Krönika: Väntad kritik mot förenklad köttguide

Köttguiden tar upp miljövänliga val när det kommer till kött, ost, ägg, vilt och vissa vegetariska alternativ. Illustrationer: WWF

Igår lanserade WWF sin köttguide med råd och tips om hur vi som konsumenter kan äta kött, ost och ägg mer miljövänligt. WWF hann knappt själva publicera guiden på sin webbplats innan köttindustrin hade skickat ut pressmeddelanden om att guiden missar målet. Kritiken är både förståelig och glädjande.

• Läs mer om Köttguiden och dess nyheter i den här artikeln.

Lanseringen skedde i ett fullsatt konferensrum på Moderna museet i Stockholm. Förutom media var också många representanter från livsmedelsindustrin på plats. Deras kommunikatörer live-uppdaterade i sociala medier med triumferande budskap om deras produkter var med i Köttguiden och med kritik om så inte var fallet.

Kritiken gäller flera saker, men återkommande är att Köttguiden inte fokuserar på enskilda produkter eller producenter utan baseras på övergripande lagstiftning, certifiering och regelverk. Därmed blir Köttguiden för generaliserande, menar de. Det är berättigad kritik. Förtjänar till exempel alla äggproducenter i Finland, Danmark, Polen och Nederländerna, som inte är Krav-certiferade, verkligen rött ljus i kategorin biologisk mångfald? Finns det inga undantag i dessa länder? Jag vet inte, men det låter som en hård generalisering.

En lantbrukare som gör betydligt mer än andra i samma ”fack” i Köttguiden syns inte och det är såklart tråkigt för den.

Anna Richter, matexpert på WWF samtalar med Madeleine van der Veer, ansvarig samhällspolitik på WWF. Foto: Erik Hansson

WWF uppmanar dock företag som anser sig ha tagit större steg än vad som visas i guiden att höra av sig och visa vad de gör. De behöver dock ha en oberoende verifiering och deras arbete måste vara transparent så att det inte bara baseras på företagens egna påståenden. Hittills har inga företag hört av sig, berättade WWF.

Är Svenskt kött bättre?
Här i Sverige får vi ständigt höra budskapet att vi ska välja svenskt kött. Enligt Köttguiden är det över lag ett bättre val än kött från andra länder, men en köttimportör som var på plats under lanseringen menade att utländskt kött från Nederländerna och Brasilien har oförtjänt dåligt rykte. Han lyckades under sitt 15 minuter långa föredrag vid tre tillfällen nämna att mjölkkor i norra delen av Sverige bara är utomhus i två månader om året och att de då står bundna. Vid ett av dessa tre tillfällen nämnde han att han inte var säker på om det är på det här viset.

Flera som var på plats under lanseringen var överens om att det är svårt att nå ut med produktinformation till konsumenterna och att många konsumenter är dåligt upplysta. Men med tanke på att köttkonsumtionen nu minskat två år i rad syns trots allt tydliga tecken på att miljömedvetenheten hos konsumenterna ökar.

Det är stor skillnad i klimatutsläpp på olika produkter.

Det beror inte enbart på Köttguiden, men den har säkerligen hjälpt till. Jag tror också att den behöver ha ett enkelt upplägg. Hur många konsumenter skulle orka läsa en köttguide som tar upp alla aspekter av produktionen? Hur många skulle orka läsa om varje enskild produkt och varje gård? Och vem skulle bekosta en sådan enorm kontrollapparat? Om det är svårt att få folk att läsa mer än rubrikerna i en artikel – hur ska man få dem att läsa igenom en broschyr om kött?

Det blir dock väldigt tydligt under lanseringen att Köttguiden har makt. Dels för den uppmärksamhet i media den genererar, men framför allt också för att den underlättar för konsumentmakten. Det behövs verkligen. Det är fortfarande alldeles för svårt att göra miljövänliga val i butik och på restaurang. Det är det stora bekymret. Köttguiden är ett förenklat, något orättvist, men smidigt och övergripande verktyg för konsumenter att pressa branschen i en miljövänligare riktning.