Skog och kalhygge. Foto: Staffan Widstrand
I juni 2018 lämnade föreningen Naturfotograferna över ett protestbrev till regeringen från 1200 naturfotografer från 25 länder. De är oroade över att det avverkas så mycket gammal skog i Sverige och vill se ett skydd av 20 procent av landets skogar. Staffan Widstrand i föreningen berättar mer.
Staffan Widstrand är en mångfaldigt prisbelönt naturfotograf och han har skrivit inte mindre än 17 böcker. Nu senast ”Ett vildare liv” (läs intervju här), som utsågs till Årets pandabok. Han har dessutom grundat naturskyddsinitiativ så som Ekoturismföreningen, Wild Wonders of Europe, Wild Wonders of China och Rewilding Europe.
LÄS ÄVEN: • Expertens 10 punkter: Så skulle ett vildare Sverige kunna se ut
Naturfotograferna, som tidigare framför allt diskuterat ämnen som etiskt naturfoto, har nu tagit ett steg framåt i den svenska naturdebatten. Naturfotografernas medlemmar rör sig mycket i de svenska skogarna och känner nu att de måste göra vad de kan för att stoppa det som sker. Staffan Widstrand körde själv nyligen från Norge in i norra Jämtland och blev chockad.
– I Norge såg jag en levande landsbygd och riktiga skogar. När jag kom in i norra Jämtland var hela landskapet helt ödelagt. Så illa är det. Total biologisk öken med mil efter mil av kalhyggen och contortatallplanteringar. Alla människor som ser ett kalhygge vet innerst inne att detta inte är rätt.
LÄS ÄVEN: • 1200 naturfotografer från 25 länder: Skydda svenska skogar med höga naturvärden
Vissa sköter sig andra ägnar sig åt skogsmissbruk
Han påpekar att många små skogsägare sköter sina skogar utmärkt, men att det svenska skogsbrukssystemet mer handlar om ”skogsmissbruk”.
– Skogen brukas inte längre, de tar bort den för alltid och ersätter skogen med trädplantor i raka rader. Samma ålder, samma art och en allt mer utbredd biologisk enfald. Det är en total vandalisering av vårt skogliga naturarv och det löjliga är att det kanske inte ens är ekonomiskt smart. Det finns andra former av brukande som är mer ekonomiskt effektivt, inte minst för mindre och mellanstora skogsägare. För stora skogsindustriägare, som ofta sitter i städerna, är det däremot lönsamt. De vinner, landsbygden förlorar. Det svenska skogsbruket har låst in sig på en metod och vill inte höra om något annat, menar Staffan Widstrand.
LÄS ÄVEN: • Förkrossande majoritet av svenskar vill skydda skogar med höga naturvärden
Gammelskog i Norrbotten, Sverige. Skog och kalhygge. Foto: Staffan Widstrand
Svenska skogsindustrin hävdar att det finns mer skog än någonsin i Sverige, men Staffan Widstrand påpekar att det inte är skog utan enbart träd i plantage.
– Ingen skulle få för sig att kalla palmoljeplantage för skogar och folk är väldigt medvetna om avverkningen av regnskogar för att skapa palmoljeplantage, men något liknande pågår i Sverige och det verkar folk inte känna till. Här är det istället det främmande trädslaget contortatall som odlas i täta rader. Vem har godkänt det? Att byta ut svenska skogar mot plantage av kanadensiska, främmande trädslag?
LÄS ÄVEN: • Hård kritik mot att contortaplantage ersätter naturskogar i renskötselområden
Det omoderna svenska skogsbruket
Det svenska skogsbruket, som industrin och Sven-Erik Bucht menar är ett föredöme, är enligt Staffan Widstrand både omodernt och miljöovänligt. På många andra håll i Europa brukas numera skogarna med kontinuitetsskogsbruk där det plockas enstaka träd ur skogarna så att skogarna bevaras. Kalhyggesbruk blir allt mer sällsynt, men inte i Sverige. Här blir landskapet allt mer som ett lapptäcke med fläckar av skogar mellan kalhyggena, enligt Staffan Widstrand.
– I Kroatien är det straffbart att bete sig som i Sveriges skogsbruk, säger han och berättar att avverkningar på många håll i Kroatien knappt märks. Ser man ut över en skog med aktivt skogsbruk i Velebit i Kroatien ser det fortfarande ut som en skog.
LÄS ÄVEN: • Största naturkommunikationsprojektet någonsin ska visa upp Kinas okända naturarv för världen
Staffan Widstrand, som även vistas mycket i Kina, berättar att där är skogsavverkning helt förbjudet i stora delar av landet sedan 2009. Detta för att skydda befolkningen från flodernas översvämningar.
Vad hoppas ni att Naturfotograferna ska åstadkomma som inte andra naturorganisationer lyckats med?
– Vi har inga andra ambitioner, men medlemmarna känner att de inte längre kan vara tysta. Hela det svenska landskapet håller på att förändras för evigt. Tillsammans med andra naturorganisationer uppmärksammar vi att något verkligen inte står rätt till. Våra skogar håller på att försvinna – detta är vårt lands största miljöfråga.
– Att hugga skog räddar heller inget klimat. Urskog binder kol på lång tid. All forskning visar att de första 30-40 åren avger kalhyggen förstås koldioxid. Markberedningen som ofta görs släpper också ut extra metangas från marken till atmosfären. Nya plantager binder visserligen tillfälligt en del kol, men efter ytterligare 2-3 årtionden avverkas plantagen igen och kolet är snart tillbaka ute i atmosfären . Dessutom är den biologiska mångfalden förstörd i området för århundraden framöver.
