Prisbelönt klimatforskare: Låt naturen hjälpa till och få makthavare förstå

Camille Parmesan. Foto: Erik Hansson

Den prisbelönta biologen Camille Parmesan är en av världens mest inflytelserika klimatforskare. I september besökte hon Sverige och Natursidan passade på att intervjua henne om hur hon får makthavare att bry sig om biologisk mångfald, ungdomars engagemang, kopplingen mellan fjärilar och sjukdomar och varför det är lättare att plata med barn om klimatförändringar.

Camille Parmesan har i många år forskat om klimatförändringars inverkan på djur och natur. Hennes rapporter hör till de mest citerade, hon har hållit föredrag i Vita Huset och hon har nyligen utsetts till en av de 18 forskarna som ska jobba med Emmanuel Macrons ”Make Our Planet Great Again”-initiativ. Hon har också varit huvudförfattare vid FNs klimatpanel, som 2007 fick dela Nobels fredspris med Al Gore. Camille Parmesan är helt enkelt ett stort namn inom forskning om klimat och biologisk mångfald.

LÄS ÄVEN: • Orörd natur är effektivare än bioenergi i kampen mot klimatkrisen

Den 25 september var hon i Sverige på ett seminarium om biologisk mångfald, arrangerat av Royal Swedish Academy of Sciences, Stockholm Universitet och Stockholm Environment Institute (SEI). Här höll Camille Parmesan föredraget ”The spectre of conservation in a time of rapid change”. Hon berättade bland annat att biologer och naturvårdare är vana vid att ta hänsyn till hot som invasiva arter, exploatering och utsläpp, men att klimatförändringarna har lagt till en dramatisk dimension för alla som jobbar med naturvård och bevarande. Den biologiska mångfalden, som skyddar oss mot klimatförändringar hotas i sin tur av den globala uppvärmningen.

Camille Parmesan försöker förklara detta för de politiker och makthavare som hon träffar, men det går inte så bra. Faktum är att hon inför klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 var beredd att sluta med forskningen. Hon orkade inte möta mer trångsynthet från världens ledare, men på plats mötte hon istället unga klimataktivister som peppade henne att fortsätta. Deras entusiasm fick Camille Parmesan att fortsätta kampen.

Vad är svårast att förklara för politiker när det gäller biologisk mångfald?
– Varför de ska bry sig. Det är faktiskt det. Jag skulle tala inför Vita Huset och fem minuter innan jag skulle börja fick jag höra att ”nämn inte fjärilar, ingen bryr sig om fjärilar”. Jag sa ”men ni inser att det är det jag forskar om?”.

LÄS ÄVEN: • Skogar med många trädarter klarar torka och brand bättre

Camille Parmesan berättar att hon alltid varit intresserad av mänskliga sjukdomar och att det var därför hon gjorde studier på effekterna av att djur börjar röra på sig på grund av klimatförändringarna. Det innefattar även bakterier och sjukdomar. De sprider sig över världen när klimatet ändras och sjukdomar är något som ledarna visar intresse av.

– Jag försöker göra kopplingen åt dem – många sjukdomar bryter ut när friska ekosystem av någon anledning kollapsat. Hälsosamma ekosystem håller människor friskare, men det är väldigt svårt att nå fram med det budskapet. Och det jag fick höra i Vita huset stämmer – världens ledare bryr sig inte om fjärilar.

Så du måste göra en koppling till människor för att nå fram?
– Ja det måste man. Det gäller att hitta vad de bryr sig om eller vad de tror att deras väljare bryr sig om.

Som exempel berättar Camille Parmesan att det för ekologer är uppenbart att hälsosamma ekosystem är anledningen till att vi har exempelvis rent vatten och ren luft och att det för ingenjörer är självklart att vi inte kan skapa tillräckligt stora maskiner för att rengöra luften eller vattnet. Men det är inte alltid självklart för politiker.

LÄS ÄVEN: • Tillräcklig kunskap om massutrotningen – politiskt agerande saknas

– Att få fram budskapet att vi inte borde förstöra de naturliga system som gör arbetet åt oss är väldigt svårt, berättar Camille Parmesan.

Tropiska bakterier nu i Östersjön
Kopplingen mellan sjukdomar och fjärilar är kanske inte så självklar, men på en allt varmare planet har djur börjat förflytta sig. Tropiska arter lever nu i områden som brukade vara för kallt för dem. Vissa fjärilar har på bara fem år flyttat sin livsmiljö 20 mil, livet i haven flyttar sig i snitt 7,5 mil per årtionde och för vissa arter är hastigheten det tredubbla. På samma sätt fungerar bakterier.

