Naturskyddsföreningen: Vi behöver göra skillnad på bra och dåliga biobränslen

Johanna Sandahl. Foto: Naturskyddsföreningen

Biobränsle har kallats både en lösning på klimatkrisen och en farlig återvändsgränd. Naturskyddsföreningen har hamnat mitt i debatten och menar att biobränsle är en dellösning som inte självklart är bättre än fossila bränslen.

Med biobränslen menas olika sorters bränslen som tillverkas av organiskt material, till exempel växter, slam från reningsverk eller slaktavfall. Som så många andra debatter har frågan om biobränsle blivit polariserad. Biobränsle framhävs av vissa som en möjlig lösning på klimatkrisen eftersom mycket av biobränslet är förnybart och förespråkarna hävdar ofta att biobränsle görs av restprodukter som annars skulle ha kastats till ingen nytta.

Men med åren har också kritiken växt. Greenpeace och Skydda Skogen har sagts att ”biobränsle är en falsk klimatlösning” och miljöorganisationer protesterar mot att ”EU eldar upp våra skogar” eftersom det anses att EUs biobränsledirektiv kan orsaka katastrofal skogsskövling och ökade utsläpp.

Mellan svart eller vitt
Naturskyddsföreningen anser att svaret är någonstans mittemellan de båda ytterligheterna. Föreningens ordförande, Johanna Sandahl, förklarar:
– De fossila bränslena behöver fasas ut omgående. I den omställningen är biobränslen en nödvändig dellösning. Men för att biobränslen ska kunna bidra krävs att tre villkor uppfylls samtidigt. Produktion och stöd till produktion av biobränslen med hög miljö- och klimatpåverkan måste fasas ut. Ohållbara biobränslen som används idag måste ersättas. Biobränslen ska enbart användas där det inte finns några andra alternativ. Samtidigt måste fossila bränslen fasas ut. Det här kräver en stor omställning av politik, industri, transporter och uppvärmning med fokus på mer energieffektivitet och mindre konsumtion av energi.

I dagsläget kommer de största andelarna av biobränsle från skogsindustrin när det gäller användning i industri, elproduktion och uppvärmning. Inom transportsystemet används istället stora mängder biodiesel som baseras på palmolja (inklusive palmoljeprodukten PFAD), slakteriavfall och avfallsoljor.

Skogsindustrierna hävdar att deras biobränsle kommer från restprodukter i skogsbruket – stämmer det?
– Det stämmer delvis, säger Johanna Sandahl. Men statistiken visar att en hel del grövre ved används som stamvedsflis och den andelen har ökat under senaste år. Det behövs styrmedel som försäkrar att vi blir mer selektiva vad gäller råvara för både importerade och inhemska biobränslen. Gamla träd eller stubbar ska inte plockas ut från skogen för att sedan förbrännas. Om biobränslen ska vara hållbara bör de härstamma från ett hållbart skogsbruk som tryggar skogens biologiska mångfald.

Allt från skogen bör inte bli biobränsle
I dagsläget är det dock inte biobränsle som driver avverkning i de svenska skogarna generellt sett, enligt Johanna Sandahl. Biobränsle är nämligen inte en speciellt lönsam affär för skogsägaren.
– Biobränslen kan dock leda till att viktiga resurser för den biologiska mångfalden – som grov döende ved – plockas bort från skogen. Det finns också en risk för ett ökat tryck på skogarna just eftersom man förutspår en kraftigt ökad efterfrågan. Just därför behöver man ta fram en skogspolitik som tryggar biologisk mångfald och hanterar de nya riskerna med biobränsle. Man måste göra tydligare prioriteringar både för vilka biobränslen som produceras och hur biomassan används på bäst sätt för att minska klimatpåverkan.

Vad är hållbara biobränslen?
Biobränsle kan alltså bidra till minskad biologisk mångfald i skogen och det gäller även biobränsle från palmoljeodlingar, som är ökända för att planteras istället för regnskog efter att skogen bränts upp. Men det finns också biobränslen som är betydligt mer hållbart producerade.

– Det är de som baseras på restprodukter, och som inte har någon annan eller tidigare egentlig användning. Att till exempel producera biogas från matavfall eller gödsel minskar på klimatpåverkan och miljöbelastningen jämfört med att inte producera biogas, förklarar Johanna Sandahl.

Somliga menar att biobränsle är en återvändsgränd och att det fortfarande innebär stora utsläpp när vi snabbt måste få ner utsläppen. Vad säger du om det?
– Det finns många verkliga problem med biobränslen och kritiken är viktig att ta in för att försäkra att omställningen till fossilfritt samhälle ska lyckas på ett bra sätt. Att fasa ut stöd och produktion av ohållbara biobränslen är viktigt. Men kritik kring att använda biobränslen får aldrig vara ett svepskäl till att fortsätta bränna fossilt. Om klimatomställningen ska börja nu och lyckas kommer en del biobränslen att behövas i sektorer som flyg och sjöfart. Det behövs krafttag för att garantera att de biobränslen som används verkligen minskar klimatpåverkan och fasar ut fossilt bränsle – det är ingen självklarhet. För att göra det behöver vi göra skillnad mellan bra och dåliga biobränslen. Det finns restbaserade biobränslen som kan minska utsläppen rejält inom några år. De kan användas klokt. Sedan finns det biobränslen som långsiktigt orsakar motsvarande eller betydligt värre klimatpåverkan än fossila bränslen som bör undvikas.

Biobränsle är med andra ord inte lösningen på omställningen till ett fossilfritt samhälle, enligt Naturskyddsföreningen. Men på vägen dit kan hållbart producerat biobränsle av restprodukter vara bättre än att vi håller fast vid fossila bränslen.

LÄS ÄVEN:
EUs biobränsledirektiv kan orsaka katastrofal skogsskövling och ökade utsläpp
• Centerpartiet får Greenwashpriset 2018 för vilseledning om biobränsle
Naturorganisationer: Därför är biobränsle inte en realistisk lösning för flyget
659 forskare om EU:s biobränsledirektiv: Förödande för klimat och biologisk mångfald
Biobränsle får hård kritik från BirdLife
Kritik mot klimatutredning: Ser inte skogens klimatnytta