![](https://www.natursidan.se/wp-content/uploads/2020/11/Natursidan-Gotaplatsens-foto-Kowa-Prominar.jpg")
Brun kivi. Foto: Maungatautari Ecological Island Trust. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons.
Nya Zeelands enda ursprungliga däggdjur var en fladdermus. Men européerna introducerade en rad olika däggdjur till öarna och rovdjuren de tog med sig har utrotat en mängd olika fågelarter. Nu inleder den nyazeeländska regeringen en storsatsning på att utrota öarnas alla rovdjur till år 2050.
Planen, som beräknas kosta över 280 miljoner kronor, ska försöka genomföra på huvudöarna vad som lyckats på några av landets mindre öar – att utrota alla däggdjursrovdjur och därmed återskapa förutsättningar för ursprungliga inhemska arter.
Det gröna opinionspartiet är dock skeptisk till planen. De menar att studier visat att det snarare skulle kosta uppemot 90 miljarder kronor att utrota rovdjuren.
Pungrävar. Foto: Bryce McQuillan via Flickr , CC BY-SA 2.0
25 miljoner inhemska fåglar beräknas varje år dö på grund av de introducerade rovdjuren. Några av de hårdast drabbade är olika arter av kivier. De blir byten för mårddjur och konkurreras ut av pungrävar (possums) och råttor.
Mårddjuren togs till öarna för att bekämpa de harar som européerna haft med sig och som sedan exploderat i antal. Men vesslorna och hermelinerna upptäckte att det var mycket lättare att fånga fåglar som inte kan flyga (exempelvis kivier) än att jaga harar. Därför har landet nu både problem med harar och mårddjur.
Råttorna följde med människornas skepp och pungrävarna togs till landet för att skapa förutsättningar för en pälsmarknad. De släpptes ut i naturen och jagades för att förse befolkningen med päls. Istället ökade de så kraftigt i antal att det nu beräknas finnas 70 miljoner pungrävar i landet och de utgör ett stort hot mot de inhemska fåglarna och växterna.
I dagsläget kostar kampen mot rovdjur minst 740 miljoner kronor per år. Nu ska ett nytt företag startas, Predator Free New Zealand Ltd (PFNZ), som genom samarbeten med företag, samhällen och organisationer ska utöka försöken att utrota rovdjuren. Bland annat genom ny forskning om hur det bäst görs. Idag bedrivs en nästintill hopplös kamp för att minska antalet rovdjur och skydda landets fåglar med bland annat fällor och jakt.
Några av delmålen i projektet är att utöka de skyddade områdena i landet med 175 000 hektar, radera rovdjur från ännu fler öar utanför fastlandet och sakta men säkert göra allt flera områden på fastlandet helt fria från rovdjur. Regeringen räknar med att ett lyckat projekt kommer att gynna landet ekonomiskt, förbättra förutsättningarna för turismen och inte minst ge bättre förutsättningar för nationens vilda djur.
Källa: Department of Conservation och NZ Herald
Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.
Erik,
jag har studerat de källor du hänvisar till. (och flera andra som innehåller information om frågan) Ingenstans hittar jag påståendet att pungrävarna introducerat för att ”ge jägarna något att jaga”. Kan du vara snäll och visa källor som stödjer det du skriver?
Hej Mats!
Pungrävar introducerades till NZ och spreds i naturen för att få igång en marknad för deras päls. Det kan du bland annat läsa om här:
http://www.teara.govt.nz/en/map/16884/possum-introduction-and-subsequent-distribution
Men formuleringen ”ge jägarna något att jaga” är inte helt lyckad. Ändrar det.
Hej igen Erik,
jag påstår fortfarande att du inte har visat att du har stöd för det du påstår. Varken i dina tidigare länkar, i alla de jag studerade igår eller i din senaste står det att de spreds i naturen för att etablera en pälsindustri genom allmänhetens(?) jakt. (som du envisas med att påstå) Om du läser dina egna länkar ser du att pungräven introducerades redan 1837 för att etablera en pälsindustri. 21 (!) år senare (1858) sker det första utsläppet i naturen. (av misstag, p.g.a dåliga pälspriser eller kanske t.o.m, som i Sverige, av någon miljöaktivist?)
Pungrävens utveckling på NZ liknar väldigt mycket på den utveckling minken haft i Sverige och inte ens SOF centralt (och du vet säkert vem jag menar), som annars inte missar ett enda tillfälla att racka ner på jägare, har påstått att de vildlevande minkarna i Sverige släppts ut för att jagas för pälsen.
Förklara gärna logiken med att släppa ut de djur som du vill göra fina pälsar av istället för att bara hämta dem i de, antagligen allt för trånga burar, som den pälsindustri som vill vara ekonomiskt effektiv har för vana att använda.
Logiken har jag svårt att förklara, men i länken jag angav i mitt senaste svar till dig står det följande: ”At first private individuals released possums, but from 1870 until 1921 acclimatisation societies took over the role. By 1921 the government prohibited further liberations, although trappers continued to release them illegally. Hunting and selling skins was regulated until 1946 when, after much debate, it was decided that possums were an environmental pest, and all protection was removed.”
Även i den här artikeln står det att pungrävarna släpptes ut i naturen för att skapa en pälshandel: https://envirohistorynz.com/2009/12/25/the-furry-money-spinner-the-history-of-the-possum-in-new-zealand/
Det är också vad jag fick höra på Nya Zeeland från flera personer som jobbade för deras motsvarighet till Naturvårdsverket – att pungrävarna släpptes ut i naturen och jagades för att skapa en ”pälsindustri”. Ett tragiskt beslut som säkerligen fattades av ett fåtal personer, men som drabbat väldigt många.
Erik,
beskrivningar av historien blir alltid färgade både av tiden när de skrivs och av dem som skriver dem. Så här skriver du själv om Natursidan.se: ”Vi vill sprida information om naturen till så många som möjligt eftersom vi vet hur viktig den är och hur mycket ett naturintresse kan ge.”
Påtar man sig ansvaret att förmedla information bör man vara försiktig så man inte vinklar den.
Det här citatet är också hämtat från en av dina länkar om pungräv i NZ: ”Early botanist H. B. Kirk did not see the possum as a pest. He wrote in a 1920 government report that he believed the animals could ‘with advantage be liberated in all forest districts except where the forest is fringed by orchards or has plantations of imported trees in the neighbourhood’.”
Jägare, staten eller kanske t.o.m den tidens botanister, vem vet?
Jag tackar dig för att du tog dig tid att besvara mina ”frågor”.
PS. Jag saknar fortfarande Sv. Jägarförbundet i Natursidans lankar till naturorganisationer. DS. 😉
(det är väl inte SOF centralt som tvingat dig att ta bort den….?)
”Erik
12 september 2013 at 09:50
Tack Bo! Det är nu uppdaterat!”