Rapport om svenska fiskbestånd – allt sämre för gädda, ål och torsk

Östersjön. Foto: Erik Hansson

En ny årlig rapport om de ”kommersiellt viktigaste” fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten har släppts. Den visar att det finns vissa arter med positiv utveckling, men att färre än vart femte undersökt bestånd anses hållbart nyttjat. Gädda, torsk, ål och siklöja har en negativ utveckling.

Innehållet i rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018” är framtaget av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Den går igenom 49 fisk- och skaldjursarter fördelade på ett hundratal olika bestånd och tar upp exempelvis utbredningsområde, lek, vandringar, maxålder och i vilka miljöer arten trivs bäst.

– En av de främsta orsakerna till att många bestånd är i dåligt skick är att fisketrycket historiskt har varit, och i många fall fortfarande är, för högt. Det gäller både svenska och andra länders fiske, och det gäller både yrkes- och fritidsfisket, säger Johanna Mattila, forskningsledare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU, i ett pressmeddelande.

LÄS ÄVEN: • Gråsälar inte huvudhotet mot Östersjöns torsk

I rapporten framgår bland annat att under åren 2015-2017 är det bara mellan 17 och 20 procent av de undersökta bestånden som anses vara ”hållbart nyttjade”. En av arterna som det inte går bra för är torsken. Den växer dåligt och är mager, säger Johanna Mattila till Ekot.

Dystert för ålen
Även beståndet av gädda längs med Östersjöns kuster har en negativ utveckling och för hälleflundra och det går så dåligt för havskatt i Skagerrak och Kattegatt, samt för gös i norra Östersjön att fisket borde lämna dem i fred, enligt Johanna Mattila. Det gäller även ålen, där det sett dystert ut i flera år.

LÄS ÄVEN: • Miljöorganisationer runt Östersjön kräver totalt stopp för ålfiske

– Ur ett ekologiskt perspektiv är regleringarna av fisket inte tillräckliga. Vi forskare föreslår vissa saker och sedan kommer andra aspekter in och till slut är det politikerna som ska fatta beslut. Och då blir det helt andra begränsningar än vad vi föreslagit, säger hon till Ekot.

Andra hot mot bestånden kan till exempel handla om klimatförändringar, muddringar, strandnära byggen eller stora populationer av andra arter, som fåglar eller sälar.

LÄS ÄVEN: • Fisket riskerar att försvinna helt i Skåne, Blekinge och Halland

Minskat fisketryck ger effekt
Bättre går det för marulk, gråsej och kummel i Nordsjön, torsk i Nordsjön och Skagerrak, sik i Vänern och Vättern, siklöja i Mälaren, samt rödspätta i södra Östersjön och Kattegatt.

– Det är glädjande att se att aktiv fiskförvaltning och påföljande minskande fisketryck på flera, tidigare överfiskade, bestånd nu leder till att de återhämtar sig och växer, säger Johanna Mattila.

Källor: SLUEkot och ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018

Erik (4796 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!