Ny stor rapport om tillståndet i våra skogar

Reivo urskog. Foto: Anneli Bergvall http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-anneli-bergvall/

Reivo urskog. Foto: Anneli Bergvall 

Det har släppts en ny stor rapport från länsstyrelserna och SLU som beskriver hur det står till i Sveriges skogar med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen. Rapporten innehåller väldigt mycket information och det finns både positiva och negativa tendenser för våra skogar. Andelen riktigt gamla skogar ökar till exempel, medan vi får allt färre naturskogar och så kallade rekreationsskogar.

I rapporten ”Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet baserat på Riksskogstaxeringen” beskrivs trender och tillstånd i skogslandskapet som är intressanta att följa under lång tid. Rapporten kommer få uppföljare vart femte år.

Man kan bland annat läsa att nedanför fjällen domineras Sverige av så kallad ”produktiv skogsmark”, vilket betyder en skog som ska kunna producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år, enligt Skogsstyrelsen. I alla län utom Skåne är ”produktiv skogsmark” den till ytan vanligaste marken. Andra lokalt vanliga marker är myrar (8-20 procent i Norrland, Dalarna och Värmland) och åkermark som i Skåne uppgår till 46 procent och 30 procent på Gotland.

Gamla och grova träd är viktiga för den biologiska mångfalden. Foto: Erik Hansson

Gamla och grova träd är viktiga för den biologiska mångfalden. Foto: Erik Hansson

Totalt finns det 27,1 miljoner hektar skogsmark i Sverige. 85,6 procent av denna yta är produktiv skogsmark (23,3 miljoner hektar) och 780 000 hektar (3,4 procent) av den produktiva skogsmarken var skyddad som naturreservat och nationalparker 2014. Det är en ökning med ungefär 40 000 hektar sedan 2003. Hälften av de skyddade skogarna finns i Norrbotten.

LÄS ÄVEN: • Skogsstyrelsen: De svenska skogarna kommer bli yngre, tätare och med fler granplantager.

I alla Sveriges län sker en stark föryngring av skogen och skogar som är under 40 år gamla dominerar. Detta beror enligt rapporten på att Sverige under lång tid bedrivit ett skogsbruk ”där föryngring sker i stort sett enbart efter kalavverkning”. I Norrlandslänen fanns det till exempel betydligt större arealer gammal skog under 1920-talet än i dag. Det gäller även i de sydliga länen där skog i åldern 0-40 år ökar.

Däremot ökar andelen riktigt gammal skog något i hela Sverige. I Norrlandslänen, samt Dalarna, Värmland och Örebro innebär det skog som är äldre än 140 år medan gränsen går vid 120 år i övriga län. Andelen gammal skog i Sverige varierar kraftigt. I Örebro är det till exempel bara 1,5 procent medan Gotland har 22 procent. I övrigt är det län som gränsar till fjällen och i Stockholms län som det finns störst andel gammal skog.

– Skogarnas åldersfördelning påverkar mångfalden i skogslandskapet. Många hotade arter finns bara i gamla skogar. En högre ålder leder inte automatiskt till högre värden. Exempelvis har oftast en gammal gallrad skog lägre biologiska värden än en yngre skog som fått utvecklas fritt, skriver rapportförfattarna.

LÄS ÄVEN: • Skogsexpert: Äldre och grövre skog önskvärd i Sverige.

Från och med 2003 delas skogar upp i tre klasser; ”normalskog”, ”skog av naturskogskaraktär” och ”skog av plantageskogskaraktär”. Naturskog innebär att det finns grova döda träd med stammar som mäter över 25 cm i diameter och att det inte får ha utförts åtgärder i skogen de senaste 25 åren. Av landets 22,5 miljoner hektar produktiv skogsmark utanför naturreservat och nationalparker är bara 0,38 miljoner hektar klassade som naturskog. Störst andel finns i Norrlandslänen nära fjällkedjan (7,2 – 3,6 procent).

De stora skyddade skogsområdena finns framför allt i norra Sverige. Foto: Frida Hermansson http://fridahermansson.com/

De stora naturskogarna finns framför allt i norra Sverige. Foto: Frida Hermansson 

– I övriga delar av Norrland och i Dalarna är andelen under 1 procent och i de södra delarna av landet är andelen sådan skog närmast försumbar, skriver rapportförfattarna.

Man har också gjort en undersökning om så kallad rekreationsvänlig skog. Det betyder att skogen ska vara ”lättsam att vistas i” och den får därmed inte vara ung, tät eller avverkad i de senaste 5 åren. Denna sorts skog har minskat med drygt 600 000 hektar i hela landet. Störst minskning har skett i Västra Götalands (18 %), Kalmars (24 %) och Gotlands län (41 %).

LÄS ÄVEN: • Så ser återhämtningsskog ut.

Å andra sidan anses det inte heller finnas så mycket plantageskog (skog av samma sort och i samma ålder) – 0,59 miljoner hektar.

En annan viktig faktor för biologisk mångfald i våra skogar är att det finns grova träd där exempelvis rovfåglar kan bygga sina bon. Glädjande nog ökar förekomsten av grova träd inom alla län sedan 1970- och 1980-talet. Även för mängden död ved (viktigt bland annat för många insekter) ses en uppgång, förutom i Norrbotten. I Stockholm, Skåne och Östergötland har den totala volymen död ved till och med mer än fördubblats.

Rapporten har också tittat specifikt på hur förekomsten av lingon och blåbär förändrats. Arealen produktiv blåbärsskog har minskat sedan mitten av 1980-talet norr om Mälaren, förutom i Norrbottens och Dalarnas län. Lingonskogarna blir dock allt fler i hela landet.

Källa: Rapporten ”Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet”