Naturorganisationer: Nya skogsprogrammet inte hållbart för klimat och biologisk mångfald

Ett aktivt skogsbruk med nuvarande skogsbruksmetoder leder till stora kalavverkningar, något som inte är hållbart varken för klimatet eller för den biologiska mångfalden.  Foto: Erik Hansson

Regering förespråkar ett aktivt skogsbruk i det nya nationella skogsprogrammet. Det innebär fortsatt storskaligt skogsbruk med kalavverkningar och planteringar av monokulturer av gran och tall. Något som inte går ihop med Sveriges miljömål eller med klimatet, enligt föreningen Skydda Skogen. Naturskyddsföreningen är också kritiska och menar att skogsprogrammets strategi är otydlig och att skogen inte kommer att räcka till allt som regeringen vill.

Den 18 maj fattade regeringen beslut om Sveriges första nationella skogsprogram. Visionen för skogsprogrammet är att ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”.  Regeringen bedömer att ett aktivt, hållbart skogsbruk där kolet lagras i skogsprodukter är det bästa sättet att bidra till klimatomställningen. Något som går stick i stäv med Sveriges miljömål, bevarandet av biologisk mångfald och klimatet, enligt Skydda Skogen, bland annat eftersom skogsbruket använder sig av storskaligt kalhyggesbruk och det är inte hållbart.

LÄS ÄVEN: • Svenska miljöorganisationernas brev till EU: Bioenergi-policyn måste skärpas

Naturskyddsföreningen skriver på sin hemsida att det är bra att ”regeringen är tydlig med att riksdagens miljömål och FN:s hållbarhetsmål är ramen för det framtida arbetet inom skogsprogrammet. Men hur skogen ska räcka till, samtidigt som miljömålen nås, framgår inte. Regeringen bör tydligt klargöra att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras, att miljöhänsynen i skogsbruket ska öka och att det behövs ytterligare insatser för att miljökvalitetsmålet Levande skogar ska kunna nås”.

Regeringen bör skydda alla skogar med höga naturvärden och att monokulturerna med gran och tall överförs till blandskogar i stället, menar Skydda Skogen. Trädplantager av gran och tall lagrar mindre kol än den naturliga skogen som fanns innan och klarar klimatförändringar sämre. Detta enligt forskning som regeringen inte har tagit till sig, menar Skydda Skogen. Amanda Tas, styrelseledamot i Skydda Skogen:

– Kalavverkning har mycket stor klimatpåverkan. Vid kalhuggning frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Det tar ca 10-20 år innan de nya träden på hygget börjar ta upp mer koldioxid än vad som avgetts från hygget. Om skogen avverkas igen efter 80 år är det inte säkert att det kollager som fanns innan avverkningen hunnit byggas upp igen.

LÄS ÄVEN: • Biobränsle i flygplan – dödsstöt för regnskog och klimat

Enligt flera myndigheter kommer inte miljökvalitetsmålet ”Levande skogar” att nås till 2020. Över 90 procent av den produktiva skogsmarken har påverkats av skogsbruk medan endast cirka 5 procent produktiv skogsmark är formellt skyddad. Naturvårdsforskning pekar på att minst 20 % av den produktiva skogsmarken måste skyddas för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt, enligt Skydda Skogen. Både Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen skriver att mer måste göras för den biologiska mångfalden:

– Det behövs krafttag för att stärka den biologiska mångfalden i skogen. Idag är brukandet av skogen inte anpassat till naturens gränser, vilket tydligt framgår av myndigheternas uppföljning av de miljömål som skogsbruket berör, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Regeringen förespråkar även ett ökat uttag av grenar och toppar (GROT) för att möta behovet av biomassa till befintliga och nya användningsområden. Amanda Tas kommenterar:

– Ett ökat uttag av GROT lämnar kvar mindre död ved och lövträd i skogen vilket gör att marken utarmas på näring och försuras. Dessutom är det troligt att fler hela träd kommer att eldas upp för att tillgodose det ökade behovet av biobränslen – hela 9 procent av den skog som avverkades i Sverige 2016 blev till brännved av hela trädstammar.

LÄS ÄVEN: • EUs bilister tankar allt mer palmolja till följd av direktiv om förnybar energi

Naturskyddsföreningen skriver att för att skogen ska kunna bidra till den framväxande bioekonomin är det helt avgörande att den brukas hållbart. Om inte uttaget av råvaran sker hållbart är inte heller bioekonomin hållbar. Därför behöver regeringen i det fortsatta arbetet med att ta fram handlingsplaner för skogsprogrammet tydligt mejsla ut vad som krävs för att skogsbruket ska bli hållbart så att miljömålen ska kunna nås.

Skydda Skogen poängterar att biobränslen inte är koldioxidneutrala. Vid förbränning av biobränslen frigörs koldioxid omgående vilket bidrar till växthuseffekten på samma negativa sätt som fossila bränslen. Föreningen anser också att även användningen av fossila bränslen måste minska snabbt. Regeringen har gett Statens energimyndighet 100 miljoner kronor för att göra det mer attraktivt att utveckla biobränsle för flyg från svensk skogsråvara.

– Att kalavverka skogar för att sedan använda träd och rester till biobränslen för flyg är vansinnigt och förvärrar klimatsituationen, säger Amanda Tas. Skogen ska redan idag räcka till mycket samtidigt som skogsekosystemets biologiska mångfald är djupt hotad. Vi vet alla vilken negativ klimatpåverkan det har att köra bilar på palmolja men biobränslen från kalavverkade skogar i Sverige ger också direkta och indirekta växthusgasutsläpp.

Källor: Sveriges första nationella skogsprogram,  Naturskyddsföreningen: Nyheter,  Skydda Skogen,

Kristina Back (287 Posts)