Naturfotoutställning visar upp vinnare och förlorare i svensk natur

Föreningen Naturfotograferna vill med en ny utställning uppmärksamma att vi befinner oss i det sjätte massutdöendets tid, men att det trots det inte bara är mörker. Det finns också en hel del framgångsrika historier från den svenska naturen.

”Björnen i Sverige är en ovanlig framgångssaga. I andra länder kantas dess återkomst av hårda konflikter. Här har stammen kunnat växa till och sprida sig söderut utan större debatt. För hundra år sedan var björnen illa ute, hårt jagad både för nöjes skull och för att den sågs som hot mot fribetande tamdjur. Botten nåddes för hundra år sedan. Då fanns det kanske 130 björnar i Sverige. När den till slut fridlystes inledde björnen en enastående comeback. Idag har vi omkring 3 000 björnar i Sverige.” Foto: Magnus Elander /N, text: Henrik Ekman /N

Utställningen kommer till Uppsala den 21 augusti och visas utomhus i Vasaparken utanför museet Biotopia. Den består av 35 bilder i storformat på lika många svenska djurarter, uppdelade i ”vinnare” och ”förlorare”.

Naturfotografen Magnus Elander är projektledare för utställningen. Han berättar att det är svårt att hitta några gemensamma faktorer hos de arter som klassas som vinnare.
– Nej, men det finns grupper av arter med liknande anledningar till att dom kan kallas ”vinnare”. Till exempel utter, pilgrimsfalk och havsörn förföljdes och jagades i Sverige till utrotningens gräns och drabbades sedan också av miljögifter som PCB och kvicksilver. Men dom har gjort en fantastisk comeback efter fridlysning, förbud för användning av gifter och fantastiska insatser av engagerade personer i ”restaureringsprojekt”.

Andra vinnare har gynnats av ändrade förhållanden i jordbruket. Grågås och sångsvan har till exempel ökat i antal mycket på grund av höstsådden som förser dem med mat under höst och vinter och gör att de kan stanna i landet.

Bland förlorarna, som brushane, talltita och sånglärka, är det lite enklare att hitta gemensamma faktorer för att de minskat i antal.

”När betande djur höll växtligheten kort på södra Sveriges strandängar var det flera nordliga vadarfåglar som även häckade i söder. Brushanen var en av dem. Men när betet upphörde och markerna växte igen tackade den för sig. Idag får vi åka upp till norrländska myrar för att se brushanarna utföra sitt stumma arenaspel, iförda sina engelska domarperuker i varierande kulörer. Men även här har det skett en betydande minskning av antalet. Kanske till och med en halvering under de senaste decennierna.” Foto: Brutus Östling /N, text: Henrik Ekman /N

– Här beror minskningen på oss människor och vårt sätt att driva modernt jordbruk och skogsbruk, förklarar Magnus Elander. Brushane gynnades av kor på fribete som hindrade ängsmarker att växa igen. Tallltita trivs inte i dränerade granplantager där alla träd är lika gamla och saknar våtmarksinslag. Sånglärkan trivs inte i odlingsmark där varenda kvadratmeter plöjs upp för odling. Den behöver inte mycket och vi kan numera göra en insats genom att köpa ”lärkrutor” och ersätta bönder så att dom kan lämna ett antal kvadratmeter oplöjda till förmån för sånglärkor.

Vad hoppas ni att utställningen ska väcka för tankar?
– Med projektet Vinnare och förlorare i svensk natur vill vi bidra till att öka kunskapen om arterna i den svenska naturen, sammanhangen som påverkar deras livsutrymme och vikten av att bevara den biologiska mångfalden, i Sverige såväl som globalt. Den biologiska mångfalden är starkt hotad i stora delar av världen, vilket kan få ödesdigra konsekvenser för de ekologiska systemens långsiktiga hållbarhet och leda till kraftigt förändrade möjligheter till överlevnad för såväl människor som andra arter.

Några av fotograferna som medverkar i utställningen, förutom Magnus Elander är Brutus Östling, Johan Lind, Staffan Widstrand, Viktor Sundberg och Isabella Chowra.

Gråsäl – en tidigare förlorare som nu anses vara en vinnare. Foto: Isabella Chowra

Isabella har med en bild på en gråsäl – en av hennes ”absoluta favoritarter att fotografera”.

– I just denna bild som blev utvald är det en nyfiken säl som kommer fram och riktigt visar upp sig inför kameran, jag tror att den speglade sig i fronten på min kamera. Min förhoppning är att betraktarna av bilden blir nyfikna på gråsälar såväl som livet i havet. Världen under ytan är något som de allra flesta aldrig upplever eller har någon känslomässig koppling till, och jag tycker att gråsälarna som de lekfulla, nyfikna och charmiga djur de är passar bra som ambassadörer för att påminna om den värld som finns där, förklarar hon.

Gråsälarna är vinnare nu, men om utställningen ägt rum för några decennier sedan hade de troligen varit med som en förlorare. De drabbades hårt av miljögifter och jakt, men har nu återhämtat sig.

– De är därför ett bra exempel på hur förödande människan kan vara, men också hur vi har möjlighet att vända miljöförstöringen, berättar Isabella Chowra.

Naturfotografernas utställning börjar i Uppsala, men fortsätter sedan till Malmö, Jönköping, Falun och Luleå. I varje stad samarbetar Naturfotograferna med ett museum, som gör aktiviteter riktade både mot skolor och allmänheten för att ytterligare lyfta frågan om biologisk mångfald.

Biotopia i Uppsala kommer till exempel bjuda in skolklasser för att arbeta med utställningen, anordna familjeaktiviteter på helgerna, samtalskvällar och utflykter med lokala naturorganisationer.

LÄS ÄVEN:
1200 naturfotografer från 25 länder: Skydda svenska skogar med höga naturvärden
Föreningen Naturfotograferna: Skydda all gammelskog som finns kvar i Sverige
Ny naturfotoutställning på Naturhistoriska – djurvärldens vinnare och förlorare