![](https://www.natursidan.se/wp-content/uploads/2020/11/Natursidan-Gotaplatsens-foto-Kowa-Prominar.jpg")
Tjäder. Foto: Erik Hansson
I Sverige lever 25 procent av världens alla tjädrar, men det saknas kännedom om tjäderpopulationens utveckling på lång sikt. Nu har BirdLife Sverige samlat in ett stort antal studier och släppt en rapport som visar att det ser mörkt ut får ”skogens drakar” i södra delarna av landet. Det kan vara fråga om ett regionalt utdöende.
Även om det inte gjorts någon studie på tjäderpopulationens utveckling i Sverige så menar BirdLife Sverige att den troligen följer utveckligen i Finland och studier från vårt grannland visar att arten minskat med 40-85 procent sedan 60-talet men stabiliserats på senare år. Anledningen till minskningen är troligen storskaliga förändringar i skogslandskapet och att tjädern har förlorat sina livsmiljöer.
LÄS ÄVEN: • Naturpodden: Skogsbruk anpassat till tjäder – är det möjligt?
– Tjädern är som toppen av ett isberg. Finns det gott om tjädern är det ett tecken på ett väl fungerande skogsekosystem, med hundratals andra värdefulla arter. I tjäderskogen är skogen luckig, varierad och rik på blåbärsris, säger Christer Johansson, skogsansvarig på BirdLife Sverige i ett pressmeddelande.
Regionalt utdöende i syd
BirdLife Sverige presenterar i rapporten en sammanställning om tjäderns krav på sin livsmiljö. 90 procent av tjädrarna i Sverige lever i Norrlandslänen, samt i Dalarnas och Värmlands län. I södra Sverige ser det mörkt ut. Föreningen skriver att det nu är mycket som talar för att tjäderns population är uppsplittrad och att den helt saknas i många skogslandskap i södra delen av landet. BirdLife Sverige menar att det är ”början på ett lokalt och regionalt utdöende”.
LÄS ÄVEN: • Skogsavverkning hotar tjädern i Slovakien – liknande situation i Sverige
– Syftet med rapporten är att räta ut många av de frågetecken som finns gällande tjädern och dess
krav, för att på så sätt höja kunskapsnivån och förhoppningsvis även bidra till att minska
konflikter vid hantering av tjäderområden, skriver föreningen.
Vill ha blåbär och stora skogar
I rapporten framgår att tillgången till blåbär i skogarna är viktigt för att tjädern ska klara sig. Det behövs ”minst 30 procent marktäckning av blåbärsris i en skog inom 1 km för att säkerställa lekplatsens bevarande på lång sikt”.
LÄS ÄVEN: • Naturturism: Tjädergömsle
– Det har länge funnits samband mellan äldre skogar och lekplatser. I senare undersökningar är detta samband inte lika tydligt, vilket bland annat beror på frånvaron av äldre skog, men det finns fortfarande ett starkt samband mellan sammanhängande skogstäcke och lekplatsernas långsiktiga bevarande.
Flera studier har visat att även ett sammanhängande skogstäcke är en väldigt viktig faktor. Det påverkar lekplatserna positivt i en radie på 3 000 meters håll. För att tjädern ska klara sig på längre sikt krävs också sammanlänkade lekplatser som inte är isolerade från varandra av kalhyggen.
Hyggesfritt är lösningen
BirdLife Sverige menar att för att tjädern ska trivas måste skogsbruket bedrivas hänsynsfullt, långsiktigt och hyggesfritt. Tjädertupparna undviker öppna ytor, så kalhyggesbruk missgynnar arten. Dessutom behöver tjäderkycklingarna minst 25 meter breda zoner av träd mot mossar vid avverkning för att lättare kunna hitta föda. En annan viktig åtgärd som BirdLife Sverige pekar på är att minska antalet predatorer, framförallt räv.
I dagsläget beräknas det finnas någonstans mellan 488 000 och 916 000 tjädrar i Sverige. Under 2000-talet har drygt 20 000 av dem skjutits årligen.
Källa: Tjädern – En kunskapssammanställning
Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.
