Protester mot Svenska kyrkans planerade avverkning i Lycksele

”Det vore mycket tråkigt om kyrkan avverkar skogen med tanke på de stora naturvärdena” Foto: Patrik Nygren

39,6 hektar skog på Tannberget i Lycksele med 200-300 åriga träd ska avverkas av Svenska kyrkan. Lyckseleborna protesterar mot planerna och över 300 personer har skrivit under en namninsamling. Naturskyddsföreningen har funnit rödlistade arter som doftticka, lunglav, reliktbock, gammelgranskål och spillkråka i skogen. Men Luleå stifts jägmästare säger att det inte finns några naturvärden där.

Skogen på Tannberget vill Luleå stift avverka för att få in pengar till sin verksamhet. Men området är viktigt för hela Lycksele. Det är ett rekreationsområde och många går ut och går i skogen eller åker skidor där på vintern. Det framgår i ett reportage på SVT där Carina Borg intervjuas. Hon har startat en namninsamling mot avverkningen och säger att många Lyckselebor är väldigt ledsna över avverkningsplanerna.

Kalle Lundin från Naturskyddsföreningen i Umeå har varit och inventerat den avverkningsanmälda skogen tillsammans med andra medlemmar i Naturskyddsföreningarna i Umeå och Skellefteå. Han säger:

– Det vore mycket tråkigt och förvånade om kyrkan avverkar skogen med tanke på de höga naturvärdena. Stora delar av skogen är grovvuxen tallskog med ett allmänt inslag av tallar i 250-300 års ålder! Sådana skogar är idag extremt ovanliga i landskapet och varje kvarvarande fragment är jätteviktig att spara. Vi hittade 11 rödlistade arter och ytterligare ett par signalarter vid vår inventering.

Skogsbruk är det största hotet mot dessa arter och den bästa åtgärden är områdesskydd, enligt information om arterna i Artdatabankens Artfakta. Här är några av de rödlistade arterna som har påträffats i den avverkningsanmälda skogen, (VU betyder sårbar, NT betyder nära hotad):

Doftticka. Arkivfoto: Irene Anderssonhttps://mushroomobserver.org/name/show_name/6663, CC BY-SA 3.0, Link

Doftticka (VU) växte på en sälg. Svampen finns i skogsområden med höga naturvärden. Samtliga ställen där den växer har ett högt skyddsvärde, enligt Artfakta.

Garnlav (NT) växer bara på gamla träd. Orsaken till att garnlaven försvunnit beror på avverkningar av naturskogsartade skogar. ”Bestånd med riklig förekomst av garnlav bör regelmässigt sparas”, skriver Artfakta.

Ullticka (NT) är en svamp som växer på grova omkullfallna granar. Största hotet är avverkning och fragmentering av naturskog. Den åtgärd som krävs är områdesskydd, enligt Artfakta.

Granticka (NT) är en svamp som lever på död och döende ved. Största hotet är avverkning och fragmentering av naturskog och äldre granskog. Områdesskydd är en rekommenderad åtgärd.

Spillkråkans bo i en tall som ska huggas ned av kyrkan. Foto: Kalle Lundin

Reliktbock (NT) är en skalbagge som lever på gamla tallar. Enligt Artfakta: ”Det stora hotet mot reliktbocken består i att vissa av de träd där den förekommer avverkas på grund av det mycket höga virkesvärdet i senvuxna tallar”.

Gammelgranskal (NT) är en svamp som är beroende av hög och jämn luftfuktighet i gamla, ostörda skogsmiljöer. ”Bestånd med arten bör behandlas som nyckelbiotoper och sparas vid en slutavverkning. Även gallring bör undvikas”.

Lunglav (NT): Orsaken till tillbakagången beror på slutavverkningar av äldre skogar. Artfakta: ”Enskilda träd med lunglav bör regelmässigt sparas. Rikliga förekomster bör skyddas med biotopskydd, frivilliga avsättningar eller reservat”.

Tretåig hackspett (NT): I Artfakta står det att den mest angelägna åtgärden för att skydda denna hackspett består i att betydligt större andel av skogslandskapet undantas från storskaligt skogsbruk.

Tretåig hackspett. Arkivfoto: Erik Hansson

Spillkråka (NT): I Artfakta står det: ”Även om arten klarar sig i områden med intensivt trakthyggesbruk är modernt skogsbruk det största hotet, med korta omloppstider och täta, homogena ungskogar”.

Men enligt Luleå stiftsjägmästare Anders Landström, så finns det inga dokumenterade naturvärden i området. Han menar att skogen är en ordinär tallskog och kyrkan kommer inte att omvärdera planerna på avverkning. Landström säger till SVT Västerbotten:

– Vi har inte hittat någonting i området. Samtidigt stämmer det inte som flera påstår att hela området ska avverkas. Det är cirka 20 hektar som kommer slutavverkas. Hela området är cirka 160 hektar.

Kalle Lundin anser att det är anmärkningsvärt att de säger att de inte har hittat någonting i området.

– Jag hoppas och tror att kyrkan tar till sig de nya uppgifterna om områdets höga naturvärden. Trädåldrarna, skogens struktur och förekomsten av många rödlistade arter talar för sig själva. Skogen har höga naturvärden och borde givetvis aldrig ha avverkningsanmälts. Med fakta på bordet måste kyrkan vara beredda att omvärdera sitt beslut.

Kalle Lundin menar att sådana här skogar ska skogsbruket själva klara av att spara inom det så kallade sektorsansvaret. Det gäller för både kyrkan som certifierad markägare, virkesuppköparna (som nästan alltid är certifierade) och även Skogsstyrelsen som ansvarig myndighet. Skogar med såhär höga naturvärden ska inte avverkas år 2020 av certifierade aktörer.

Den avverkningsanmälda skogen. Foto: Patrik Nygren
Lunglav på en sälg i den avverkningsanmälda skogen. Foto: Kalle Lundin

– Det är fem avverkningsanmälningar. Om man räknar ihop hektaren i alla fem avverkningsanmälningar som finns på Skogskartan så blir det sammanlagt 39,6 hektar, inte 20 hektar som Anders Landström säger. Men det spelar egentligen ingen roll, 20 hektar med så höga naturvärden ska givetvis inte heller avverkas.

Skogsstyrelsen, Luleå stift, Lycksele kommun och Skogsmuseet har under vintern haft samråd gällande avverkningen. Syftet med den var att ta tillvara allmänhetens intressen och säkerhetsställa friluftslivet i området. Något som inte har lyckats med tanke på alla protester mot avverkningsplanerna.

Lars Jaensson, jägmästare i Lycksele, säger i reportaget på SVT att det är helt olämpligt att avverka skogen. Det är gamla träd och en plats för många hotade växter, svampar och djur. I en debattartikel publicerad i Folkbladet skriver han att rektorn för skidgymnasiet är mot avverkningen. Även Lycksele Idrottsförening ser helst att skogen lämnas orörd. Svenska kyrkan lokalt, dvs Lycksele församling med församlingsherden Anna-Sara Wallden i spetsen, ifrågasätter också avverkningen.

Källor: SVT Västerbotten, Folkbladet, Naturskyddsföreningen, Skogskartan, Artfakta