Komplexa samband mellan hjortdjur och fästingar

Vitsvanshjorten lever i Nord-, Central och Sydamerika, men har även introducerats till Finland, Nya Zeeland och Tjeckien. Foto: USDA photo by Scott Bauer – Image Number: K5437-3. Public Domain

Fästingar behöver värddjur för sin livscykel. Små däggdjur och hjortdjur är därför viktiga för att de ska spridas och reproducera. En ny studie från USA visar att vitsvanshjortar söker sig till bostadsområden på nätterna och då bidrar till att föra fästingar till platsen.

Forskningen från University of Maryland (UMD) visar att vitsvanshjortar ofta spenderar nätterna så nära som 50 meter från byggnader. Det innebär också en ökad risk för att fästingar ska spridas från hjortarna till människor. Hjortar i området är en av de viktigaste faktorerna för förekomsten av fästingar och sjukdomen borrelia som sprids via de små spindeldjuren.

– Vi trodde tidigare att människor främst fick borrelia när de gick i skogen, men nya studier har visat att de får borrelia i sin närmiljö, och nu när vi vet att hjortarna också lever där, blir det mer logiskt, säger Jennifer Mullinax, biträdande professor vid UMD och huvudförfattare till studien.

Forskningen pågick i fem års tid sydväst om New York. Här försågs 51 hjortar med GPS-sändare och deras rörelser i området kunde därmed följas med hög precision. Forskarna kunde då se att hjortarna undvek byggnaderna under dagtid, men sökte sig till dem under natten, eller mer exakt runt klockan 17:00. Den tiden på dygnet då hjortarna var som närmst byggnaderna var klockan 4:00 på morgonen, men sedan lämnade de snabbt området och klockan 8:00 var avståndet som störst till byggnaderna.

Annorlunda situation i Sverige

Men kopplingen mellan hjortdjur och fästingar är relativt komplex. I Sverige verkar det se annorlunda ut och det gäller även hur hjortdjuren rör sig. Fredrik Stenbacka vid SLU har forskat kring rådjurs rörelser och han berättar att de flesta klövdjur är mer aktiva nattetid än dagtid och framför allt kring skymning och gryning. Då letar de efter mat.

Rådjur. Foto: Erik Hansson

– Vad gäller rådjur så har vi inte sett på de GPS-märkta rådjur vi följt i Umeå och Nordmaling att de skulle hålla sig mer kring bebyggelse. Under sommar och höst är de tvärtom ganska utspridda i landskapet här uppe i norr. Förutom under vintern och våren då de ansamlas och går på utfodringar, vilka oftast anordnas kring byarna. Vissa vintrar är de helt beroende av dessa utfodringar. Så ja, här kan det ju potentiellt bli mer fästingar på grund av mycket rådjur på liten yta. Men i Umeåregionen har vi i princip fästingar främst längs kustbandet, berättar Fredrik Stenbacka.

Men de har även följt rådjur på Öland och kring Växjö och dessa populationer har mycket mindre hemområden och kan leva hela sina liv nära samhällen, sommar som vinter.

– Men här pratar vi om helt andra tätheter på rådjursstammarna och rådjurs- och fästingförekomsten lär nog här just vara ett täthetsberoende samband.

Det vill säga att det finns så pass mycket rådjur att de påverkar spridningen av fästingar med sina stora antal snarare än hur de rör sig.

Komplexa samband

Nannet Fabri har i sin doktorsavhandling undersökt samband mellan klövdjur, fästingar och fästingburna sjukdomar. Hon kom fram till slutsatsen att klövdjur ”inte är särskilt viktiga för spridningen av borrelia”. Anledningen till det är lite komplex. Det finns fler faktorer som spelar in när gäller förekomst av fästingar. Exempelvis alla klövdjursbestånd (älg, kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin), förekomst av små däggdjur och fåglar, men också klimatförändringar och växtlighet.

Tidigare studier har visat att det framför allt är små däggdjur som bidrar till att fästingar som bär på borrelia sprids och att förekomsten av rävar och mårdar därmed kan hålla nere antalet fästingar. På de små däggdjuren lever fästingarna i sina första stadier, därefter byter fästingarna ofta värddjur och väljer gärna hjortdjur för sitt sista stadie, då de även parar sig på värddjuret (läs mer här). Hjortdjur verkar vara ineffektiva värdar för borrelia och det finns till och med studier som visat att rådjur verkar kunna minska risken för borrelia hos fästingar. Även om fästingarna på hjortdjuren i detta stadie inte så ofta bär på borrelia så är de viktiga för fästingarnas reproduktion. Det finns med andra ord ett tydligt samband mellan hjortdjur och fästingar, men inte ett lika tydligt samband mellan hjortdjur och borrelia.

Klimatförändringarna en större faktor?

Petter Kjellander, professor i viltekologi vid Sveriges Landbruksuniversitet (SLU), har forskat om fästingar, deras värddjur och sjukdomar. Han anser att rådjur har oförtjänt dåligt rykte och fått bära en orättvist stor del av skulden till att det finns mycket fästingar. Enligt honom är det istället klimatförändringarna som nu gör att det finns fästingar längre norrut och inåt i landet. Ett djur som fälthare bär dessutom på i snitt fler fästingar per kilo kroppsvikt och den är inte immun mot borrelia.

Borrelia drabbar varje år ungefär 10 000 personer i Sverige och är en infektionssjukdom som kan ge feber, svullna leder och påverkade nervsystem. Läs mer om borrelia på 1177 Vådguiden. Fästingar kan också bära på virussjukdomen TBE (fästingburen hjärnhinneinflammation) och bakteriesjukdomen anaplasma. TBE kan man vaccinera sig mot, anaplasma drabbar inte människor.

LÄS ÄVEN:
Vad avgör om det finns mycket fästingar?
Rådjur har oförtjänt dåligt rykte om fästingar
Ju fler rävar och mårdar desto färre sjukdomsbärande fästingar
Ny studie: Kortklippt gräs kan gynna fästingar

Källor: University of Maryland, Urban Ecosystems och SLU