Märkligt att dom inte tar upp Grävling. När jag är uppe i Dalarna ser jag massor av skogsfågel, men inga överkörda grävlingar. När jag är ute i skogarna hemmavid i Bohuslän ser jag nästan inga skogsfåglar, men massor av överkörda grävlingar. Skogsbruket spelar naturligtvis stor roll också, men min gissning är ändå att grävlingen är en av dom största bovarna här. Grävlingen har knappt några naturliga fiender och dom flesta jägare anser det nog inte mödan värt att jaga Grävling.
Varför inte införa skottpengar på grävlingen i några år och se vad som händer.
Finns någon studie kring hur vildsvinens utbredning påverkar tjäderns (och även övriga skogshönsarters) populationer, med avseende på ägg och kycklingarna överlevnad? Vildsvinen äter nog många ägg och även kyckling som inte flyger ännu.
Från rapporten:
”När det gäller vildsvinens kraftiga ökning och deras predation på tjäderbon är slutsatserna motstridiga (se Tabell 5). I ett tyskt experiment med konstgjorda bon visade det sig att vildsvin tog 50–90 % av bona. Därefter följde nötskrika, mård och räv som bopredatorer (Hjorth 1994). En undersökning i Sverige gav motsatt resultat; ett försök med konstgjorda bon både utanför och innanför ett vilthägn utan vildsvin men med vildsvin utanför hägnet blev inget av äggen utanför hägnet tagna av vildsvin. Ca 20 % av bona blev dock plundrade av kråka, nötskrika och grävling (Svensson 2009). I en studie i Slovakien blev 9 % av redena plundrade av vildsvin (Saniga 2002).”
Finns även en norsk rapport av Thomas Bjørnrud: ”Effekten av villsvinets (Sus scrofa)
populasjonsvekst i Sverige på populasjonene av rødrev (Vulpes vulpes), grevling (Meles meles) og
storfugl (Tetrao urogallus)” som vi inte tog med då den verkar lite statistiskt tveksam, men det är vår bedömning.
@Anders Åberg: Märkligt att dom inte tar upp gröngölingen, I Norrland där det inte finns gröngöling finns det tjäder, men i Södra Sverige där det finns gröngöling minskar tjädern
Förbjud jakt på tjäder under en höst. Hade varit intressant att se om det blev nån skillnad. 20 tusen tjädrar är ändå mycket.
Jakten på tjäder har ingen betydelse. Däremot en hård jakt på mindre predatorer som räv, grävling, mink, mård, kråka och nötskrika skulle rädda många 10 000-tals tjädrar. Detta finns väl belagt genom forskning.
Kurt. Tja dom kunde ju tagit upp fästingen också, men dom kanske prioriterade djur som äter ägg och ungar. Vad jag vet så äter Gröngölingen mest myror.
Tror en uppgift behöver korrigeras. Antalet tjädrar i världen uppskattas till mellan 5-10 miljoner. Sveriges andel blir då ca 10 %, inte 25 % som sägs i ingressen.
Vid första anblick kan det se ut som om rubriken är riktig (en kunskapssammanställning) men när man läser rapporten är det tydligt att den inte är något annat än ännu ett exempel på hur ett subjektivt och högst selektivt val av fakta kan användas för att underbygga en slutsats som redan är bestämd på förhand.
När rapporten dessutom presenteras under rubriken ”….Början på regionalt utdöende.” blir det i mina ögon bara pinsamt.
Sorry Erik och SOF, men hade jag varit tjäder hade jag gärna varit för den här ”hjälpen” förutan.
I södra Jämtland har vi ett riktigt kronår i år. Gott om både tjäder och orre. Sist var det i samband med att rävskabben slog ut så gott som hela rävstammen. För min del tror jag att predation är en stor orsak. När priset på räv och mårdskinn var högt och det inte fanns grävling så var det hela tiden gott om småvilt, trots mycket större jakttryck. Att tjädern också trivs på blåbärshyggen och vintertid betar i tallungskogar är tydligt, men självklart kan södra Sveriges granmonokultrer och gräshyggen inte vara lämpliga biotoper.