Avverkad skog. Foto: Erik Hansson
FSC är kanske den mest kända certifieringen för skogsindustrin. Nu lanserar konkurrenten PEFC en ny standard. Kan den konkurrera eller sätta press på FSC? Vad säger miljörörelsen?
På pappret kan PEFC:s nya spårbarhetscertifiering (Chain of Custody certification) verka lovande. Den ska ställa krav på att varje steg i produktionen ska kunna redovisa var virket kommer från och hur stor andel som är certifierad. Om icke-certifierat virke används får det inte komma från “kontroversiella källor”. Det innebär att företag inte får köpa råvara från exempelvis “ekologiskt viktiga skogar som inte är identifierade, skyddade, bevarade eller undantagna”, företag som inte “efterlever andan i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (1998) samt FN:s urfolksdeklaration (2007)” eller där “skogsförvaltning inte bidrar till att upprätthålla, bevara eller förbättra biologisk mångfald på landskaps-, ekosystem-, art- eller genetisk nivå”.
Vad säger då miljörörelsen som PEFCs nya standard? Faktum är att de som jobbar med skogsfrågor i miljöföreningarna har så mycket att göra att de inte hinner sätta sig in i den, men den generella bilden är att PEFC är sämre än FSC eftersom det är industrin själva som utformar PEFC. FSC har åtminstone en “miljökammare” där Världsnaturfonden WWF, BirdLife Sverige och Sveriges Entomologiska förening sitter med.
Anledningen till att WWF stöttat FSC och inte PEFC finns att läsa i en jämförelse mellan systemen som organisationen låtit göra. Där framkommer att FSC “tillhandahåller det mest trovärdiga skogscertifieringssystemet för närvarande” och att oberoende forskning bekräftar att “FSC-certifiering har positiva effekter på miljön, social utveckling och styrning”. Granskningen av PEFC visar på bra hantering av vatten- och mark, men sämre på exempelvis biologisk mångfald och arbetares rättigheter. Även spårbarheten får kritik, det vill säga hur virket kan följas i alla led och hur säker man som konsument kan vara på att PEFC-märkt virke inte blandas med råvaror som inte är certifierade över huvud taget.
Peter Roberntz är senior skogsrådgivare på Världsnaturfonden WWF. Han kommenterar PEFCs nya standard så här:
– Avseende de ändringar och eventuella skärpningar som PEFC gör i sin nya spårbarhetsstandard så skulle vi välkomna om detta skulle innebära att man inte fick köpa och blanda in virke i PEFC-certifierade produkter från områden där naturvärden har förstörts i nyckelbiotoper och andra värdefulla skogar. Vi kan inte bedöma detta då praxis är oklar, men vi tvivlar på att så kommer vara fallet. I övrigt har vi inte genomfört någon noggrannare analys av den nya PEFC spårbarhetsstandarden.
Även FSC kommer snart med en ny standard gällande skogsbruket. Den innehåller bland annat krav på ytterligare fem procents avsättning alternativt områden med kontinuitetsskogsbruk eller förstärkt hänsyn där minst 50 procent av träden ska sparas för att bevara eller stärka “sociala och/eller naturvärden”. Här klassas även användandet av främmande trädslag, exempelvis contortatall, som plantager. De ska begränsas i omfattning och det ställs krav för att förebygga att de sprider sig. Vidare innehåller standarden tydligare begränsningar om stora kalhyggen, stärkta krav angående hänsyn till arter och tydlighet angående naturvärdesbedömning.
– Vi anser att den innehåller en rad förbättringar avseende både tydlighet och höjd nivå, säger Peter Roberntz.
Standarden har också kvar kravet på att nyckelbiotoper ska skyddas och att skogsbruksåtgärder inte ska ske i dessa såvida det inte krävs för att stärka eller bevara naturvärden.
– Det måste nog betecknas som en framgång utifrån hur frågan hanteras i övrigt, säger Peter Roberntz.
Att inte FSC-certifierade bolag ska avverka nyckelbiotoper låter också bra på pappret. Men vid flera tillfällen har omfattande avverkningar av miljöcertifierade bolag gjorts i nyckelbiotoper. P1 Kaliber avslöjade till exempel härom året 120 fall, vi har skrivit om åtskilliga andra fall här på Natursidan och så sent som igår uppmärksammade vi ett fall där FSC godkänner avverkning av nyckelbiotoper. Dessutom har Skogsstyrelsen föreslagit att nyckelbiotoper inte längre ska registreras vid avverkningar.
Vad skulle behövas för att konsumenter ska kunna köpa en vara som är FSC- eller PEFC-märkt och vara säkra på att det inte är skogar med höga naturvärden som avverkats för att bli råvaran i produkten?
– Inga certifieringssystem är ”fool proof” det vill säga att det kan begås misstag eller i värsta fall missbrukas. Därför måste certifieringssystem arbeta med kontinuerliga förbättringar. Detta gäller även för FSC. Men vår bedömning är att skyddet för skogar med höga naturvärden genom den nya skogsbruksstandarden stärkts inom det svenska FSC-certifierade skogsbruket. Detta i sig stärker att certifierade produkter kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk och inte har skadat höga naturvärden, avslutar Peter Roberntz.
Läs även:
• 34 naturvårdsarter i skog som FSC-certifierade SCA vill avverka
• Artikelserie: Kan man lita på FSC?
• Naturskyddsföreningen: Marknaden riskerar bli grundlurad av skogsbruket
• FSC föreslås ge dispens för giftigt preparat mot barkborrar
• Dokumentär avslöjar stora brister i skogscertifieringen FSC
• Hård kritik mot att nya FSC-standarden fortfarande inte är hållbar
• ”Om inte detta är nyckelbiotop – vad är då nyckelbiotop?”
• Internationella företag säger ifrån om Sveriges skogsbruk
