Rapport från den artrika koralltriangeln

Foto: Lisa Sihlberg

Foto: Lisa Sihlberg

Naturfotografen Lisa Sihlberg reser runt i Filippinerna, Borneo och Sumatra, bland annat för att uppmärksamma utsatta arter och skyddsvärd natur. Här berättar hon om korallreven – havens lungor. 

Foto: Lisa Sihlberg

Foto: Lisa Sihlberg

Korallreven med dess otroligt höga artrikedom är havets motsvarighet till regnskogen. Utan dem skulle balansen i både havets och hela jordens ekosystem rubbas. Förutom att de är hem till omkring 2 miljoner arter som lever bland och kring dem fungerar de även som vågbrytare vid stormar och tsunamis.

Tyvärr skapar människans destruktiva levnadssätt och den globala uppvärmningen kaos bland dessa fantastiska korellrev.

De första kalkbildande stenkorallerna dök upp för ca 250 miljoner år sedan och det korallområde med högst artrikedom ligger inom den så kallade ”koralltriangeln” som sträcker sig från Salomonöarna genom Papua Nya Guinea och Indonesien till Malaysia och Filippinerna. Koraller förökar sig asexuellt, vilket innebär att de knoppar av korallpolyper som bildar nya koraller. Däremot behöver de reproducera sig sexuellt för att bilda fler koraller med en annan genetisk variation.

Korallreven är ständigt utsatta för hot främst genom mänsklig påverkan. De största hoten är föroreningar genom utsläpp av avfall, konstgödsel och avloppsvatten vilket ökar i takt med jordens växande befolkning. Övergödning bidrar till algblomning som i sin tur hindrar det livsviktiga solljuset från att nå korallreven. Även skogsskövling inverkar negativt då de områden som skövlats på skog inte längre kan hålla kvar jordsediment, som istället färdas med stora forsar ut i haven och täcker de känsliga korallerna med lera och slam. Även flera destruktiva fiskemetoder används av fiskare i många delar av Asien där man bland annat fiskar med dynamit och gift. En dynamitbomb på ett kilo kan skapa ett 1-2 meter stort hål bland korallerna. Trots att denna metod är förbjuden beräknas ca 50-80 procent av korallerna bland områden där dynamitfiske förekommer redan vara förstörda. Idag är ca en fjärdedel av våra korallrev så pass hotade att de inte förväntas kunna återhämta sig.

Foto: Lisa Sihlberg

Foto: Lisa Sihlberg

Jag reser för närvarande runt bland de många öar kring Palawan som utgör Filippinernas största provins för att bland annat dokumentera bevarande av korallrev.

Den Filippinska regeringen arbetar hårt för att bevara naturen både på land och i havet och det finns ett antal skyddade reservatområden på och kring Palawan, däribland världens längsta undervattensflod och Tubbataharevet, vilka båda finns med på UNESCO:s världsarvslista.

Tubbataharevet innehar inte mindre än över 600 fiskarter med en yta på över
97 000 hektar och ligger i hjärtat av ”koralltriangeln”. Här är valhajar, havs- och hawksbillsköldpaddor en vanlig syn. Det är även hem åt 360 korallarter, 13 olika valar och delfiner, 11 hajarter och 100 fågelarter.

Eftersom Tubbataharevet numera är världskänt och besöks av hundratals dykare varje år har regeringen bestämt att ta ut en avgift för varje besökare. Avgiften går till att fortsätta bevarandet av revet, samtidigt som ekoturismen gynnas. Revet vaktas även av fyra olika aktörer för att skydda det mot tjuvfiske och andra aktiviteter som kan skada detta mångfaldsmecka.

Vad du själv kan göra för att förhindra förstörelsen av koraller är att aldrig stå på, ta i eller på något sätt förstöra koraller då du är på utlandssemester för att bada, snorkla eller dyka. En tumregel är också att aldrig köpa souvenirer som är gjorda av naturmaterial eftersom de kan bestå av koraller. Du kan även stödja Världsnaturfondens arbete med att bevara ”koralltriangeln” genom att bli marinfadder.

Läs mer:
Våra artiklar om korallrev.
Lisa Sihlbergs artiklar på Natursidan.se.