Kungsörnens fullträff på en katt

Plötsligt dyker det upp en ung kungsörn. Den flyger lågt över marken och börjar plocka upp träbitar i klorna och flyger lekfullt med dem fram och tillbaka. Rolf lägger också märke till att en modig katt spanar på örnen och följer efter den, nästan som att den verkar göra sig beredd att anfalla den betydligt större rovfågeln.

–  Men det upptäcker kungsörnen och den tar en sväng och går upp ovanför katten. Där dyker den och släpper träbiten på katten som blir träffad och skriker till.

Katten springer iväg en bit, örnen följer efter och katten springer till slut “hemåt med svansen mellan benen”. Därefter hämtar kungsörnen återigen ett trästycke, ett ännu större den här gången och börjar flyga runt med det. Den här gången utan någon katt i närheten att kasta det på.

Hur var det att få se det här händelseförloppet på plats?
– Det var otroligt häftigt, den använde ju faktiskt redskap för att lösa uppgiften. En mycket underhållande örn som jag senare såg jonglera med träbitar, berättar Rolf.

Etolog tror inte den kastar

Johan Lind, docent i etologi och forskare vid Stockholms universitet, berättar att verktygsanvändande generellt är ovanligt hos andra djur än människan.
– Alfred Russell Wallace var en av de första som noterade att ett djur kastar pinnar i försvar. Den gången, för mer än ett sekel sedan, var det en orangutang som kastade pinnar på Wallace själv. Sedan dess har man observerat ett flertal primater kasta saker som försvar, detta gör till exempel babianer, gibboner och gorillor. Hos fåglar är också verktygsanvändande sällsynt men vissa arter gör det regelbundet, till exempel smutsgamar som krossar strutsägg genom att kasta stenar på äggen och taltrastar som använder särskilt lämpade platta stenar som städ där de lättare kan krossa sniglars skal. Mer berömda exempel är spettangaran på Galapagos och nyakaledonienkråkan som båda använder små kvistar för att extrahera vedlevande larver.

Men när det gäller kungsörn, en art som inte är känd för att kasta pinnar, är det lite knepigare att förstå vad som händer, berättar Johan Lind.
– En sak fågelarterna som noterats kasta pinnar har gemensamt är att de alla har för vana att bära rejäla pinnar när de bygger bo. Så att bära på pinnar är säkert något en ung kungsörn kan tänkas prova på, eftersom just unga djur ofta i leksammanhang utför beteenden som blir funktionella i det vuxna livet. Till exempel har jag sett duvhöksungar kasta iväg kottar för att sedan jaga efter dessa, ett beteende Måns Söderberg till och med lyckats fotografera hos duvhökar häckande i Stockholm.

Men Johan tror inte man kan säga säkert att kungsörnen, som Rolf Nordquist fotograferade, kastade träbiten på katten med vilje.
– Jag tror att den leker med pinnarna som en ung örn kan göra. När den kommer nära katten sträcker den ut fötterna som en rovfågel gör när den är nära ett byte eller ett hot. När den då öppnar klorna tappar den pinnen, som träffar katten. Det är en möjlig förklaring, men så klart svår att skilja på från förklaringen att den kastar med vilje. Men, hade kungsörnar utvecklat försvarsbeteenden där de kastar saker i försvar hade det troligen observerats oftare.

Eftersom kungsörnen hade ringar på benen som kunde avläsas fick Rolf även reda på att den var ringmärkt i sitt bo i Dalarna 2018. Den var med andra ord 1,5 år gammal när den avslöjades med att träffa en skånsk katt med en pinne.

Se Rolf Nordquists bildspel på händelsen här under:

• Har du varit med om något som skulle kunna platsa under Natursidans tema Naturupplevelsen? Hör av dig till erik (snabel-a) natursidan.se

Läs även:
• Naturupplevelsen: Trasten som omkullkastade våren
• Naturupplevelsen: Tio års letande efter en av Sveriges kräsnaste fjärilar
• Naturupplevelsen: Möte med den mytomspunna snöleoparden
• Naturupplevelsen: Andris Fågelviskares otroliga vargmöte
• Naturupplevelsen: Tidiga kattuggleungar upptäckta i efterhand
• Naturupplevelsen: Blåmes träffade osannolik räddare