Naturföreningar upplever ökat naturintresse

Fågelskådning. Foto: Erik Hansson

Att betydligt fler svenskar har hittat ut i naturen under pandemin har konstaterats i många undersökningar. Även Sveriges naturföreningar märker av det stora intresset.

Sveriges naturreservat och nationalparker har fått en kraftig ökning av antalet besökare det senaste året. Allt fler ger sig ut i naturen och trenden märks från allt större slitage till ett ökat, allmänt naturintresse. Det verkar vara en effekt av corona-pandemin att folk i större utsträckning ger sig ut i naturen antingen själva eller med andra när mycket annat i samhället är, eller har varit, begränsat.

För att locka människor till naturen och vägleda dem när de väl hittat ut har 2021 utnämnts till ”Friluftslivets år” och det satsas stort på utomhusaktiviteter för allmänheten under hela året i samarbetsprojektet ”Luften är fri”.

Fler söker sig också till Sveriges naturföreningar.

– Det vi tydligt märkt av under pandemin är hur intresset för naturen ökat generellt. Fler än tidigare har givit sig ut i naturen och i vintras hade vi rekord på deltagare på våra uteaktiviteter runt om i landet. Vi ser väldigt positivt på den här nya trenden och hoppas att det fortsätter framåt, berättar Lisa Persson, pressekreterare på Naturskyddsföreningen.

Friluftsfrämjandet har också märkt av förändringen väldigt konkret med en ökning av antalet medlemmar det senaste året. Det har även Svenska Botaniska Föreningen (SBF) konstaterat, men hur stark kopplingen är till pandemin är lite mer oklart menar föreningens ordförande Mora Aronsson:

– Det är väldigt svårt att säga. Vi har förvisso fått nästan 1 000 nya medlemmar sedan årsskiftet, men det är på grund av medlemsvärvningen i samband med nationalblommeomröstning. Omröstningen och den medieexponering vi fick då har gett stort genomslag för att många fler känner till SBF nu och media är mera på när det gäller oss. Men de är lite hönan och ägget, pandemin i sig har inte märkts i föreningen, men vi tolkar att pandemin hade viss påverkan på det stora intresset för nationalblomman.

För vissa föreningar har pandemin gjort det svårare att få nya medlemmar. Ungdomsförbundet Fältbiologerna har sedan årsslutet 2019 tappat ungefär 300 medlemmar från cirka 1800 till cirka 1500. Men samtidigt har engagemanget ökat kraftigt. Antalet aktiva klubbar i föreningen har på kort tid fördubblats – från ungefär tolv innan pandemin till 25 just nu.

– Pandemin har rejält försvårat värvning för oss, eftersom vår viktigaste värvningsmetod försvunnit helt när det blivit omöjligt att besöka skolor. Istället har vi satsat på att få igång lokal verksamhet över hela landet. Vi är mycket stolta att våra medlemmar nu grundat ett dussin klubbar på helt nya orter. Vi upplever ett växande engagemang – både för att komma ut i naturen och för att få till en rättvis, miljöradikal omstart av samhället efter Corona, säger Leo Rudberg, ordförande för Fältbiologerna.

Fågelintresset är glödhett

Det ökade naturintresset märks kanske allra tydligast hos BirdLife Sverige. 2019 fick föreningen 900 nya medlemmar. 2020 ökade antalet kraftigt till 1 300 och under första halvan av 2021 har redan 1000 personer blivit nya medlemmar och av dessa är en majoritet (51 procent) kvinnor. Samtidigt har BirdLife Sveriges stora Facebook-grupp, Fåglar inpå knuten, ökat från 70 000 medlemmar till hela 135 000. Det är därmed en av de största svenska grupperna på Facebook. Intresset för fågelskådning tycks glödhett.

– Det är väldigt positivt för oss. Föreningslivet har det annars lite tufft – folk engagerar sig gärna, men blir inte alltid medlemmar, berättar Lotta Berg, ordförande i föreningen.

Hon tror att det finns många anledningar till det.

– Det är en kombination av olika faktorer. Vi har sett en generell ökning av intresset för fåglar sedan ett tiotal år. Människor blir allt mer fascinerade av fåglar. Både de som vill engagera sig för deras väl och ve med att skydda natur till de som gillar att titta på sin fågelmatning. Det pågår en ”avmärkvärdigfiering” av fågelskådningen, om nu det är ett ord. Fler får insikten att man inte behöver vara superproffs, det räcker att tycka att det är roligt. Vi försöker också jobba inkluderande och berätta att det man inte kan, det kan man lära sig.

Lotta Berg. Foto: Kent-Ove Hvass

Pandemin har också betydelse, tror Lotta Berg. När folk inte går i trängseln på stan eller i shoppingcenter har de fått mer tid att vara i naturen och därmed kunnat upptäcka fåglar i större utsträckning.

Samtidigt som medlemsantalet ökat så har lokalföreningarna inte kunnat ägna sig åt en av kärnverksamheterna som vanligt – utflykterna.

– Nej det har ju inte kunnat ske någon samåkning och när det var som värst var det inga utflykter alls. Så det är lite extra kul att medlemmarna hittar till oss ändå, trots att det är färre utåtriktade aktiviteter.

Nu när ni fått in så många nya medlemmar – har ni någon plan för hur de ska stanna i föreningen?
– Vi har tittat på olika former av naturmaterial, som till exempel att tipsa nybörjare om svenska fågellokaler så att de vet var de kan bege sig på semestern eller när de hälsar på en faster i Karlskrona. Det har också getts ut flera böcker om fågelskådning de senaste åren och vi äger Avium förlag som ger ut böcker som många nybörjare kan ha nytta av. Vi försöker också fånga in barn och ungdomar i intresset. Vi strävar efter en bred åldersstruktur i föreningen och har många aktiviteter som inte är så åldersberoende. De kan göras tillsammans i familjer eller andra blandade grupper, och ingen ålder exkluderas.

Tror du att det finns en risk att intresset ebbar ut efter att pandemin är över?
– Nej det tror jag faktiskt inte. Naturintresse är ingen ”pandemivalp” som man vill lämna tillbaka efter ett tag. Har man fått upp ögonen för naturen så tror jag att det sitter kvar. Det är ett bra sätt att bryta livsstressen och det är minst lika värdefullt när det inte är pandemi, avslutar Lotta Berg.