Negativ trend för Sveriges biologiska mångfald – skogsavverkning och igenväxning största hoten

Svartfläckig blåvinge bedöms som nära hotad (NT), bland annat eftersom utbredningen minskat kraftigt under de senaste 60 åren. Foto: Erik Hansson

Idag släpptes Rödlistan 2020 – en genomgång av 21 700 arter i Sverige och hur det går för dem. Resultatet visar att antalet rödlistade arter blir allt fler, att skogsavverkning och igenväxning är de största hoten, att det går allt sämre för Sveriges fåglar och i Götaland och Svealand är andelen formellt skyddad natur mycket låg – inte minst när det gäller skog som ej får avverkas.

Av de 21 700 arterna som bedömts är 4 746 nu rödlistade, en ökning från 4 273 i förra rödlistan, som är från 2015.

– Även om klimatförändringar fått större betydelse under 2010-talet är det fortsatt avverkning och igenväxning som är de klart viktigaste påverkansfaktorerna för Sveriges arter. Klimatförändringar får främst genomslag i rödlistan för nordliga arter, särskilt bland mossorna, skriver ArtDatabanken.

Skogsbruket ett stort hot
Av de bedömda skogs- och jordbruksarterna är ungefär var femte rödlistad och för 43 procent av de rödlistade arterna är skogen en ”viktig hemvist”. Motsvarande siffra för jordbrukslandskapet är 34 procent.
– Brist på kontinuitetsskogar, det vill säga skogar som aldrig har slutavverkats, är en av de främsta orsakerna till att skogslevande arter blir rödlistade. För att vända trenderna med fortsatt minskande populationer behöver oskyddade skogsmiljöer, med rödlistade arter, bevaras långsiktigt över hela landet. Igenväxning förekommer i flera typer av miljöer; i slåtter-, ängs- och betesmarker såväl som på stränder, i skogs- och myrmark.

Igenväxningen beror på att bete och slåtter har upphört, men också på grund av bland annat trädplantering, dikning och ett varmare klimat. Det är 1 400 rödlistade arter som påverkas av igenväxning av tidigare öppna marker.

En av arterna som kan ha drabbats av igenväxning är gotlandsmaskrosen. Den bedöms nu som utrotad från Sverige och världen eftersom den enbart var känd från Gotland.

Stor kunskapsbrist i haven
ArtDatabanken lyfter också situationen i havet som särskilt utsatt för stora och snabba förändringar, bland annat från bottentrålning, övergödning och utsläpp av miljögifter. Det råder också stor brist på kunskap om hur det går för havets arter. 53 procent av de rödlistade arter i havet är kategoriserade med att det råder kunskapsbrist (DD). Av de bedömda havslevande arterna är 40 procent hotade. Östersjöpopulationen av tumlare uppmärksammas särskilt av ArtDatabanken. Det är en ”distinkt population” av tumlare och bedöms vara en av de mest hotade populationerna av större djur som finns i Sverige. Den är rödlistad som akut hotad (CR).

Sämre för Sveriges fåglar
Antalet rödlistade fågelarter har ökat med 21 procent sedan 2015 och det beror delvis på att det finns väldigt bra data för fågelarter, tack vare fågeltaxeringen.
– Sannolikt skulle fler relativt vanliga arter i andra organismgrupper varit rödlistade om vi hade lika bra miljöövervakningsdata som för fåglarna. För att kunna upptäcka minskning av både vanliga och mindre kända arter är det viktigt att samhället satsar på ytterligare övervakning av trender, exempelvis för insekter som misstänks ha minskat i stora delar av världen, skriver ArtDatabanken.

Fler hotade fjärilar och skalbaggar
ArtDatabanken skriver i rödlistan att antalet rödlistade och hotade fjärilar och skalbaggar har ökat. Det beror främst på att de får allt mindre lämpliga livsmiljöer på grund av jord- och skogsbrukets alltmer intensiva, storskaliga och ensidiga markanvändning.

Brist på skydd
En annan viktig aspekt som konstateras i rödlistan 2020 är att det är en mycket låg andel skyddad natur i Götaland och Svealand, endast sju till åtta procent av landarealen. Ännu värre står det till med skog som är skyddad från skogsbruk i naturreservat, nationalparker och naturvårdsområden – här är andelen mindre än tre procent i södra Sverige.
– Skydd av livsmiljöer är viktigt för många rödlistade arter, vilket ofta innebär att områden behöver bevaras genom att undantas från intensivt bruk eller omfattas av åtgärder.

Ett annat hot mot vår inhemska flora och fauna är de invasiva främmande arterna som ofta kommer till Sverige via ökad handel, fler exotiska trädgårdsväxter och ett varmare klimat. Flera arter har blivit rödlistade på grund av konkurrensen från invasiva arter. Det gäller till exempel våra tre almarter och ask. När dessa träd hotas, hotas även alla arter som är beroende av dem.

Allt är inte negativt i den nya rödlistan. Det går bättre för utter och havsörn, en rad olika fågelarter och även för flera arter fladdermöss, till stor del tack vare naturvårdsåtgärder och/eller förbättrad miljöövervakning.

Källor: ArtDatabanken och Rödlistan 2020