Kritik mot dom som tillåter avverkning i lavskrikornas skog

Lavskrika. Foto: Gunilla Falk

Lavskrikans skogar får avverkas, enligt Mark- och miljödomstolen som ger markägare rätt att avverka skog där lavskrikor finns. Markägarna som har drivit de så kallade ”lavskrikemålen” har backats upp av bland annat LRF och skogsbolag. Domen får nu kritik från föreningen Skydda Skogen.

I domen från Östersunds Tingsrätt kan man läsa att ”lavskrikan är en förhållandevis vanligt förekommande fågelart, även i den berörda regionen, och att förbjuda en avverkning är ett mycket ingripande beslut för den enskilde markägaren.”

Elin Götmark, talesperson i föreningen Skydda Skogen kommenterar:

– Domstolen verkar ha bortsett från att det är lavskrikans bevarandestatus som främst skall styra domstolens beslut. Även försiktighetsprincipen måste vägas in vilket inte skett. Domen komplicerar artskyddet och lämnar frågan öppen kring vilket underlag som krävs för att göra en artskyddsbedömning. En rimlig konsekvens av domstolens beslut hade varit att skicka tillbaka ärendet till Skogsstyrelsen för ytterligare utredning, inte att godkänna en avverkning.

LÄS ÄVEN: • Skogsstyrelsen överklagar godkännandet att avverka i lavskrikornas skog

Den utredning som Skogsstyrelsen har haft till grund för sitt beslut att neka avverkning är bristfällig, menar Mark- och miljödomstolen. Domstolen skriver:

”De observationer av lavskrika som Skogsstyrelsen lagt till grund för sin bedömning är, enligt domstolens bedömning, inte bara gamla utan också osäkra. Uppgifter som lämnats av privatpersoner kan knappast läggas till grund för ett beslut om att förbjuda en avverkning och det är oklart hur antalet revir i närområdet har utvecklats genom åren.”

De fyra avverkningsanmälningarna är på sammanlagt 24,4 hektar och ligger i en skog 5-6 kilometer väster om Arbrå i Hälsingland. Delar av den avverkningsanmälda skogen är kring 110 år. Lavskrikans bevarandestatus riskerar att hotas i området, enligt Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Det är därför Skogsstyrelsen stoppade avverkningsplanerna 2016. Domstolen skriver att det inte är bevisat att de anmälda avverkningarna inom det berörda området skulle påverka lavskrikans bevarandestatus regionalt. Inte heller att lavskrikans södra utbredningsgräns riskerar att flyttas på det sätt som har förts fram av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Lavskrika. Foto: Erik Hansson

Bollnäs fågelklubb har gjort inventeringar under 25 år i Arbrå där skogen ligger, dessa visar att antalet lavskrikerevir i trakten har minskat från 23 till 11. De redan genomförda skogsavverkningarna har orsakat minskningen, enligt fågelklubben. Det är bland annat dessa inventeringar som ligger till grund för Skogsstyrelsens utredning till beslut om att skogen inte får avverkas. I domen sågas inventeringarna.

Enligt Birdlife Sverige så sker minskningen av lavskrika just vid fågelns utbredningsgränser. Skogen vid Arbrå kan tolkas som en sydlig utbredningsgräns. Naturvårdsverket skriver: ”Den aktuella avverkningen skulle ske i ett revir för lavskrika och i en region där artens population är vikande. Det framgår att artens kontinuerliga ekologiska funktion inte kan upprätthållas i området, om den sökta avverkningen genomförs. Arten skulle troligen försvinna från området. Därmed skulle utbredningsområdet åter minska.”

LÄS ÄVEN: • Allvarlig situation för fyra fåglar som kräver naturskogar

När Skogsstyrelsen stoppade avverkningarna 2016 så har de följt artskyddsförordningen, en lag som ska skydda vissa arter och deras livsmiljöer. Skogsbruket har omfattats av lagen sedan 2001 men den har knappt tillämpats inom Sveriges skogsbruk. I Michael Nilssons rapport från 2015, Artskyddsrapporten, framgår det att tusentals brott mot artskyddslagstiftningen sannolikt har skett och sker i Sverige. I rapporten står det: ”Att Sverige inte tillämpat EU:s artskyddsdirektiv inom det svenska skogsbruket innebär att Sverige har brutit mot EU:s lagstiftning. Detta är givetvis allvarligt då EU:s lagstiftning utgör grunden för det europeiska miljöarbetet och för möjligheten att nå målet om en långsiktigt hållbar utveckling.”

LRF är nöjda över beslutet, de anser att artskyddsförordningen hotar skogsbruket. Gunnar Lindén, LRF:s skogsexpert säger till TT:
– Hade domstolen kommit fram till att skogen inte får avverkas, trots att arten varken är rödlistad eller hotad, hade liknande domar kunnat appliceras på en rad arter och därmed hotat skogsbruket i stora delar av landet.

Anna Treschow, rättspolitisk expert på LRF Skogsägarna säger att artskyddsförordningen är en överimplementering av EU-rätten och att myndigheterna har brustit i sitt utredningsansvar. Hon menar att det är viktigt att artskyddsförordningen nu ses över.

Innan den 17 september måste en överklagan mot denna dom lämnas in. Charlotta Ryd, distriktschef på Skogsstyrelsen i Gävleborg svarar i skrivande stund:
– När det gäller huruvida vi ska överklaga eller inte, så håller vi på att analysera domarna och har ännu inte tagit ställning i frågan.

Lavskrika i Kittan, 20140215. Foto: Erik Hansson

Om domen:
Det var för tre år sedan som Skogsstyrelsen stoppade fem skogsägare i Hälsingland från att avverka sin skog. Det gjorde de för att det fanns lavskrikor i den, en fågel som ska vara skyddad enligt Artskyddsförordningen.  2017 rev mark- och miljödomstolen i Östersund upp Skogsstyrelsens beslut om att inte tillåta avverkning. Domstolen fastslog att Skogsstyrelsen inte är dispens- eller tillsynsmyndighet för artskyddet och att det istället är en arbetsuppgift för länsstyrelserna. Men Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket överklagade mark- och miljödomstolens beslut och det resulterade i ett beslut att skicka tillbaka ärendena till mark- och miljödomstolen eftersom inte sakfrågan hade prövats. Nu har alltså mark- och miljödomstolen i Östersund kommit med domarna som behandlar sakfrågan och i domarna står det att det inte finns skäl att förbjuda avverkningen.