”Pantertanterna” tar strid för sin skog

thumbnail_Anita o Lappmesen (800x536)

Anita Feldenius matar lappmesen, en av de rödlistade arter som finns i området. Foto: Maj Aspebo

En omtyckt tätortsnära skog kallad Rävdalsområdet/Djävulsklyftan vid samhället Koskullskulle norr om Gällivare, hotas av avverkning. Fyra kvinnor som kallar sig för ”Pantertanterna” kämpar för att stoppa avverkningen och har startat en namninsamling.

– Det är det sista skogsområdet i närheten som inte har blivit avverkat än och som går att nås till fots från byn, ett populärt rekreationsområde, säger Maj Aspebo, en av Pantertanterna.

Maj Aspebo, Vivi Eriksson, Anita Feldenius och Marie Riskilä tog namnet Pantertanterna mest på skoj, men har valt att fortsätta med det. Det var sommaren 2015 kampen mot skogens ägare Sveaskog började, då delar av skogen anmälts till avverkning. Sedan dess har de inventerat konstant och även fått hjälp av de kända inventerarna Mats Karström och Per-Erik Mukka.

Lavskrika, en av de arter som triv i skogen. Foto: Maj Aspebo

Lavskrika, en av de arter som trivs i skogen. Foto: Maj Aspebo

I skogen har 60 rödlistade arter påträffats hittills. Bland annat den sällsynta orkidén norna, den ovanliga svampen bombmurkla (troligtvis Sveriges högst belägna bombmurkla), pilgrimsfalk, lappmes, och spår av utter. Men endast en fjärdedel av området har inventerats i nuläget.

Naturen varierar, det är bergigt och brant och det finns olika typer av skog. Linaälven rinner i en dalgång mellan samhället och västra kanten av området. Älven ger en hög luftfuktighet och hyser därmed en unik växtplats för arter med höga naturvärden så här långt norrut. På djupaste stället i Djävulsklyftan med en tillrinnande bäck växer en flora av rödlistade kärlväxter, lavar och mossor. Det finns orörd sumpskog med många hålträd som översvämmas av rinnande smältvatten på våren. Det finns gammal granskog med artrika lågor och gles gammal tallskog på flack sandmark med ovanliga korktaggsvampar. Många fåglar håller till i området och fler lockas dit eftersom de matas av kvinnorna.

Röd markering runt det område som kvinorna vill ska skyddas.

Rävdalsområdet/Djävulsklyftan, norr om Gällivare.  Röd markering markerar det område som Pantertanterna vill ska skyddas.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En djup ravin som är ett par km lång går genom området. I anslutning till denna och på kanterna av ravinen finns högväxta gamla granar och tallar som klamrar sig fast i sidorna, i botten rinner en bäck till en liten djup sjö. En unik flora av rödlistade kärlväxter, lavar och mossor växer här. Foto: Vivi Eriksson

Gruppen som kämpar för skogen vill skydda ett område på 1 300 hektar men har inte fått några besked än om det kan bli så. De har haft kontakt med länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Gällivare kommun, politiker i kommunen, Naturskyddsföreningen och olika turistföretag i anslutning av skogen. Bäst respons har de fått av länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen lokalt och regionalt.

Bortanför ravinen finns på hällmark träd med långvarig trädkontinuitet, mestadels tallar och även lite gran- och lövskog, där förekommer rödlistade arter.

Bortanför ravinen finns hällmark och träd med långvarig trädkontinuitet, mestadels tallar och även lite gran- och lövskog, där förekommer rödlistade arter. Foto: Vivi Eriksson

Frédéric Forsmark som jobbar på naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Norrbotten har studerat området i GIS och flugit över det med helikopter i höstas. Han säger att skogen ser ut att ha betydande naturvärden, vilket också artinventeringar utförda av de ideella naturvårdarna visar.

– Vi har inte diskuterat området med Sveaskog än men kommer att ta upp det med dem vid ett möte under mars månad. Vi kommer också att planera in området för en fältinventering under årets barmarkssäsong, skriver han.

Att det ligger tätortsnära är ytterligare en fördel för området när det handlar om ett eventuellt skydd menar han.

– Men innan vi har fått en bra bild av området och kan jämföra det med andra områden kan vi inte ge något förhandsbesked. Det verkar i alla fall väldigt intressant ur naturvårdssynpunkt, så mycket kan jag säga.

Ett bäckstråk på ca 300 m genomkorsar en gammelskog, bäcken rinner delvis under jorden i omväxlande terräng. Inom det stråket finns mestadels gamla granar men även björkar, tallar och alar. Lågorna i den fuktiga miljön bildar höga naturvärden med lavar och mossor. Kärlväxter finns i för dom gynnsamma delarna av bäcken.

Ett bäckstråk genomkorsar en gammelskog, bäcken rinner delvis under jorden. Inom det stråket finns gamla granar men även björkar, tallar och alar. Kärlväxter finns vid de gynnsamma delarna av bäcken. Foto: Vivi Eriksson

Maj Aspebo har pratat med Sveaskog som har sagt att skogen ingår i en femårsplan. Jakob Bjerner, planeringsledare på Sveaskog, skrev i ett mail till Maj Aspebo sommaren 2015 att det inte finns en spikad plan för vad som kommer att avverkas, ”men i planerna framåt kommer vi att avverka norr och söder om Djävulsklyftan”. Han säger:

– Det finns en del höga naturvärden i området exempelvis vid Djävulsklyftan, det håller jag med om. Men däremellan finns produktionsskog med låga naturvärden som har avverkats tidigare och som ska avverkas igen.

Han tror aldrig att det kommer att bli något reservat på 1 300 hektar som kvinnorna vill. Det skulle kosta flera miljoner att göra ett sådant naturreservat, menar han, så mycket är skogen värd.

– Man ska tänka på att i Gällivare kommun är redan uppemot 50 procent skyddad mark, menar han.

– Hela området kommer heller inte att ingå i en av Sveaskogs frivilliga avsättningar men vissa delar med höga naturvärden kommer inte att avverkas. Flera andra områden med höga naturvärden har redan sparats och detta är inte en av dem.

Fåglarna i skoge matas kontinuerligt av besökare. Foto: Maj Aspebo

Fåglarna i skogen matas kontinuerligt av besökare.  Här ses en tallbit. Foto: Maj Aspebo

Skogen räknas inte som tätortsnära, säger han eftersom en skog ska ligga 300 meter från en tätort för att räknas som det. Därför kan den inte heller skyddas av sociala skäl som att den är viktig för rekreation.

– 17 hektar är planerade för avverkning i år, säger han. Men innan avverkningen ska det bli en exkursion i skogen med avverkningsmotsråndarna. Han ska lyssna på vad de har att säga och gå igenom vad Sveaskog har tänkt göra med området.

Maj Aspebo vill poängtera att det inte räcker om Sveaskog lämnar lite skog vid ravinen och avverkar närområdet.

– Ingen vill gå i ett kalhygge, det har vi tillräckligt av. Ett sammanhängande område måste skyddas om det ska fungera för rekreation. Pilgrimsfalken som har häckat vid ravinen skulle heller inte klara sig.

Här finns en namninsamlingen för att rädda skogen i området: https://www.skrivunder.com/natverket_for_kampen_om_ravdalsomradetdjavulsklyftan

omr 1 Ravdalen (800x450)

Lågorna (nedfallna träd) i den fuktiga miljön bildar höga naturvärden med lavar och mossor. Bild: Vivi Eriksson