Ny studie: Kalhyggen värst för miljön, hyggesfritt gynnar samhället

Skog med död ved. Foto: Erik Hansson

En ny studie från Lunds universitet undersökte hur skogen som helhet kan göra som störst nytta för samhället. Forskarnas slutsats var att hyggesfritt skogsbruk gav minst koldioxidutsläpp till atmosfären och minst kväveläckage till haven.

Samtidigt som intresset för hyggesfritt skogsbruk har exploderat kommer en studie som ger metoden stora fördelar för samhället jämfört med kalhyggesbruk.

– De flesta analyser av hur vi bäst ska sköta våra skogar fokuserar tyvärr ganska ensidigt på skogsindustrins behov eller efterfrågan på trä och biomassa. Man missar annat som skogen också bidrar med och som har stor betydelse för vårt välmående. Vi ville därför undersöka vilken skogsskötsel som är att föredra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, om man tittar brett på vad skogen bidrar med till vår välfärd, säger Mark Brady, ekonom och forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet, samt vid AgriFood och SLU.

Forskarna menar att det inte bara går att ta hänsyn till vad skogen kan ge i form av trä och biomassa när man ser till vad skogen kan bidra med till samhället, utan att man även behöver ta med faktorer som vanligtvis inte värderas i pengar, så som förändrade koldioxidutsläpp, vattenkvalitet och biologisk mångfald.

Studien gjordes genom att använda fyra olika skötselmetoder på ett skogsområde i södra Sverige. Tre av metoderna innebar kalhuggning med olika grader av kvarlämnade grenar och toppar. Den fjärde metoden var hyggesfritt skogsbruk, även kallat kontinuitetsskogsbruk där man enbart avverkar enstaka träd så att det aldrig bildas kalhyggen.

– Det vi såg var att den svenska skogen skulle bidra med ett större värde till samhället om vi hade större områden med hyggesfritt skogsbruk, än om vi skulle intensifiera uttaget av biomassa, säger Mark Brady.

Detta eftersom kalhyggen orsakar mer koldioxidutsläpp till atmosfären och mer kväveläckage som orsakar övergödning i Östersjön. På kort sikt är det dock kalhyggesbruk som ger störst ekonomisk avkastning för skogsägarna.

– Risken är till exempel att beslutsfattare bara tittar på en aspekt när de tar fram policys för skogsskötsel, som att öka uttaget av biomassa för att minska utsläppen från fossila bränslen. Vi visar att det är avgörande att även räkna in värdet av andra ekosystemtjänster som skogen står för. Vi visar också hur man kan göra detta genom att sätta ett samhällsekonomiskt värde på dem, berättar Mark Brady.

LÄS ÄVEN:
Intresset för hyggesfritt skogsbruk har exploderat
• Hyggesfritt skogsbruk räddar artrikedom
Skogsstyrelsen: Klimatanpassa med hyggesfritt och blandskog
Kalhyggesfritt bäst för ekonomin, människa och miljö, enligt seminarium om skogsbruk
• Skogsindustrin står för stor del av världens kolutsläpp

Källor: Lunds universitet och Ecosystem Services