Det är därför vi numera har utbrott av potentiellt dödliga bakterier som kolerabakterien Vibrio vulnificus i Östersjön under varma somrar. Det är en tropisk bakterie som kan drabba människor som badar med sår i Östersjön. Bakterier som idag trivs i varmare områden kommer bli vanligare på våra breddgrader av samma anledning som slåtterfjärilen börjat hitta hit. Här är helt enkelt numera ett varmare klimat, som passar dem.

LÄS ÄVEN: • Global uppvärmning kommer ge dramatiska förändringar i ekosystem

För djur och bakterier som kan förflytta sig är klimatförändringarna inte lika allvarliga som för växter, mindre djurarter och primater som visat sig ovilliga eller oförmögna att förflytta sig. Det är dessa arter som troligen kommer drabbas hårdast av ett förändrat klimat.

Många arter är beroende av kalla vintrar
Camille Parmesan visar också under sitt föredrag hur klimatförändringarna drabbar arter på sätt som tidigare inte väntats. Det är till exempel om vintern som den största uppvärmningen skett. Det får negativa konsekvenser för de arter som behöver en köldknäpp för att det ska bli rätt i deras inre klocka. Blir vintern alltför mild kan de hamna i osynk med årstiderna. Det gäller bland annat 
aurorafjärilen som finns i Sverige.

Aurorafjäril. Foto: Erik Hansson

– Vi ser nu att klimatförändringarna har större påverkan än vi trott. Vi har underskattat påverkan. Allt som händer nu, med exempelvis stora bränder runt om i världen under ”fel” tid på året, torka och orkaner, sker alltså redan när det är 1 grad varmare. Vi måste utgå från att två graders temperaturökning är för mycket. Vi borde sikta på 1,5 grader. Även det kommer bli stor skillnad, berättar Camille Parmesan.

Vi måste minska köttätandet och återskapa natur
Hon är också mycket kritisk till det industrialiserade jordbruk som drivs i exempelvis Tyskland och Sverige. Gödsling och inplastning av höet i stora balar leder till en ”biologisk öken där bara ett fåtal växtarter trivs”. För att klara att ställa om jordbruket och göra det mer hållbart behöver vi minska på köttätandet anser Camille Parmesan. Vi behöver också återställa naturen så att den biologiska mångfalden ger oss ett bättre skydd mot klimatförändringarna. Våtmarker lagrar till exempel mycket mer kol än tropiska regnskogar och det gäller även ålgräsängar.

Det är egentligen ganska enkelt och vi har lösningarna. Låt naturen hjälpa till.

Tror du att vi behöver fler katastrofer för att folk ska förstå?
– Vi har redan katastrofer. I USA har vi haft flera orkaner de senaste åren och klimatforskare har kommit fram till att klimatförändringarna har ökat regnmängden i dem med 50 procent och det ledde till att en hel meter vatten föll på ett dygn. Vi upplever redan katastroferna, trots det säger folk att de inte tror på klimatförändringarna och att det rör sig om naturlig variation.

För att nå ut med budskapet – tror du att specifika arter kan fungera som symboler för biologisk mångfald eller klimatförändringar?
– Folk gillar arter som de växt upp med. Det är ofta kopplat till något barndomsminne och det brukar vara olika för olika personer och i olika länder. Jag brukar fråga dem vad de minns från sin barndoms sommar. Det är ganska ofta något naturminne som att de till exempel såg en räv eller fångade en stor fisk. Får man dem att fundera på något naturminne och sedan frågar dem om de fortfarande kan vara med om dessa upplevelser så kan man få folk att inse vad som ändrats i naturen. Ofta är barndomsupplevelsen numera bara ett minne blott.

Du nämnde under ditt föredrag hur du inspirerats av ungdomar och att skolbarn förstår dina föredrag – hur brukar du prata med barn om dessa ämnen?
– Skolbarn har inte samma förutfattade meningar som vuxna har. De har ofta väldigt bra och insiktsfulla frågor och de vill agera. ”Vi måste göra något åt det här”, säger de och jag tänker ”snälla prata med era föräldrar om detta och bli gärna nästa president”. Barn blir inte heller deprimerade eller rädda över insikten om att det är allvar. Det är vuxna som blir rädda och håglösa.

Erik (4919 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!