Miljöjuristen: Absurt att inte fler stora klimatutsläpp stoppas i domstol

Kampen mot alltför lite miljöpolitik kan ske både i demonstrationståg och i domstolar. Foto: Erik Hansson

Vi har tidigare skrivit om hur antalet rättegångar om miljöförstöring ökar i världen. Men hur ser det ut i Sverige? 

I USA stäms staten av ungdomar, EU dras inför rätta av namnkunniga miljöjurister och på Gotland ser Bästeträsk ut att räddas från att bli ett kalkbrott. Kampen för miljön förs på många håll och det blir allt vanligare att även domstolar involveras.

– Vi ser just nu en våg av klimatfall och jag hoppas att de är så många att något av dem ska visa en möjlig väg. Domstolarna har en roll att fylla i klimatarbetet. Vi kan inte ha en klimatpåverkan av sådana magnituder att vårt samhälles grundvalar hotas – och samtidigt anse att det är fullt lagligt. Något måste göras för att domstolarna och rättssystemet ska kunna ta sitt ansvar, säger Oscar Alarik.

LÄS ÄVEN: • Kan domstolarna göra för klimatet vad politiker och företag undviker?

Oscar Alarik. Foto: Naturskyddsföreningen

Han jobbar som jurist på Naturskyddsföreningen och berättar att det är svårt att driva miljöfall på klimatområdet i Sverige.

– Vår lagstiftning är inte riktigt konstruerat för den saken. Nästan alla stora utsläppskällor skyddas för det första av tillstånd, som skyddar industrier mot juridiska krav. I Sverige kan de vara giltiga under mycket lång tid. För det andra är det ont om bestämmelser som gör det möjligt att utkräva ansvar för klimatpåverkan. Svenska domstolar är dessutom ovilliga att bryta ny mark – särskilt när det gäller miljörätt.

LÄS ÄVEN: • Viktig dom: Arter måste skyddas idag för kommande klimatförändringar

EU-rätten innebär sätt och vis möjligheter som inte finns i Sverige. Ett sådant exempel är ”People’s climate case”. Det är ett av de rättsfall på klimatområdet som Oscar Alarik tror har störst förutsättningar att nå framgång.

– Men även det är ett långt skott. Det är ett rättsfall som startats av engagerade jurister som företräder åtta familjer som drabbats av klimatförändringarna. Dessutom är den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra part i målet. Det finns bra vetenskaplig bevisning för att renskötseln redan påverkas negativt av klimatförändringar – och att EUs utsläpp är så stora att de är en signifikant del av orsakerna till klimatförändringarna. Fallet är dock tidigt i processen och det kan ta något år eller två innan vi får en indikation på hur det går.

”Glasklart” fall som pågått i tio år
I sitt arbete analyserar Oscar Alarik och Naturskyddsföreningen olika vinklar av lagstiftningen och försöker hitta fall som kan påverka stort. Ett av dem är ett rättsfall som kändes givet när de började arbeta med det – men som har pågått i tio år nu.

– Det gäller Hornsgatan i Stockholm. Här företräder vi medlemmar som bor precis vid mätstationen på den gatan. Lagstiftningen är egentligen glasklar, de så kallade miljökvalitetsnormerna anger precis hur smutsig luften får vara i städerna. Det är alltså en rättighet att inte behöva leva i så smutsig luft. Dessutom drabbar luftföroreningarna gamla, barn och sjuka värst. Det är också klarlagt att det är kommunen som ska vidta åtgärder. Ändå har det tagit så här lång tid. Ärendet har blivit liggandes i åratal hos kommunen och länsstyrelsen utan att något hänt. Även om rättsfallet bidragit till att exempelvis dubbdäcksförbud och spolning av gatorna blivit av, så följs normerna fortfarande inte efter tio år av processande.

LÄS ÄVEN: • Ännu fler städer stämmer oljebolag för klimatpåverkan

– Vinsten i Mark- och miljööverdomstolen om Nordkalks täkt i Bunge på Gotland kom efter minst 12 års rättsligt arbete av Naturskyddsföreningen. Det visar hur lång tids det kan ta att utkräva sin rätt i Sverige. Det är få privatpersoner som har den tid och uthållighet krävs. Där fyller vi miljöorganisationer en viktig roll.

Få fasta punkter i klimatlagstiftningen
Oscar Alarik berättar att det är svårt att hitta fasta punkter i den svenska lagstiftningen att använda som hävstång i rättsfall på klimatområdet. Den nya klimatlagen har till exempel inte en sådan utformning att man rakt av kan dra myndigheter eller näringsliv inför rätta på grundval av bestämmelser i lagen.

– Det är naturligtvis inte en slump, den breda politiska uppslutningen bakom klimatlagen skulle aldrig ha blivit av om den innehöll bestämmelser som innehöll förbud, skadeståndsansvar eller liknande. Det betyder inte att klimatlagen är dålig, den är mer ett politiskt instrument för att få långsiktighet och genomlysning i klimatpolitiken.

Vad kan förbättras för att miljöfrågorna lättare ska kunna tas till domstol?
– Rent juridiskt finns det många saker. Vi skulle behöva en hårdare klimatlagstiftning och starkare skydd för klimat och biologisk mångfald. Just nu är vi oroliga över den skarpa kritiken mot artskydd i skogen. Trots att bara en försvinnande liten del av de 60 000 skogsavverkningar om året i Sverige har blivit föremål för krav enligt artskyddsförordningen, tar särintressena till brösttoner om att näringen hotas. Det är ett jätteproblem – skogsskydd är ju också en viktig klimatåtgärd. Det är svårt att få gehör för dessa frågor.

LÄS ÄVEN: • Schimpansers rättigheter testas i domstol

Det tunga motståndet från resursstarka motparter gör många rättsfall extra svåra, men det finns ljuspunkter. Oscar Alarik berömmer Naturvårdsverkets envis arbete med att ta fram fakta i målet om Bunge på Gotland och att miljöorganisationerna noterat att mark- och miljödomstolarna flyttat fram sina positioner i miljö- och naturskydd med åren.

– Lagstiftningen och domstolarna mognar, men frågan är om de hinner ända fram i tid – eller först när det är alldeles försent?

Erik (4567 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!