Gå till innehållet

Plastskräp i haven beräknas tredubblas om 20 år

Valhaj som simmar bland plastskräp. Foto: Shutterstock Richard Carey, WWF

I dagsläget sprids det ungefär 11 miljoner ton plastskräp i haven per år. Till år 2040 beräknas mängden tredubblas och kostnaderna som detta skräp har på samhället beräknas skena till över 70 000 miljarder kronor enligt en ny rapport från WWF.

I rapporten har WWF räknat på kostnaderna som plasten orsakar i samhället under sin livscykel i form av kemiska utsläpp, växthusgaser som snabbar på klimatkrisen och drabbar människors hälsa, samt nedskräpning både på land och i haven som slår mot ekosystem, fisket och turism.

Plastens kostnader för samhället kommer öka från dagens 32 000 miljarder kronor för ett års produktion till 71 000 miljarder om 20 år.

Mängden plast i haven beräknas öka från dagens 11 miljoner ton om året till 29 miljoner ton om 20 år i takt med att konsumtionen fortsätter att öka. I dag handlar vi ungefär 300 miljoner ton plast om året. Det beräknas fördubblas inom 20 år.

WWF anser att det behövs globala samarbeten och gränsöverskridande lösningar för att lösa problemen som plasten orsakar. Det kan handla om starkare lagar, förbättrad återvinning och avfallshantering och minskad konsumtion.

– Glädjande nog har stödet ökat för ett globalt avtal som ska tas upp på ett FN-möte i i februari 2022 och 119 länder är redan nu positiva. Det blev klart under det ministermöte om plast som hölls i Geneve i dagarna. WWF jobbar för att stoppa utsläppen av plast till miljön och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Plastkonsumtionen orsakar inte bara stora problem med nedskräpning. Eftersom 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi orsakar det stora utsläpp av växthusgaser. Under plastens livscykel beräknas den sammanlagda konsumtionen motsvara 20 procent av hela den globala koldioxidbudgeten.

I dagsläget återvinns bara 30 procent av plasten i EU och 25 procent hamnar på soptippen.

Källor: WWF och “Plastics: The costs to society, the environment and the economy

Mer att läsa