Mjölkkrisen kan slå mot naturen

En svensk fjällko som inte har något med artikeln att göra. Foto: Maths Nilsson http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-maths-nilsson/

En svensk fjällko som inte har något med artikeln att göra. Foto: Maths Nilsson 

Det råder kris för den svenska mjölkbranschen. En mjölkbonde som 1985 fick fyra kronor per liter får idag bara 2,80 kronor. Det är en av anledningarna att allt fler lantbruk läggs ned och det påverkar inte bara bönderna och tillgången på svensk mjölk, det gör också att miljö hotas.

– Vi har väldigt många arter som i dag är hotade. De trivs och behöver de öppna markerna och den störning som betet innebär för naturen. Om en lantbrukare slutar ha djur, så slutar markerna förmodligen att betas. Då växer de igen. Då förlorar vi stora natur- och kulturvärden. Det här är ju marker som har brukats i tusentals år, säger Susanne Forslund som jobbar på naturenheten på länsstyrelsen i Kalmar län, till P4 Jönköping.

Det är inget nytt fenomen att hagmarkernas växter och djur hotas, men mjölkbranschens kris riskerar att leda till att ännu fler åkrar och betesmarker växer igen med minskande biologisk mångfald som följd. Det är en stor förändring som skett. 21 000 mjölkbönder, eller 8 av 10 mjölkgårdar, försvann mellan år 1990 och 2013. Det är framför allt de största lantbruksföretagen med många kor och mycket mark som blir kvar, de mindre företagen försvinner.

För att förbättra förutsättningarna för svenska mjölkbönder att kunna konkurrera med utländska har det bland annat föreslagits ökade subventioner, tillåtande av genmodifierad gröda och begränsad utevistelse för korna. Enligt Svenska Dagbladet är det bara svenska kor som har laglig rätt till sommarbete. Det gäller i två månader i norra Sverige och fyra i söder, men organisationen Sveriges mjölkbönder vill att det ska bli frivilligt att släppa ut korna eftersom det är kostsamt och omständligt.

– Att ta bort beteskravet vore att såga av den gren vi sitter på. Konsumenterna vill ha livsmedel som är producerade på ett schysst sätt. Om vi inte håller fast vid de värdena, varför ska vi då köpa svenskt? säger Naturskyddsföreningens Emelie Hansson till Svenska Dagbladet.

Källor: P4 Jönköping och Svenska Dagbladet