Naturskyddsföreningen i Orsa: Smärtgränsen nådd, skydda Gällsjöbergets skog

Gällsjöberget, en oskyddad naturskog bland hyggen och contortaplantager.
Foto: Bengt Oldhammer

Bland contortaplantager och hyggen finns en oskyddad naturskog vid Gällsjöberget, i Orsa kommun i norra Dalarna. Gällsjöberget är ett av de få intakta berg med oskyddad naturskog som finns kvar i kommunen. Naturskyddsförening vill därför att länsstyrelsen ser till att skogen skyddas. Nyligen har en gata huggits upp i skogen väster om berget, vilket väcker oro om avverkning.

Orsa Naturskyddsförening har skrivit ett brev till Länsstyrelsen där de begär att Gällsjöberget inventeras, avgränsas och skyddas och att vägbygget stoppas. Det omgivande landskapet kring Gällsjöberget i norra Orsa kommunär nämligen redan hårt fragmenterat och består mest av kalhyggen och trädplantager, bland annat contortatallplantager, skriver Naturskyddsföreningen. Delar av marken har markberetts genom hyggesplöjning, något som är förbjudet idag. 

Bengt Oldhammer, medlem i Orsa Naturskyddsförening och en av dem som skrivit brevet säger:
– Mycket av skogen runt Gällsjöberget hyser contorta, även ganska nyligen gjorda planteringar. Att gå i contortaplantagerna intill Gällsjöberget och sedan komma in i den naturskog som finns kvar är en sådan oerhörd kontrast. Det är därför angeläget att skydda denna naturskog.

Plogfåra efter tidigare hyggesplöjning, som gjordes innan plantering. Idag är det förbjudet att hyggesplöja mark, istället markbereder man. Foto: Bengt Oldhammer

Få arter trivs i contortaplantagerna där ljuset knappt tränger ned till marken eftersom contortatallen har fler barr och tätare trädkronor än vanliga tallar. Contortatallen sprider sig på egen hand och räknas som en invasiv växt av FSC. Men fortfarande planteras den i Sverige. Anledningen är för att den växer 30-50 procent snabbare än de svenska tallarna, enligt  skogskonsult och docent i skogsekologi Ola Engelmark som har intervjuats om contortatallen i Sveriges Radio. Plantager med contortatall täcker redan minst 600 000 hektar i Sverige.  I Nordamerika, där contortatallen kommer ifrån, bildar den skogar med ekosystem som är helt annorlunda än de svenska tallskogarna. Att plantera dem i Sverige handlar därför om ekosystemomdaning. Bengt Oldhammer kommenterar:

– Vi pratar här om ett totalt ekosystembyte av värsta sorten. Orsa kommun har bara cirka 4 procent formellt skyddad produktiv skog, och riksdagens mål är 20 procent, därför måste mer produktiv skog skyddas.

Planterad contortatall vid Gällsjöberget i norra Dalarna. Foto: Bengt Oldhammer

Naturskyddsföreningen skriver att Gällsjöberget består av kontinuitetsskog, det vill säga skog som aldrig har kalhuggits och där inga trädslag har bytts ut. Något som är ovanligt idag. Det är gran, tall och blandskog som i stor utsträckning är gammal och flerskiktad, skriver Naturskyddsföreningen. Ett område som därmed är mycket lämpligt att skydda. Det finns många gamla tallar och äldre granar och även myrar med gamla träd. I närheten finns partier med gammelskog med mycket hänglav. I Naturskyddsföreningens brev till Länsstyrelsen står det:

– Dessa måste förstås också skyddas, även om de inte behöver ingå i ett sammanhängande reservat med Gällsjöberget. Biotopskydd är här kanske att föredra.

