grodor och växter vara i fred. Mellan april och juni råder dessutom fiskeförbud i deltat och även om vi såg tjuvfiskare vid flera tillfällen så är det under den här tiden ännu färre personer i deltat.

Förbiflygande natthägrar sågs många gånger dagligen i deltat. Foto: Erik Hansson

Förbiflygande natthägrar sågs många gånger dagligen i deltat. Foto: Erik Hansson

För att veta vart man ska åka i området rekommenderas att anlita en guide. Det är inte lätt att hitta till de riktigt bra områdena, men två platser som inte får missas i deltat och som är lätta att hitta till är Caraorman i söder och Letea i norr (se karta här under). Resan till Caraorman från Crisan tar knappt en timme och bjuder på många fina möjligheter att se rallhägrar, natthägrar, ägretthägrar, silkeshägrar, gråhägrar, bronsibisar och med lite tur även purpurhäger. Vita och krushuvade pelikaner, dvärgskarvar, skäggtärnor, brunänder och vitögda dykänder bör också kunna ses både här och på andra platser i deltat, men det var längs den här kanalen vi fick många fina observationer av arterna. Väl framme i Caraorman möts man av ett samhälle några hundra meter bort och några övergivna byggnader (kolla efter svart rödstjärt). En liten promenad leder bort till de vallar som avgränsar dammarna och beroende på vattenståndet finns här goda chanser på vadare, rödvingade vadarsvalor, änder, gulärlor, biätare och mycket annat. Under migrationen kan i stort sett vad som helst dyka upp i detta näringsrika område.

Aftonfalk. Foto: Erik Hansson

Aftonfalkar, lärkfalkar och tornfalkar sågs dagligen. Foto: Erik Hansson

Minst lika vasst är Letea i norr. Här kan man åka häst och vagn till våtmarken och redan på långt håll såg vi hur det sjöd av liv. Månghundrade flockar med vadare flög nervöst från den ena strandkanten till den andra, ett tjugotal rödvingade vadarsvalor verkade ha valt ut en halvö inför årets häckning, styltlöpare och skärfläckor flög ständigt förbi i mindre flockar och en bit bort hittades även ett aftonfalkbo som två par verkade kämpa om. Även här är det stora områden att spana av och fågellivet är livligt i alla riktningar. En liten tät skog en bit bort är Rumäniens första naturreservat. Här krävs en tur till häst och vagn. Det är en vacker skog i relativt unik miljö, men det finns andra skogsområden i östra Rumänien som är vassare om ni vill uppleva skogsarterna.

För att få ut maximalt av Donaudeltat krävs som sagt att man har kontakt med rätt guider som känner till exempelvis var skäggtärnorna och svarttärnorna har sina kolonier, var pungmesarna gillar att ha sina bon och i vilka små kanaler som kungsfiskarna kan svischa förbi. Att bara åka runt planlöst kan också ge fina upplevelser, men en bra guide är ett måste.

Rödvingad vadarsvala. Foto: Daniel Pettersson http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-daniel-pettersson/

Rödvingad vadarsvala häckar i Letea. Foto: Daniel Pettersson

Det bör påpekas att de flesta arter vi såg, åtminstone i maj, var ganska skygga. Dvärgskarvarna lyfte på långt håll, purpurhägrar var omöjliga att studera i lugn och ro och dvärgrördrom såg vi bara ganska korta skymtar av. Det gäller därför att vara redo i båten. Man vet aldrig när ett fint läge att studera en art dyker upp. En liten flock vitvingade tärnor kan plötsligt göra en till synes livlös sjö full av aktivitet.


Vi la en ungefär halv dag på att åka ut till kusten för att leta efter svarthuvad trut och det är en tur som är väl värd resvägen för att få se dessa rejäla måsfåglar med sina svarta huvor. En av få kolonier i Europa finns i Rumänien och det är en speciell upplevelse att se dem till havs med stora förlista skepp i bakgrunden.

En av miljontals sjögrodor i deltat. Foto: Erik Hansson

En av miljontals sjögrodor i deltat. Foto: Erik Hansson

Det är framför allt fåglar som syns i deltat, men ljudmässigt dominerar grodorna. Överallt hörs sjögrodor och även klockgrodor, ätlig groda och gölgrodor fanns i stora antal. Annars såg vi oidentifierade sköldpaddor och ödlor i Macinbergen, ett par rävar, några fältharar, en utter och en hel del sislar (gnagare som tillhör ekorrfamiljen).

Donaudeltat med omnejd är en fantastisk plats full av upplevelser för naturvänner, fotografer och fågelnördar. Det sjuder verkligen av liv med miljontals fåglar och det finns ständigt något att se. En resa hit rekommenderas varmt.

Fler bilder följer under kartan. Mer information om resan finns på Fotogrytan.se.

Spovsnäppa. Foto: Erik Hansson

Spovsnäppa i Caraormans våtmark. Foto: Erik Hansson

Stenskvätta. Foto: Erik Hansson

Stenskvätta som spanar ut över Rumäniens slätter. Foto: Erik Hansson

Ärtsångare. Foto: Erik Hansson

Törnsångare vid Saker Tours drickgömsle. Foto: Erik Hansson

Minervauggla. Foto: Erik Hansson

En av blott två minervaugglor vi såg. Foto: Erik Hansson

Ung skäggmes. Foto: Erik Hansson

Skäggmesarna hade redan fått ungar. Foto: Erik Hansson

Pungmes. Foto: Erik Hansson

Pungmesarnas fina visslingar hördes dagligen i vassen. Foto: Erik Hansson


Erik (4790 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!