Naturskyddsföreningen: Risk för försvagning av miljöhänsyn i vattendrag

Sorstafors-vattenkraftverk
Sörstafors vattenkraftverk. Arkivfoto: MagnusA, CC BY-SA 3.0.

Många svenska vattendrag mår inte bra och miljöanpassningarna släpar efter. Trots det röstade riksdagen nyligen igenom vad som riskerar bli en ytterligare försvagning av miljöhänsynen inom svenska vatten. Naturskyddsföreningen oroas över utvecklingen.

Svenska vattendrag är över lag i dåligt skick. Bara ungefär 10 procent är opåverkade av mänskliga aktiviteter och hälften av våra sjöar och två tredjedelar av vattendragen har inte ”god ekologisk status” och det anses bli en utmaning att klara framtida dricksvattenförsörjning i Sverige. Två av de största anledningarna till svenska vattens dåliga status är enligt Naturskyddsföreningens genomgång vattenkraftens miljöpåverkan och läckage av övergödande ämnen från jordbruket.

När det gäller Sveriges 2100 vattenkraftverk och 10 000 dammar är väldigt många av dem dåligt miljöanpassade. Över 90 procent saknar fiskvägar vilket stänger ute vandrande fiskar från sina lekområden. De torrlägger även älvfåror och stoppar strömmande vatten – en viktig livsmiljö för många arter. För vissa fiskar, som är helt beroende av att vandra mellan sött och salt vatten, såsom lax och ål, har det fått förödande konsekvenser, enligt Naturskyddsföreningen.

Sverige bland de sämsta i EU

Miljöåtgärderna som ska införas enligt krav från EU:s vattendirektiv går också väldigt långsamt. Vid årskiftet 2018/2019 hade bara 20 procent av åtgärderna verkställts. Dessa åtgärder ska egentligen vara klara i år och enligt Sportfiskarna är Sverige ”ett av de medlemsländer som ligger allra sämst till och kommer inte att ha en chans att nå de uppsatta målen i tid”. 

Miljö- och jordbruksutskottet har på Centerpartiet initiativ lagt fram ett betänkande som bland annat medför att ”alla tillgängliga undantag ska utnyttjas” för att klassificera vatten som ”kraftigt modifierade” och tillämpa ”mindre stränga krav”. Miljöanpassningarna som sker får inte heller ”gå ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft”.

– Om vi ska vi lyckas hejda förlusten av biologisk mångfald i akvatiska miljöer och säkra tillgången till dricksvatten av god kvalitet är det avgörande att genomförandet av ramdirektivet för vatten inte försvåras eller att nödvändiga miljöåtgärder förhindras, skrev Naturskyddsföreningen nyligen i ett öppet brev till riksdagsledamöterna.

Kompensationsfond och frivillighet nämns sällan

I riksdagen röstade Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna igenom förslaget som nu innebär ett så kallat ”tillkännagivande”, som det är praxis att regeringen ska följa, även om regeringspartierna röstade nej.

Varför bekämpas då dessa skärpningar av miljöhänsynen kring vattendrag? LRF anser att småskalig vattenkraft befinner sig ”i en akut situation” och vattenkraftägare är oroliga för att ökade krav ska bli kostsamma. Centerpartiet anser att åtgärdsprogrammen är för generaliserande, att de inte tar tillräcklig hänsyn till lokala nytto- och kostnadsbedömningar och att de motverkar den nationella livsmedelsstrategin.

Men de som är kritiska till ökad miljöanpassning nämner sällan att det finns en stor fond som bekostar stora delar av de omställningar som krävs. Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB finansierar 85 procent av miljöåtgärderna samt 95 procent av produktionsbegränsningarna. Ingen kommer heller tvingas ställa om sin verksamhet. Precis som i skogs- och jordbruket bygger upplägget på frivilliga insatser från aktörer som vill minska belastningen på miljön.

– Naturskyddsföreningen vill understryka att vattenfrågorna idag är viktigare än någonsin. Vi behöver göra mer – inte mindre – för att nå vattendirektivets mål god status i sjöar och vattendrag, för att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och för att skydda akvatiska arter och livsmiljöer som finns upptagna i livsmiljödirektivet. Om vattenmyndigheternas förslag på åtgärdsprogram överprövas och genomförandet av ramdirektivet för vatten fördröjs innebär det en risk för fortsatt utarmning av biologiska mångfald och att statusen i våra vatten försämras, skriver Naturskyddsföreningen i sitt öppna brev.

LÄS ÄVEN:
• Industrilobby vill riva upp EUs viktigaste miljödirektiv
Antalet stora sötvattensfiskar har minskat med 94% på 40 år
• WWF-rapport: Vi är beroende av floder, men värderar dem inte tillräckligt
• Ny rapport – utmaning att klara framtida dricksvattenförsörjning i Sverige