Kravlista på biologisk mångfald från 3 000 ungdomar

Lova Eveborn. Foto: Privat

Inför FN-toppmötet om biologisk mångfald har 3 000 ungdomar från Norden engagerat sig i workshops som resulterat i en lista på 19 krav som de vill se att politikerna verkställer för att skydda den biologiska mångfalden i ungdomarnas framtid.

FN-toppmötet är planerat till oktober i Kunming i Kina och med bara fem månader kvar till Convention on Biological Diversity-mötet (CBD) har nätverket Nordic Youth Biodiversity Network sammanställt 19 konkreta krav som arbetats fram av unga nordbor. Kraven presenteras i ett dokument som lanserades den 2 juni.

– Det är en kris vi måste lösa, både för vår egen skull och men också för att varje art har ett egenvärde. Biologisk mångfald är så mycket mer än enskilda arter och det är genom att jobba med de större systemen, såväl de ekologiska, sociala som ekonomiska, som vi når den mest hållbara framtiden, säger Lova Eveborn, en av de som engagerat sig i kravlistan.

Ungdomarna menar att Norden är en så rik region att den måste gå före i kampen mot utarmningen av den biologiska mångfalden och dessutom hjälpa fattigare länder att finansiera skydd av natur.

– Det här projektet har visat att många unga är starkt bekymrade över förlusten av biologisk mångfald, och är villiga att handla aktivt. Nu är det på tiden att de nordiska regeringarna går först i kampen för ett globalt avtal som faktiskt löser krisen, säger Emma Susanna Turkki, Nordic Youth Biodiversity Network (NYBN) i Danmark.

Del av internationellt nätverk
Nordic Youth Biodiversity Network är en del av det globala ungdomsnätverket för biologisk mångfald – en nystartad grupp som hittills mest har fokuserat på de kommande förhandlingarna om ett avtal för biologisk mångfald i Kina till hösten.

– Ett starkt och genomtänkt ramverk är avgörande för att vi ska lyckas vända degenereringen av biologisk mångfald som sker. På sikt vill vi vara en samlingspunkt för unga med ett intresse för biologisk mångfald i Norden och en länk till det internationella arbetet, förklarar Lova Eveborn.

Nätverket vill bland annat se att det nya avtalet får legalt bindande åtaganden, regelbundna uppföljningar, incitament för att minska onödig konsumtion, ökade miljöskatter och en internationell lag mot ekocidbrott, för att stoppa miljöförstöring i stor skala. De vill också se att alla nordiska länder inrättar oberoende expertorgan som granskar om politiken bidrar till att uppfylla målen i biodiversitetsavtalet, på liknande sätt som det svenska Klimatpolitiska rådet eller danska Klimarådet.

Kan inte vänta med engagemang
För Lova Eveborg, som utbildar sig till marinbiolog, är frågan om biologisk mångfald central. Hon är engagerad i WWF Sweden Youth och i Svenska ungdomsnätverket för biologisk mångfald. När NYBN startade gick hon med även där ”för det räcker inte att jobba med biologisk mångfald på en nationell nivå utan vi måste även jobba internationellt”, som hon uttrycker det.

Varför har du valt att engagera dig i frågan om biologisk mångfald?

– Som blivande marinbiolog upphör jag aldrig att fascineras av den enorma mångfald som finns, både i havet och på land. Samtidigt som vi får lära oss om otroligt intrikata näringsvävar och komplexa organismer, får vi dock höra om hur arter och ekosystemen riskerar att dö ut, vilket gör mig ledsen och upprörd. Det är därför jag har engagerat mig för att förvandla dessa känslor till något produktivt och försöka lösa krisen vi står inför. Jag kan inte vänta med att engagera mig tills jag är färdig med min utbildning, konsekvenserna blir värre ju längre tid vi väntar med att ta itu med problemet.

Vad hoppas ni åstadkomma med era propositioner?

– Ett kraftfullare, bättre CBD-avtal! Vi vill både ställa krav på och ge stöd till de nordiska länderna förhandlingsarbetet. Propositionerna spänner över ett brett spann av frågor, från involvering av unga och urfolk till en effektiv implementering av ramverket, och visar vad unga tycker är viktigt i det blivande avtalet. Vi hoppas även makthavare i Norden tar till sig förslagen vi lägger fram för att intensifiera arbetet med biologisk mångfald på hemmaplan.

Men för att nå dit krävs kunskap och Lova Eveborn menar att det finns en stor kunskapsbrist hos allmänheten även om fokus på biologisk mångfald har ökat de senaste åren och allt fler företag idag pratar om ämnet och om hållbarhet.

– Denna kunskap har dock inte nått ut till den breda allmänheten, även om intresset och kunskapen är på uppgång. Alla vet att naturen mår dåligt och att arter dör ut, men få har en djupare förståelse för varför vi behöver den biologiska mångfalden, att det handlar om ekosystemtjänster och inte enbart om att bevara arter för att de är vackra eller coola. Allmänhetens kunskap om vad biologisk mångfald är och hoten mot den måste öka men även förståelsen för hur komplext och globalt det är.

Det handlar också om att nå ut och få folk att inse att ”biologisk mångfald också är nära, enkel och personlig”.

– Att det är din svampskog, blomsteräng och fiskesjö. Med ökad kunskap tror jag att folk börjar bry sig mer och när folk bryr sig är de beredda att agera! Både genom att göra personliga förändringar men också genom att sätta press på makthavare att agera kraftfullare för den biologiska mångfalden. Allmänheten har ett ansvar att se till att makthavarna tar ansvaret för att ställa om mot en mer hållbar värld.

Om du skulle få alla riksdagsledamöters odelade uppmärksamhet i en minut – vad skulle du säga?
– Kampen för att bibehålla den biologiska mångfalden är en kamp vi inte får förlora. Såväl av moraliska skäl som av ekonomiska. OECD värderar naturens ekosystemtjänster till över ett tusen biljoner kronor per år vilket är mer än den globala världsekonomin. Så miljöfrågor får inte vara ett eget område inom svensk politik utan måste genomsyra allt. Biologisk mångfald bör ingå såväl i läroplanen i skolan och i styrningen för företag.

Hon anser också att det måste avsättas ekonomiska resurser för den nödvändiga omställningen och för att skydda natur.

– Det får inte bli den enskilda markägaren, fiskaren eller företagaren som förlorar sin inkomst när den biologisk mångfalden ska värnas. De ekosystemfunktioner som existerar i intakta system är till nytta för hela samhället och då måste samhället också ta ansvar för kostnaden, avlutar Lova Eveborn.

Ungdomsnätverkets krav finns att läsa via den här länken. Du kan också följa Nordic Youth Biodiversity Network i sociala medier.