Gammal tall, Gällsjöberget. Foto: Bengt Oldhammer
Violettgrå tagellav , en hotad art i skogen på Gällsjöberget. Foto: Bengt Oldhammer
Garnlav finns i träden på Gällsjöberget. Foto: Bengt Oldhammer

För ett par år sedan avverkades en skyddsvärd naturskog som borde ha skyddats, någon kilometer väster om Gällsjöberget. Men varken Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen agerade, trots en formell skrivelse. Det är oförenligt med de miljömål riksdagen antagit att fortsätta avverka skyddsvärda skogar, skriver Naturskyddsföreningen. Även markägare av olika slag måste inse detta. Bengt Oldhammer kommenterar:

– Smärtgränsen är redan nådd i skogslandskapet. Varje avverkning av skyddsvärd naturskog medför en fortsatt fragmentering där biologiska rika skogar blir allt färre och mindre till ytan och avståndet mellan dem ökar. Det leder i sin tur till att arterna försvinner.

För den som betvivlar att smärtgränsen redan är nådd är det bara att kolla 2020 års rödlista från Artdatabanken/SLU och rapporten ”Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020”. Där framgår att ”avverkning i form av slutavverkning med kalhygge som resultat är den faktor som enskilt har störst negativ påverkan för skogslevande arter som är rödlistade”.

Skogen vid Gällsjöberget har inte inventerats men vid två korta besök av Naturskyddsföreningen i Orsa uppmärksammades flera rödlistade arter och signalarter. Alla dessa rödlistade arter missgynnas av att skog avverkas och fragmenteras, enligt information i Artdatabankens Artfakta. Den åtgärd som nämns mest i Artfakta för att rädda dessa arter från utrotning är områdesskydd. Här är några av de arter som påträffades, (NT=Nära hotade, VU= Sårbar):

Violettgrå tagellav (NT) sågs på flera platser i skogen. I Artdatabankens Artfakta kan man läsa att slutavverkning av kontinuitetsskog är det största hotet för denna lav. Åtgärd är att undanta skogsmark där laven förekommer från skogsskötselåtgärder.

Garnlav (NT) finns över hela naturskogsområdet, partivis rikligt. I Artfakta står det att ”Bestånd med riklig förekomst av garnlav bör regelmässigt sparas. Genom att skydda skogsmiljöer med garnlav gynnas också flera andra sällsynta och rödlistade arter”.

Kolflarnlav (NT) växer på enstaka platser. Avverkning av tallskog av naturskogskaraktär med spår av återkommande bränder är ett hot, står det enligt Artfakta. Sådana skogar bör skyddas. 

Lunglav (NT): Enligt Artfakta bör enskilda träd med lunglav regelmässigt sparas. Rikliga förekomster bör skyddas med biotopskydd, frivilliga avsättningar eller reservat.

Kortskaftad ärgspik (NT): Skogsbruk är ett hot mot denna lav, enligt Artfakta. ”Arten indikerar kontinuerlig tillgång till gamla högstubbar i kombination med hög och jämn luftfuktighet.”

Doftticka (VU): En svamp som finns på västsluttningen av berget och som lever på döende ved. Ett hot är avverkning av dess värdträd, sälgen. Att gamla och olikåldriga skogar med sälg avverkas innebär oftast att sälgen försvinner. 

Granticka (NT): En svamp som kräver ”miljöhänsyn med avsättningar och områdesskydd”, enligt Artfakta.

Talltita (NT): En liten mesfågel som ”missgynnas när flerskiktad skog omförs till enskiktade produktionsbestånd”.

Tretåig hackspett ( NT):Den mest angelägna åtgärden för denna hackspett enligt Artfakta, består av att  betydligt större andel av skogslandskapet undantas från storskaligt skogsbruk.

Tjäder: Fågeln finns spridd i området med rik förekomst. Det är en prioriterad art i skogsvårdslagen. Enligt Artfakta så missgynnas tjädern ”när skogen blir allt mera fragmenterad, när äldre skog avverkas och ersätts med täta plantskogar, när tallskog ersätts av granskog, när våtmarker dikas ut och försvinner och när flerskiktad, varierad skog ersätts med enskiktade bestånd.”