Omfattande rapport om EUs natur: försämringen fortsätter

Kalhygge i Sverige 2017. Foto: Erik Hansson

Den mest heltäckande bedömningen av naturen inom EU som gjorts är klar. Endast 15 procent av de bedömda naturtyperna och 27 procent av arterna anses må bra. För Sveriges del bedöms skogarna vara i sämre skick än snittet i övriga EU.

– Det övergripande målet i EU:s strategi för biologisk mångfald, att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2020, har inte uppnåtts. Men trenden går att vända, skriver Naturvårdsverket om den nya rapporten ”State of Nature in the EU” från Europeiska miljöbyrån.

Rapporten bedömer att de flesta av habitatdirektivets naturtyper och arterna som behöver skyddas antingen har svag eller dålig status och många av dem fortsätter att minska i antal. Under de senaste sex åren har det skett en ytterligare försämring och andelen fåglar som har dålig status för bevarande har ökat med sju procent på bara sex år.

Särskilt hårt drabbade är gräsmarker, dyner, hav, skog och våtmarker och de arter som lever där. Enbart 15 procent av de bedömda naturtyperna i EU har god bevarandestatus och för de bedömda arterna är siffran 27 procent.

– Att så få arter och naturtyper är i god bevarandestatus är allvarligt eftersom biologisk mångfald är grunden för vår välfärd. Förlorar vi den så vi förlorar vi mycket av det som vårt samhälle är beroende av för att fungera. Robusta ekosystem skyddar oss mot förändringar, som klimatförändringar, och är en försäkring inför framtida behov, säger Mark Marissink, biträdande chef på Miljöanalysavdelningen på Naturvårdsverket.

Huvudproblemen inom EU är ett ohållbart jord- och skogsbruk och i fåglarnas fall även exploatering och illegal jakt. Det finns dessutom stora brister i lagarna som ska skydda biologisk mångfald inom EU, skriver Europeiska miljöbyrån.

Skogarnas status sämre i Sverige
I EU har det skett en viss förbättring för skogarna, men det kan inte Naturvårdsverket se i Sverige. Skogarna i Sverige, Finland och Baltikum har sämre bevarandestatus än skogarna i övriga medlemsländer och endast 6 procent av naturtyperna i den svenska skogen (främst den fjällnära skogen), är i god bevarandestatus. I EU är motsvarande siffra 20 procent.

– Den svenska skogen domineras kraftigt av yngre skog och vi har inte formellt skyddat stora andelar av skogen. Det behövs ett mer fokuserat arbete med skogsskyddet, för att kunna prioritera de ovanliga och hotade miljöerna i skogen, säger Hasse Berglund, handläggare på Landskapsenheten på Naturvårdsverket.

Något som däremot Sverige är bättre på än övriga EU är våtmarker. Nästan 40 procent av Sveriges våtmarksnaturtyper har god status. Det kan jämföras med andra medlemsländer där endast 12 procent har god status. Detta trots att 90 procent av Sveriges våtmarker i södra delen av landet försvunnit på 100 år. 

Hans Bruyninckx, chef för Europeiska miljöbyrån skriver i en kommentar att för att skydda den Europeiska naturen och invånarnas hälsa krävs ”fundamentala förändringar i hur vi producerar och konsumerar mat, sköter och använder skogar och bygger städer”.

– Dessa ansträngningar måste göras parallellt med bättre implementering och genomdrivning av naturvårdslagar, fokus på att återskapa natur, samt en ambitiösare klimataktion, speciellt inom transport- och energisektorn.

LÄS ÄVEN:
Miljömålen 2020: ”Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp”
Lång väg kvar för miljömål i skogen – Sveriges sämst skyddade naturtyp
Naturvårdsverket: Genomgripande samhällsförändring krävs för att nå klimatmål
Naturvårdsverkets förslag för ökad biologisk mångfald och samhällsomställning
Otillräckligt skydd av natur i Sverige – både för klimat och biologisk mångfald
Ny rapport om världens insatser för biologisk mångfald: ”ett totalt misslyckande”

Källor: Naturvårdsverket och Europeiska miljöbyrån