Miljöminister Karolina Skog om skogsbruk och skogspolitik

Miljöminister Karolina Skog, Miljödepartementet.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Enbart på Natursidan har vi skrivit om ungefär 50 olika planerade eller verkställda avverkningar i områden med gammal skog och höga naturvärden de senaste åren. Många naturvänner frågar sig hur det ens är möjligt med ett grönt parti i regeringen. Vad säger miljöministern själv om saken?

Dagarna innan intervjun med miljöminister Karolina Skog röstade EU-parlamentet igenom ett förslag om bioenergi som fått hård kritik från miljörörelsen och ungefär 800 forskare. Kritiken gäller bland annat att förslaget inte ställer tillräckliga krav och att det riskerar leda till bland annat ökad skogsavverkning där även gammal skog ingår.

LÄS ÄVEN: • Miljöorganisationer kritiska mot att Sverige vill försvaga EU:s klimatpolitik

Vad anser då Karolina Skog om bioenergi.

– Det finns hållbara biodrivmedel och det finns ohållbara biodrivmedel. De hållbara är en pusselbit i omställningen till fossilfrihet. Inte minst i Norden och de skogsrika länderna. Men dels måste vi ha en politik som skiljer bra från dåliga biobränslen så att vi gynnar och informerar om det som är bra, dels måste vi ställa höga krav på de som producerar biobränsle så att vi också klarar våra mål om biologisk mångfald.

LÄS ÄVEN: • 659 forskare om EU:s biobränsledirektiv: Förödande för klimat och biologisk mångfald

Karolina Skog betonar också att det bara är en del av den råvara som kommer från skogen som är lämpligt att använda för biobränsle och att det är viktigt att mängden inte överskattas. ”Vi kan inte göra om hela Sveriges natur till biobränsleproduktion”. som hon säger.

Vad krävs det för regler i skogsbruket för att biobränslet ska vara hållbart tycker du?
– Vi behöver en skogspolitik i övrigt som behåller en balans mellan produktion och miljö, att lagstiftningen tas på allvar och att bolagen tar sitt ansvar och bedriver ett hållbart bruk. För mig som miljöminister är mitt viktigaste verktyg formellt skydd. Den största andelen av Sveriges yta kommer vara brukat och där behöver vi ta fram hållbara metoder.

Kalhygge i Sverige 2017. Foto: Erik Hansson

Apropå ytor så är enligt Naturvårdsverket endast runt 5 procent av skogarna nedanför den fjällnära skogen gammal naturskog. Gammal naturskog som rymmer massor av hotade arter, som lagrat enorma mängder kol och som troligen försvinner för alltid så länge vi är ett land med så aktivt skogsbruk. Trots dessa faktorer fortsätter det att avverkas i dessa skogar, även av statliga Sveaskog.

LÄS ÄVEN: • 190 forskare sågar EU:s och Sveriges skogspolitik – anses skadlig för klimatet

Faktum är att det under senare år avverkats två till fyra gånger så stora områden med gammal skog jämfört med de områden som skyddas, enligt Naturvårdsverket. Länsstyrelsen i Jämtland skriver till exempel på sin webbplats att ”med dagens avverkningstakt kommer cirka 75 procent av den äldre skogen nedom fjällen i Jämtlands län att vara avverkad år 2020”.

Att en stor andel av våra skogar ska brukas är de flesta överens om. Frågan är istället vad som ska hända med de gamla skogarna?
– Först kan vi konstatera att 7 av 10 rödlistade arter i Sverige har skogen som sin livsmiljö och till väldigt stor del handlar det om att de är beroende av gammal skog. Det är väldigt tydligt att vi skyddat för lite gammal skog. Det är bakgrunden till att vi gör stora satsningar på att skydda mer natur.

Men finns det ett ”hållbart bruk” av gamla skogar enligt dig?
– Det är snarare en sakmässig än en politisk fråga. Sådana frågor överlämnar vi i Sverige till våra myndigheter. Det jag har noterat är att det är väldigt högt tonläge i diskussionen och att det blir allt mer konfliktfyllt. Det gör det svårt att diskutera på ett faktamässigt sätt.

LÄS ÄVEN: • Hundratals illegala skogsavverkningar i Sverige – nästan inga domar

Gammelskog – en allt sällsyntare syn i Sverige. Foto: Anki Hammar

Men när vi pratar om de gamla skogarna, som rymmer ungefär lika mycket koldioxid som regnskogar och som dessutom har så hög biologisk mångfald, måste det väl finnas mer som ni kan göra? Sveaskog är ju till exempel statens bolag – ändå har vi sett mängder av övertramp de senaste åren…
– Dagens regelverk är inte utformat så att skog över en viss ålder aldrig kan avverkas. Jag uppfattar heller inte från Naturvårdsverket att de föreslår sådana regeländringar, utan att det handlar om att hitta en variation i det som bevaras. Gamla skogar är viktiga, men för att nå våra internationella åtaganden om representativitet behöver det finnas en variation i det som skyddas. Och jag kan enkelt konstatera att vi behöver skydda mer, just nu når vi varken miljömålen eller våra internationella åtaganden. Självklart ska vi också kunna förvänta oss att statliga bolag både gör rätt och agerar föredöme. Att komma med ursäkter när skogen redan är fälld är inte mycket värt för mig.

