Småbruk främjar ekosystemtjänster och biologisk mångfald

Nötkreatur på bete. Foto: Erik Hansson

Småbruk med betande djur skapar betydligt mer ekosystemtjänster och biologisk mångfald jämfört med närliggande gårdar som specialiserat sig på växtodling.

Sverige har, precis som övriga EU-länder, snabbt fått ett allt mer storskaligt jordbruk där allt färre gårdar har allt fler djur eller allt större ytor med spannmålsodling. Småbruk läggs ned eller köps upp av större aktörer och det har förändrat landskapet och enligt flera studier även drabbat den biologiska mångfalden.

I en ny studie frågade sig forskare från SLU hur vi kan ha ett hållbart livsmedelssystem i Sverige samtidigt som vi måste minska vår konsumtion av kött och mjölk för att hålla oss inom de planetära gränserna. De undersökte också vad som händer med den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna när idisslarna försvinner från vissa gårdar och koncentreras på andra.

De kom fram till att småbruk och gårdar med nötkreatur och får hade mer varierade landskap, naturbetesmarker och småbiotoper samt bättre växtföljder jämfört med närliggande gårdar som specialiserat sig på växtodling, men de såg också att variationen mellan enskilda gårdar kunde vara stor. Ett mer varierat landskap med småbruk bidrar till högre biologisk mångfald och ger också fler ekosystemtjänster när pollinerande insekter trivs och det skapas boplatser för naturliga fiender till skadedjur. Dessutom kan miljöerna utgöra värdefulla rekreationsområden. Gårdar specialiserade på grisar och fjäderfä hade dock mindre varierade landskap.

– Småbruk och gårdar i mindre produktiva regioner upprätthåller de varierade jordbrukslandskapen och de ekosystemtjänster som förknippas med dessa landskap. Resultaten visade också att naturbetesmarker har fler besökare och i större utsträckning befinner sig inom rekreations- eller naturskyddsområden än annan typ av jordbruksmark, säger Johan Karlsson, doktorand vid SLU:s institution för energi och teknik.

Han påpekar dock att orsakssambanden fortfarande är något oklara och att även om gårdar med idisslande djur i genomsnitt föll bättre ut än växtodlingsgårdar så gällde detta inte alla gårdar.

– Vi kunde också se en mättnadseffekt där ökad djurtäthet bortom ungefär en djurenhet per hektar inte ledde till bättre värden på indikatorerna. Vi behöver hitta sätt att stödja gårdar och jordbruksmetoder som bidrar till ekosystemtjänster från jordbrukslandskapet, och samtidigt begränsar deras resursanvändning och negativa miljöpåverkan.

I sin avhandling skriver Johan Karlsson också att i scenarier där djuren enbart får foder som ”inte konkurrerar med annan livsmedelsproduktion i ett ekologiskt och regionaliserat nordiskt livsmedelssystem (FND) kunde det nordiska jordbruket förse 9–30 % fler människor med mat än den beräknade befolkningen 2030. Detta trots
lägre skördar och vallodling på stora delar av åkermarken”.

EU har nyligen framfört kritik till Sveriges bristande miljötänk i den planerade jordbrukspolitiken.

LÄS ÄVEN:
Intensivt jordbruk och uppvärmningen har halverat antalet insekter
Hård kritik mot EU:s jordbrukspolitik – Sverige sågas
• FN: Nästan 90 % av jordbruksstöd kan skada naturen
• FN: Världens jordmån är hårt ansatt
• 2 av 3 vill veta om livsmedel gynnar biologisk mångfald

Källor: SLU, ”Smaller farm size and ruminant animals are associated with increased supply of non-provisioning ecosystem services” och ”Livestock as resource users and landscape managers