Ny svensk rapport: Lärkrutor i jordbruksmarken ger stark positiv effekt

Sånglärka. Foto: Niclas Ahlberg 

Antal sånglärkor har minskat med hela 75 procent mellan 1975 och 2012 i Sverige. Nu visar en ny rapport att samarbetet mellan lantbrukare och naturorganisationer med så kallade lärkrutor är en enkel insats som har stor effekt. Upp till 60 procent fler lärkor kan häcka i fält med lärkrutor.

– Det här är win-win för alla inblandade, säger lantbrukaren Fredrik Andersson, på en pressträff där den nya rapporten presenteras.

Fredrik Andersson, lantbrukare som odlar enligt Lantmännens koncept ”Klimat & Natur”. För honom symboliserar sånglärkan jordbruket. Varje vår noterar han när sånglärkorna och tornseglarna anländer till hans marker. Foto: Erik Hansson

Han har själv i tre års tid haft lärkrutor och är väldigt nöjd. Både med att det nu finns forskning som visar att lärkrutorna gör nytta, men också att det är en så enkel åtgärd från hans sida som ger resultat. Genom att helt enkelt lyfta på såmaskinen under sådden, och på så vis skapa en bar, osådd ruta på 16-20 m2 så får sånglärkan en bättre chans att klara av den känsliga häckningen.

Varken merarbete eller kostnad för jordbrukaren
Det blir varken något merarbete att tala om eller en kostnad. Tvärtom. För de ytor som avsätts som lärkrutor får lantbrukaren betalt. Dubbelt så mycket som grödan hade gett delas ut från BirdLife Sverige och om de är anslutna till Lantmännens projekt ”Klimat & Natur” får de betalt genom att konsumenterna betalar lite mer i butik för åtgärder i jordbruket som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.

Fredrik Anderssons insats tillsammans med många andra lantbrukare i landet behövs verkligen. Trenden för sånglärkorna i Sverige är fortsatt allvarlig. 3 av 4 sånglärkor har försvunnit från det svenska jordbrukslandskapet mellan 1975 och 2012. Även om minskningen planat ut något har sånglärkorna minskat i antalet med 30 procent  även de senaste tio åren. Hoten om en tystare vår är fortfarande i högsta grad aktuellt.

Rapporten presenteras på den uppländska landsbygden, passande nog till tonerna av ett tiotal sjungande sånglärkor. Det var här i Uppland som projektet med lärkrutor startades för åtta år sedan. Foto: Erik Hansson

LÄS ÄVEN: • EU: Jordbruket största hotet mot biologisk mångfald

– Lärkorna har minskat väldigt mycket, men de har minskat från en väldigt hög nivå. Det kan ta tid innan folk märker att de minskat. Den hörs kanske fortfarande varje vår, men när man tittar på siffrorna blir man mörkrädd. Någonting har hänt i jordbruket som påverkat deras förmåga att överleva. Det måste vi stoppa. När lärkorna väl tystnat är det försent, säger Anette Strand, föreningschef på BirdLife Sverige.

Projekt ”Rädda sånglärkan!”
I ett försök att vända utvecklingen startade BirdLife Sveriges regionalförening Upplands Ornitologiska Förening 2010 projektet ”Rädda sånglärkan!”. Två år senare tog BirdLife Sverige över projektet och lanserar det brett. 2014 hade projektet spritt sig till att involvera 1700 lärkrutor. 2015 kom Lantmännen in som en samarbetspartner i projektet och då tog det fart på riktigt. Idag har lantbrukare anslutna till Lantmännens projekt ”Klimat & Natur” 13 000 lärkrutor och BirdLife Sverige har fått in 3000.

LÄS ÄVEN: • En tystare vår: Sveriges sånglärkor har minskat till en fjärdedel

Anette Strand, föreningschef för BirdLife Sverige, hoppas att den nya rapporten ska leda till att projekt ”Rädda sånglärkan!” ska växa ytterligare. Foto: Erik Hansson

2015 inledde också SLU sin studie om lärkrutorna och deras inverkan. Rutorna placerades på många håll i södra Sverige och jämfördes med kontrollrutor med sådd. Efter tre år är nu studien klar och den kom med ett glädjande besked. Lärkrutorna fungerar riktigt bra. I kontrollrutor i Uppland ökade antalet revirhävdande sånglärkor med upp till 60 procent och i Skåne var effekten en ökning på 25 procent.

– Det är glädjande att satsningen har en positiv påverkan på sånglärkorna i det svenska åkerlandskapet. Den har stöd hos lantbrukare och markägare och visar att biologisk mångfald går att kombinera med produktionsmål. Lärkrutorna är ett av verktygen för att staka ut vägen mot ökad hållbarhet i det moderna jordbruket, säger Jan Wärnbäck, naturvårds- och jordbruksexpert på WWF.

Sönke Eggers, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Foto: Erik Hansson

Störst effekt där lärkorna har det som svårast
Sönke Eggers, forskare vid SLU, berättar att det fortfarande finns mycket forskning att utföra för att säkerställa exakt vilken påverkan lärkrutorna har, men att de har positiv effekt är klart. Framför allt hjälper lärkrutorna där lärkorna har det som svårast – i stora jordbruksmarker där samma gröda odlas på 20 hektar eller mer.

LÄS ÄVEN: • Framgångsrikt fågelprojekt i Nederländerna när mjölkbönder tar ökad hänsyn

– Om vi ska kunna bruka åkermarken utan att arter försvinner och ekosystemtjänster sätts ur spel måste forskare, lantbrukare och naturvårdare arbeta tillsammans. Lärkrutor är ett bra exempel på en åtgärd som är grundad i forskning och som också fungerar rent praktiskt. Lantbrukaren är en nyckel till biologisk mångfald i odlingslandskapet och det är viktigt för oss att bidra med ny kunskap så att de får tillgång till effektiva åtgärder, säger Sönke Eggers.

Han berättar att rutorna även verkar gynna andra fåglar. Stenskvättor och gulsparvar tycks till exempel också använda rutorna och får på så sätt inte lika långt avstånd från platsen där de hittar sin föda och där de matar sina ungar. Något som gör att ungarna har större chans att överleva.

LÄS ÄVEN: • Dramatisk försämring för stenskvättor – verkar inte hitta tillräckligt med insekter

Så här ser en lärkruta ut. Foto: Erik Hansson

– Att vända sånglärkans nedgång handlar om mycket mer än att bara bevara en folkkär art. Lärkorna lever hela sina liv i åkerlandskapet och kan ses som en bra indikator på tillståndet för hela denna landskapstyp, skriver de fyra organisationerna i sin rapport och avslutar:

– Att göra det bättre för sånglärkan kan med andra ord innebära att vi även gör det bättre för oss själva.

Vill du bidra till sånglärkans återhämtning – köp lärkrutor hos BirdLife Sverige.

Erik (4461 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!