Nyckelart hotas av förändringar i Östersjön

Blåstång. Foto: Kristian Peters — Fabelfroh 12:47, 31 December 2006 (UTC) – Egen avfotografering, CC BY-SA 3.0,

Blåstången anses vara en nyckelart i Östersjön med många arter som är beroende av arten som livsmiljö. En ny studie visar att blåstången dock kan komma att drabbas hårt av förändrad salthalt i Östersjön och det är något som förväntas ske i framtiden. 

I framtiden kommer Östersjön troligen att bli allt mindre salt och enligt Patrik Kraufvelin, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och hans internationella kolleger, kommer det påverka den viktiga blåstången genom att den bland annat blir mindre och får en lägre mängd energilagrande substanser. 

De skadliga effekterna på blåstången på grund av minskad salthalt kommer framför allt uppstå i områden där den redan lever på gränsen för vad den klarar av. Tidigare studier har dock visat att blåstången även kommer minska i utbredning på grund av stigande havsvattentemperaturer och att Östersjön tillförs mer näring. 

En tillbakagång för blåstången kommer drabba många andra arter i Östersjön eftersom den är en viktig livsmiljö för exempelvis fiskar. Blåstång fungerar också som en viktig långsiktig näringslagring och kan utgöra en viktig del av marin kollagring i sediment och djuphav.

Enligt danska forskare spelar tång också en oväntat stor betydelse för det globala klimatet på grund av sin stora kollagring.

– Vår forskning visar att dessa ekosystem inte bara är viktiga för marin biologisk mångfald, utan också spelar en viktig roll i klimatet. Idag har vi mycket fokus på till exempel regnskogarna och deras bidrag till att utvinna koldioxid från atmosfären, men vår forskning visar att vi också bör ha ett stort fokus på havets skogar, säger en av forskarna bakom studien, Dorte Krause Jensen från Institutionen för biovetenskap och Arctic Center vid Aarhus universitet till Videnskap.dk.

Källor: SLU, Geomar och ”Geographic variation in fitness‐related traits of the bladderwrack Fucus vesiculosus along the Baltic Sea‐North Sea salinity gradient”