Även naturturismen drabbas
Den förstörda biologiska mångfalden drabbar också landsbygden genom att göra turism, särskilt då naturturismen, allt svårare att bedriva.
– Turism blir alltmer nödvändig för att landsbygden ska kunna överleva ekonomiskt, det är en av få näringsgrenar som idag växer så det knakar, men förutsättningarna sjunker drastiskt om skogen rakas bort, försvinner och istället ersätts med enfaldiga plantager. Riktig skog är ju en viktig del av attraktionen för besökarna, oavsett om de kommer från när eller fjärran, säger Staffan Widstrand och tillägger:
– Folk blir helt chockade då de ser hur rent jävligt det ser ut i de mycket stora delar av Sverige där det en gång i tiden växte riktig skog. ”Det hade vi aldrig trott om Sverige, vi trodde ni var naturvänner”.
”Måste bli omedelbart tvästopp”
Enligt Staffan Widstrand har skogsindustrin huggit alldeles för mycket skog under alldeles för många år och har nu råvarubrist. Det är därför den kräver att få hugga även i de små sista resterna av våra gamla, i stort sett orörda skogar. De sista 1-2 procenten.
– Det måste bli omedelbart tvärstopp för vandaliseringen av våra sista kvarvarande kvalitetsskogar! I synnerhet och först och främst på Statens marker. Det krävs bara ett enda regeringsbesult för det, för att den övervägande delen av Sveriges idag mest värdefulla naturskogsmiljöer ska skyddas. Sedan borde det skyddet grundlagsfästas.
Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!
Tack Erik för att du fortsätter att informera oss om hur det ser ut i den svenska skogen. Varje seende och tänkande människa förstår att detta är helt fel, en svårt sargad natur.
Här i mina hemtrakter ser det lika illa ut.
Hälsningar
/Gunilla
Äntligen någon som säger som det ärI Österåker där jag bor har dom kalhyggt 10 m från Trehörningens naturreservatmen det finns många kalhyggen runt Stockholm och det går snart inte att spåntangå nånstans och äldre är helt utestängda från det. Vi har råd att bevara våran skog och averka på ett humant sätt.
Tummen upp Staffan Widstrand. Låt oss visa att normala människor utan sjukligt vinstbegär men med respekt för naturen inte godkänner vandaliseringen.
Sverige är ett U-land i detta hänseende. Man blir så otroligt arg.
Skogsvårdslagen säger att grundregeln är att det ska gå till på det sätt som beskrivs i artikeln. Ett par citat: ”Oftast behöver du markberedning innan (plantering, sådd eller naturlig föryngring) för att få ett bra resultat.”
Det skogsbruk som beskrivs i Kroatien är nästan förbjudet i Sverige. ”I vissa fall får du avverka på annat sätt för försöksverksamhet eller för att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden.”
Så utan att först ändra i skogsvårdslagen går det inte att få till någon större förändring i svenskt skogsbruk.
Det är endast snabbare profitlöften som bäddat vägen för Contorta tall i norra Sverige, inget annat. Borde ha uteslutits redan på sjuttiotalet♂️
Den där kampanjen måste verkligen vara årets ”Green Washing”-projekt. Om man någon gång satt sin fot i en riktig urskog (jodå, den finns. Än så länge. ”skogs”-industrin står redan i startgroparna för att avverka den också. Även om den bara är mindre än 2 procent av det totala beståndet.
Om jag inte minns fel är c:a 1800 arter hotade eller akut hotade i Sverige på grund av det Svenska (miss) bruket av vår skog.
Egentligen behöver man inte ens lämna datorn / mobilen / surfplattan för att se hur illa det är ställt; det räcker med en satellit-bild på valfri skog i landet för att se kalhyggen eller contorta-tallar i ”fina” raka rader.
(Tips: Urskog, eller naturlig skog, växer inte i rader…). Och, just det, ja.. Det här med träd som växer i perfekta rader, vad påminner det om?
Jo, Palmoljeplantagerna i Borneo.
Sedan kan man även starkt ifrågasätta själva kampanjens utformning, eftersom deras annonser och webb-sajt inte har en tydlig avsändare och, åtminstone hade jag förväntat mig en massa argument, fakta och ”statistik” som talar för det nuvarande skogsbruket. Man kanske till och med har slängt in några snygga grafer som illustrerar det man vill kommunicera. Men sajten innehåller inget, bara länkar till t.ex. FSC Sverige och deras egna, naturligtvis helt oberoende, rekommendationer kring skogssötsel (där avsändaren är skogsvårdsstyrelsen, men hela kalaset är finansierat samt författat av företagen som står bakom kampanjen.. (Skogsvårdsstyrelsen för övrigt verkar sitta helt i knät på ”skogs”-industrin)
De ”fakta” man faktiskt publicerar på sajten är mer i termerna av ”just nu pågår flera spännande forskningsprojekt”, utan att definiera vilka projekt de menar eller vad projekten syfte och mål (mer än att de är ”spännande”. Vad som är ”spännande” varierar starkt beroende på vilken utgångspunkt man har…).
Och vidare påstår man att ”när skogen växer så äter den koldioxid” och ”idag har vi dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan” vilket är felaktigt.
Men LRF Skogsägarna, Skogsindustrierna, Bergvik Skog samt statliga Sveaskog vill kanske inte stå som avsändare till sin egen kampanj?