LÄS ÄVEN: • Kritik från SOF BirdLife mot nya riktlinjer för artskyddsförordningen

Karolina Skog poängterar att det är en sak att kräva större hänsyn i skogen, men att hon också tvingas kämpa mot den andra sidan.
– Det är värt att ta med sig att diskussionen de senare åren faktiskt också kommit att handla om att tunna ut naturskyddet. Vi har behövt ta politisk strid för att behålla det naturskydd som vi har idag och då är det ändå långt ifrån perfekt. Det ska man ha med sig när man frågar om vi inte bara kan skydda alla gammelskogar. Det är inte så enkelt.

Jag upplever att det är många som inte kan förstå att det inte sker mer för att rädda våra få kvarvarande gammelskogar när vi nu har ett grönt parti i regeringen. Protester kommer både från företag utomlands och från turistnäringen. Att skydda dessa gammelskogar, som numera utgör en så liten del kan väl inte vara ett för högt krav?
– Jag uppfattar bara att det inte är någon myndighet som driver det. Det är som jag sa: Vi försöker köpa in skog att skydda.

Men ni kommer inte nå upp till miljömålen bara genom att skydda skog… 
– Nej. Även om vi lägger fyra miljarder kronor, vilket är väldigt mycket pengar, måste vi ha det som ett gemensamt mål att bibehålla dessa summor så att vi över tid kan uppnå målen även om det blir försent. Behoven är jättestora, men en stor andel av miljöbudgeten går nu till att köpa in och skydda skog.

Avverkad skog. Foto: Erik Hansson

Så om Naturvårdsverket skulle säga att ni behöver skydda all gammal skog…
– Då skulle vi behöva ta ställning till det. Men jag har inte fått de signalerna hittills. De pekar istället på bruket och att hållbara metoder är viktigt.

Men det kommer inte komma några nya lagar eller regler kring bruket?
– Jag skulle nog säga att utsikten för att få skärpningar av artskyddet genom riksdagen är mindre än noll. Jag ägnar stor del av min tid till att försvara det skydd vi har idag.

Och det gäller även vilken sorts bruk man använder?
– Att skärpa miljöbalken för att kunna upprätta mer skydd ser jag som helt osannolikt i dagens parlamentariska läge. Att däremot utveckla bruket är regeringens politik. Det ska ta större hänsyn till naturskyddet.

Så de verktygen ni har är att skydda i exempelvis naturreservat? Det är inte så mycket annat ni kan göra menar du?
– Jo men sedan har vi också en diskussion om att skapa nya hållbara metoder. Exempelvis maskiner som förstör marken i mindre utsträckning. Men också nyckelbiotopsinventeringen så att beslut fattas på rätt underlag.

Hur är det med styrningen av Sveaskog och deras metoder?
– Vi har tydligt uttalat att statliga bolag ska vara ett föredöme i miljöarbetet, men de generella vinstkraven är inget vi lyckats förändra den här mandatperioden.

Är det alltså ett riksdagsbeslut att ändra Sveaskogs vinstkrav?
– Den frågan är jättesvår. Indirekt är det så. Riksdagen kan absolut förhindra stora förändringar, men det finns utrymme att göra mindre förändringar.

Men det låter ändå som att budskapet härifrån är att det inte går att göra så mycket.
– Jo men vi gör ju mycket i den betydelse att vi ökar skyddet och köper in stora areal skog som får skydd. Det är inte allt, men det är en viktig åtgärd. Tempot i det arbetet i den här mandatperioden jämfört med tidigare mandatperioder är helt annorlunda. Jag förstår kritiken, men samtidigt är jag väldigt stolt över det arbetet vi gjort. För jag vill påpeka att vi inte kan ta det här tempot för givet. Det räcker inte med en mandatperiod, vi behöver upprätthålla detta tempo över en längre tid.

Karolina Skog betonar också att det är en fråga som behöver ställas från flera håll.
– Vi måste också angripa frågor på många sätt. I Sverige har vi pratat väldigt lite om kopplingen mellan besöksnäringen och natur. Oftast blir tyvärr naturturismen förlöjligad i den politiska debatten, medan jag kallar den för basnäring. Vi visade näringsdepartementet hur många jobb som finns inom naturturismen och vilken potential som finns. När vi gjort det var de helt på banan och insåg vikten av näringen. Då kan vi också poängtera kopplingen – ingen natur, ingen naturturism. Då kan vi också visa på naturens värden och motivera skyddad natur i kommande budgetar.

För en utomstående betraktare känns det väldigt märkligt att inte ett rikt land som Sverige kan skydda våra äldsta skogar, inte minst efter som de är viktiga för målen att skydda mer natur, minska utsläppen och den biologiska mångfalden. Det är tre viktiga frågor i samma skogsområde.
– Jag tycker att det är väldigt bra att miljörörelsen sätter ljuset på det. Vi kan inte göra någonting utan en opinion.

Erik (4735 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!